Vad är barncancer?

Barncancer i olika åldrar

Bland barn som drabbas av cancer är vissa cancerformer vanligare i vissa åldrar. Hjärntumörer är dock en cancerformer som drabbar alla åldersgrupper ungefär lika mycket. Leukemi, lymfom, retinoblastom, hjärntumör, neuroblastom, Wilms tumör och sarkom är några exempel på cancer barn kan drabbas av. 

Cancer bland barn är ovanligt, runt en procent av alla cancerfall i Sverige drabbar barn under 18 år. De flesta som drabbas är under 4 år, sen är cancer ovanligt fram till omkring 10-14 års ålder. Då ökar risken lite igen.

Det är ännu oklart varför barn drabbas av cancer. Det som dock är tydligt är att vissa cancerformer är vanligare i vissa åldrar.

Cancer i olika åldrar

Barn under fyra år drabbas oftare av:

• Njurtumör (även kallat Wilms tumör)
• Neuroblastom (cancer i nervvävnaden intill ryggraden)
• Leukemi (blodcancer)

Barn runt åtta års ålder drabbas oftare av:

• Sarkom (cancer i skelett, brosk, bindväv och muskler)

Hjärntumörer är en cancerform som verkar ungefär lika vanlig i alla åldersgrupper.

Ärftlig barncancer

Det finns få ärftliga cancerformer som drabbar barn. Retinoblastom, cancer i ögat, är den mest kända. Retinoblastom beror på en mutation i genen Rb. Rb-genen är en så kallad tumörsuppressorgen och skyddar oss från cancer. Vid en mutation upphör genens skyddande funktion och barnet löper större risk att utveckla cancer i ögat i tidig ålder.

Symptom

Symptom vid cancer beror på formen och var tumören sitter. Det är dock vanligt, oavsett vilken form, att cancer orsakar kraftig trötthet.

Symptom vid hjärntumör

• Huvudvärk
• Kräkningar
• Trötthet
• Små barn: sen utveckling, verkar må dåligt, svårt att äta, huvudet växer snabbare än förväntat (upptäcks ofta på BVC)

Symptom vid leukemi (ALL och AML)

• Blek hy
• Trötthet
• Blåmärken, blödande sår
• Minskad aptit
• Magbesvär
• Feber
• Får ofta infektioner
• Svullnader i ljumsken, magen, på halsen eller i armhålan
• Ont i skelett och leder

Symptom vid neuroblastom

• Knöl under huden
• Diarré
• Feber
• Svettningar (orsakat av att tumören utsöndrar hormoner)

Symptom vid sarkom

• Ont i kroppen utan tydlig orsak
• Svullnad under huden
• Barnet bryter ett ben på ovanligt sätt

Symptom vid Wilms tumör (njurtumör)

• Knöl eller svullnad på magen som inte gör ont men som känns tydligt
• Magont med eller utan förstoppning
• Blod i urinen (ovanligt)

Symptom vid retinoblastom (en ärftlig typ av ögoncancer)

• Svart pupill blir mer vitaktig eller gulaktig
• Pupillen glimmar i vissa vinklar
• Barnet skelar med ögonen (ovanligt)

Varför får barn cancer?

Cancer uppstår när något går fel i kroppens egna celler och de bildar en tumör. Bland vuxna orsakas felet oftast av livsstil eller hög ålder. Men varför barn drabbas av cancer är inte lika tydligt.

Vad är cancer?

Cancer uppstår när cellerna samlar på sig flera genetiska förändringar, mutationer. Cellerna börjar dela på sig okontrollerat och bildar så småningom en tumör. 

När celler delar sig för att bli två måste allt DNA i cellen kopieras. Då och då blir det fel när DNA-kedjan ska dubbleras. Oftast lagas felen och orsakar ingen skada. Men förr eller senare är det något fel som missas, som inte lagas, och som kan leda till cancer. Ju äldre du blir desto högre är sannolikheten att det blir något fel som inte lagas. Därför är cancer en sjukdom som framförallt drabbar äldre.

Mutationer kan gå i arv eller så uppkommer de under ens livstid på grund av yttre faktorer som miljö, kost och livsstil.

Orsaker till barncancer

De två förklaringarna ovan, miljö och ålder, kan inte förklara varför barn får cancer. De är inte särskilt gamla och de har inte påverkats av miljöfaktorer eller livsstil särskilt länge. Ingen specifik yttre faktor har upptäckts som har någon stor betydelse för utveckling av cancer hos barn.

Vissa, ovanliga typer av cancer hos barn är ärftliga. De orsakas av ett genetiskt fel. Till exempel vid retinoblastom (cancer i ögat) har en skyddande gen i arvsmassan blivit skadad och barnet har inte längre hjälp av den skyddande genen. Då drabbas de av cancer i relativt tidig ålder.

Behandling

När barn behandlas för cancer tar man särskild hänsyn till att barnet ska leva ett långt och friskt liv efter behandlingen med så få biverkningar som möjligt. Det finns tydliga riktlinjer och protokoll som Sverige och flera europeiska länder följer för att behandla barncancer.

• Cytostatika
• Strålbehandling
• Operation
• Stamcellstransplantation

Cytostatika

Cytostatika, även kallad cellgifter, är mediciner som dödar celler som delar på sig fort. Då cancerceller i regel delar på sig snabbare än friska celler, angriper cytostatika främst cancercellerna. Dock kan även friska celler påverkas vilket i sin tur kan ge biverkningar som illamående, håravfall och smärta i kroppen.

Barn kan få särskilda biverkningar av cytostatika eftersom de fortfarande växer. Produktionen av blodceller i benmärgen påverkas, vilket kan kräva blodtransfusioner för att förbättra blodvärdet. Under behandlingen blir även immunförsvaret försvagat. Fertiliteten blir ofta påverkad, vilket är viktigt att diskutera med läkaren innan cytostatikabehandling inleds.

Strålbehandling

Strålning är vanligt vid hjärntumörer och sarkom (tumör i ben, brosk, fett, muskler). Behandlingen används oftast för att krympa tumörens storlek före en operation eller för att ta bort cancerceller som blivit kvar efter en operation.

Strålning skadar DNA:t i cellerna som strålningen riktas mot. Cancerceller dör då de inte kan reparera skadan lika bra som de friska cellerna. Dock påverkas snabbväxande normala celler också såsom benmärg, hårceller, slemhinnor och celler i mag-tarmkanalen.

Vilka biverkningar du får av strålning beror på vilket område som strålas och hur känslig man är. Trötthet, minskad aptit, illamående, torr hud och håravfall är exempel på biverkningar.

Operation

Vid en operation är syftet att ta bort tumören och lite av omkringliggande vävnad. Inför en operation är det vanligt med cytostatika eller strålning för att krympa tumörens storlek. Efter tumören är det vanligt med en cytostatikabehandling för att komma åt kvarvarande cancerceller om operationen inte lyckades få bort. 

Stamcellstransplantation

Vid blodcancersjukdomar som leukemi, lymfom och myelom behandlas man med stamcellstransplantation. Då ger man patienten nya blodbildande celler, blodstamceller. 

Stamcellerna utvinns från blodet, antingen från patienten själv eller en donator. Om de kommer från patienten sker det i en fas då cancersymtomen har avtagit eller tillfälligt försvunnit. Förut var det vanligt att stamcellerna togs från benmärgen. 

Behandlingen är en krävande process och sätter stor press på kroppen. Barnet måste vara frisk för att genomgå en stamcellstransplantation. 

Risken för komplikationer är störst om stamcellerna kommer från en donator. När barnet får nya stamceller får de även ett nytt immunsystem som kan angripa cancercellerna. Det nya immunsystemet kan även uppfatta kroppen som främmande och börja angripa friska vävnader och organ. Detta kallas för graft versus host. När detta sker kan man få hudutslag, gå ner i vikt, diarré och klåda. Med hjälp av immunhämmande läkemedel minskar man risken för komplikationer på grund av graft versus host.

Exempel på komplikationer efter cancerbehandling

• Tillväxtstörning
• Hörsel- och synnedsättning
• Balansrubbningar
• Inlärningssvårigheter
• Infertilitet

Livet efter cancer

Femårsöverlevnaden i barncancer är 85 %. För dem som blir botade väntar ett långt liv som ibland innebär utmaningar andra barn inte stöter på. Det kan vara kopplat till komplikationer efter cancern eller behandling.

Vård efter cancer

Efter avslutad behandling följs barnen upp under fem år med regelbundna undersökningar och provtagningar.

Komplikationer efter behandling

Efter avslutad behandling kan barnet ha bestående men som till exempel:

• Tillväxtstörning
• Hörsel- och synnedsättning
• Balansrubbningar
• Inlärningssvårigheter
• Begränsad rörlighet

Utöver dessa fysiska men är det vanligt med känslor av tomhet eller hjärntrötthet när sjukdomstiden är över. Även efter behandling kan barn och familjemedlemmar få hjälp och stöd av kuratorer eller psykologer via till exempel sjukhuset.

Söka jobb?

En av de vanligaste frågorna från barn som överlevt cancer är hur man hittar jobb och vad man kan få för stöd på arbetsplatsen.

Via bland annat Arbetsförmedlingen finns många olika vägar att få hjälp. Har du en funktionsnedsättning kan du få särskild vägledning av en SIUS-konsulten.

Andra typer av hjälp och stöd i arbetslivet:

• Trygghetsanställning, Arbetsförmedlingen betalar din lön vid permanent funktionsnedsättning eller vid en funktionsnedsättning som riskerar att förvärras.
• Lönestöd
• Lönebidrag, Arbetsförmedlingen kompenserar arbetsgivaren för den tid du inte kan arbeta
• Hjälpmedel du kan tänkas behöva på arbetsplatsen kan Arbetsförmedlingen bekosta
• Utvecklingsanställning, Arbetsförmedlingen betalar din lön i ett år medan du testar och utvecklar din arbetsförmåga
• Pedagogiskt stöd för studier vid högskola och universitet