3 genombrott inom cancerforskningen under coronapandemin

Det har skett flera genombrott inom cancerforskningen under coronapandemin.

Ladda ner appen War On Cancer och bli del av ett globalt community idag.
Ladda ner

Världen befinner sig i en mycket speciell period just nu. Länder har stängts ner, människor som lever i karantän, industrier har gått på knä och munskydd i kollektivtrafiken och på gatorna har blivit en alltmer vanlig syn. Coronapandemin har verkligen ställt saker och ting på sin spets.

För många av oss har – och fortfarande är – livet svårt under pandemin. Men vi har lyckats anpassa oss till den nya verkligheten. Vi hjälpte och visade hänsyn till varandra. Och i takt med att fler vaccinerar sig så finns det ändå ett ljus i tunneln.

Cancerforskning i gungning – eller?

Coronapandemin ledde till att flera laboratorier runtom i världen tvingades stänga. På andra platser satte man in strikta säkerhetsåtgärder på labbet som har försvårat arbetet. Många forskningsprojekt har inte kunnat pågå som vanligt och forskningsrön som väntade på att bli upptäckta fick vänta lite till. Men allt är dock inte förlorat. Pandemin har ökat det internationella samarbetet, och trots nedstängningar på flera håll i världen har forskare gjort flera viktiga upptäcker som kan göra live bättre för miljontals människor med en cancerdiagnos.

I denna artikel går vi igenom 3 genombrott inom cancerforskningen under coronapandemin.

Första målinriktad terapi för trippelnegativ bröstcancer

Med 2,26 miljoner nya fall per år är bröstcancer den vanligaste cancerformen i världen. Varje år dör 685 000 personer. Endast lung-, tarm-, lever- och magcancer orsakar fler dödsfall. Operation är den vanligaste behandlingen och kombineras ofta med andra behandlingsformer som cytostatika och läkemedel. Vilken behandling man får beror på vilken typ av bröstcancer man har och hur allvarlig den är. Varje typ ser olika ut, har olika egenskaper och reagerar olika på samma behandling.

Trippelnegativ bröstcancer är en av de mest aggressiva typerna av bröstcancer. Den utgör cirka 15 procent av alla bröstcancerfall och är mycket svårbehandlad. Cytostatika är den primära behandlingsmetoden – och kan vara mycket effektiv. Men cytostatika ger jobbiga biverkningar som försämrar livskvaliteten. Ett större problem dock är att cancern så småningom utvecklar resistens, vilket gör att cytostatika förlorar sin effekt och sjukdomen kommer tillbaka.

Under coronapandemin upptäckte australienska forskare en substans som kunde döda bröstcancerceller. Substansen, som heter birinapant, hade störst effekt på trippelnegativ bröstcancer.

Ett kännetecken för cancerceller är att de kan undvika celldöd och istället fortsätta växa och dela på sig. I friska celler råder det ett samspel mellan två grupper av proteiner; en grupp som främjar celldöd och en grupp som främjar överlevnad. I cancerceller är denna balans förskjuten åt överlevnad.  De australienska forskarna kunde visa att birinapant blockerade ett specifikt protein som främjar cellöverlevnad hos trippelnegativ bröstcancerceller. Detta ledde till att bröstcancercellerna dog.

Birnipant genomgår nu kliniska studier och kan vara den första målinriktade terapin för trippelnegativ bröstcancer. Hittills har de kliniska studierna visat goda resultat och man undersöker nu om det går att kombinera birinapant med immunterapi för ännu bättre effekt.

Fördelen med målinriktade läkemedel är att de är specifika jämfört med cytostatika. Målinriktade läkemedel angriper specifika molekyler. Detta kan jämföras med cytostatika som slår mer brett. Eftersom målinriktade läkemedel är specifika ger de även betydligt lindrigare biverkningar.

Immunförsvaret skyddar cancerceller

Kroppens immunförsvar är till för att skydda oss mot inkräktare. Den består av olika typer av celler som angriper bakterier, virus, celler och partiklar som inte hör hemma i kroppen. Men visste du att samma celler som skyddar oss från att bli sjuka även kan hjälpa cancerceller att sprida sig och bilda dottertumörer (metastaser) i andra delar av kroppen?

Att immunförsvaret kan hjälpa cancer och förvärra tillståndet för cancersjuka är sedan länge känt bland forskarna. Det som däremot forskarna vill veta mer är hur detta sker.

Forskare från Storbritannien, USA och Italien tog sig an uppgiften med målet att få en större förståelse för hur samspelet mellan cancerceller och immunceller ser ut. Forskarna upptäckte att tumörer kan attrahera makrofager som i sin tur hjälper tumören att växa och sprida sig. Makrofager är en typ av vit blodcell som är en del av immunförsvaret. Deras uppgift är att sluka främmande ämnen som cancerceller. Dock är de lättpåverkade av sin omgivning och kan bli manipulerade av den.

Det är just detta forskarna upptäckte att tumörer kunde göra. Forskarna visade att tumörer utsöndrar proteinet ERK5. ERK5 attraherar makrofager till tumören och förändrade deras egenskaper så att de skyddar tumören istället för att angripa den. Dessa makrofager kallas för tumör-associerade makrofager (TAM). När cancercellerna är skyddade kan de växa och dela på sig ostört, och så småningom kan de börja sprida sig till andra delar av kroppen och bilda metastaser. När forskarna provade att blockera ERK5 från att attrahera TAM insåg de att tumören inte kunde växa lika effektivt och att immunförsvaret nu lättare kunde angripa tumören.

Upptäckten är ett stort genombrott då den förklarar hur cancer utnyttjar immunförsvaret till sin egen fördel. Forskarna menar att studien visar att ERK5 är protein man bör försöka slå ut när man utvecklar nya läkemedel mot cancer. Genom att ge cancerpatienter läkemedel som slår ut ERK5 så finns det goda chanser att förhindra tumören att växa och göra den mer känslig för andra behandlingar.

Nytt vaccin mot flera cancerformer under utveckling

De flesta av oss tänker nog att vaccin är till för att förebygga infektionssjukdomar såsom influensa, Covid-19 och fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE). Men det finns vaccin som behandlar sjukdomar som redan brutit ut.

Vid University of Queensland i Australien har forskare nått ett genombrott med sina försök att ta fram en ny vaccinkandidat för att behandla flera former av aggressiva cancerformer. Forskarna hoppas att det nya vaccinet bland annat ska kunna behandla olika blodcancersjukdomar, bröstcancer, lungcancer, äggstockscancer och den aggressiva hjärntumören glioblastom.

Den nya vaccinkandidaten består av antikroppar som hjälper immunförsvaret att känna igen proteinet WT1 (Wilms´ tumor protein 1).  Flera cancerformer har höga halter av detta protein, vilket gör den till en naturlig måltavla för nya läkemedel. Genom att hjälpa immunförsvaret att känna igen cancerceller med WT1, så kan antikropparna aktivera immunförsvaret som i sin tur angriper cancercellerna. Forskarna planerar att inleda kliniska studier inom en snar framtid.

Fördelen med denna typ av behandling är att antikropparna kan produceras i stor skala relativt snabbt och enkelt. Man behöver inte skräddarsy behandlingen för varje enskild patient, vilket tar längre tid och är en komplex och kostsam process. WT1-proteinet är ett så pass vanligt protein att vaccinet kan behandla en bredare grupp.

Vaccin som cancerbehandling ingår i typen av behandlingar som kallas för immunterapi. Syftet med immunterapi är att hjälpa sitt egna immunförsvar att bekämpa cancern. Immunförsvaret är i vanliga fall bra på att bekämpa inkräktare i kroppen. Då cancerceller är intelligenta celler så kan de undvika och till och med manipulera immunförsvaret till sin egen fördel. Under det senaste decenniet har immunterapi blivit ett alltmer vanligt inslag vid behandling av framskriden cancer.

Ladda ner appen War On Cancer och bli del av ett globalt community idag.
Ladda ner