Vad är cancer?

Cancer är ett samlingsnamn för över 200 olika sjukdomar. Gemensamt för alla cancersjukdomar är att cellernas DNA har förändrats. Det leder till att de delar på sig okontrollerat och sprider sig till andra delar av kroppen.

Cancer kan symboliseras av en krabba.

Det finns över 200 olika cancersjukdomar.


De vanligaste cancerformerna?

Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. En av tre personer kommer någon gång att utveckla cancer under sin livstid. Under 2018 insjuknade 63305 personer i cancer, vilket är en ökning med 1644 från året innan. Prostatacancer och bröstcancer är de vanligaste cancerformerna. 

Hur uppstår cancer?

Cellerna i kroppen delar på sig, vissa oftare är andra. Celler i huden delar på sig varje dag medan leverceller delar på sig vid behov. Celldelning är en process med flera kontrollsteg. Kontrollerna ser till att inga defekta celler delar på sig. Om en cell bär på genetiska förändringar bromsas celldelningen så att DNA:t kan repareras. Efter reparationen fortsätter celldelningen. Celler vars DNA inte kan repareras genomgår programmerad celldöd, kallad apoptos. Defekta celler som tillåts dela på sig kan resultera i sjukdom.

Cancer börjar med att celler i kroppen får en genetisk förändring som inte repareras. Förändringar kan drabba alla celler i olika organ. Det kan sedan leda till cancer. De genetiska förändringarna, kallade mutationer, leder till att cellerna delar på sig snabbare samt att de kan stå emot apoptos. Snabbare celldelning leder till fler genförändringar som driver cancertillväxt.

Så småningom bildas en solid tumör. En tumör är en knöl som består av olika celler. Dessa kan man ibland upptäcka själv eller hos läkaren. Det finns två typer av tumörer, benign tumör och malign tumör. 

Benign tumör – godartad

Alla tumörer är inte farliga. Till exempel om det är en fettknöl eller någon annan form av vävnad. Då kallas det för en godartad eller benign tumör. En godartad tumör kan inte växa in i andra vävnader eller sprida sig till andra organ.

Malign tumör – elakartad

En elakartad tumör består av celler med genförändringar som tillåter dem att växa okontrollerat. Cellerna kan sprida sig och bilda dottertumörer i andra vävnader och organ. När systemet som kontrollerar celldelningen inte fungerar kallas sjukdomen för cancer. 

Metastaser

Cancerceller som sprider sig till andra organ och vävnader och bildar dottertumörer kallas för metastaser. Metastaser är den primära orsaken till ineffektiv behandling och dödsfall. För att cellerna ska kunna sprida sig och bilda nya tumörer måste de bryta sig loss från primärtumören. Därefter går de igenom en farlig och svår resa genom kroppen för att nå sin nya plats. Endast en liten andel av cellerna överlever. 

Metastaser är svåra att behandla eftersom de är utspridda i kroppen. De kan ligga gömda och är svåra att hitta. När cancerceller sprider sig skaffar de sig ytterligare genetiska förändringar som gör de motståndskraftiga mot läkemedel.

Vad orsakar cancer?

Gemensamt för alla cancerformer är att cellerna delar på sig okontrollerat. Förmågan att reglera celldelningen och endast tillåta friska celler dela på sig har gått förlorad. Det finns olika orsaker till varför cancerceller förlorat denna förmåga:

  • Ärftlighet
  • Miljöfaktorer
  • Livsstil
  • Bakterie- och virusinfektioner

Ärftlig cancer

Uppemot 10 % av all cancer är ärftligt betingade. Det innebär att en mutation har ärvts i flera generationer. Eftersom man föds med en mutation är tröskeln för att utveckla cancer lägre jämfört med personer om inte ärvt mutationen. Att ärva en muterad gen innebär inte att man automatisk kommer att utveckla cancer, enbart att risken är förhöjd.

Vetskapen om att man bär på mutationer som är kopplade till cancer gör att man kan minska risken. Till exempel är mutationer är BRCA 1 och 2-generna kopplade till ökad risk för bröstcancer. Medan mutationer i APC-genen ökar risken för tjock- och ändtarmscancer.

Om flera personer i släkten har drabbats av samma cancerform är det ett tecken på att det finns en ärftlig mutation i familjen. Detta kan utredas på särskilda mottagningar inom sjukvården som gör gentest.

Miljöfaktorer

Miljön kan vara en orsak till cancer. Strålning från till exempel radioaktiva ämnen eller röntgen, radon, miljögifter och kemikalier kan orsaka cancer. För mycket UV-strålning från solen är en välkänd riskfaktor för hudcancer. Det är därför rekommenderat att hålla sig inomhus när solen är som starkast, mellan klockan 11 och 15.

Äldre personer löper större risk att utveckla cancer eftersom de sannolikt har utsatts för dessa miljöfaktorer i högre grad än yngre personer. 

Livsstil

Vår livsstil är en stark bidragande faktor till de ökande cancerfallen. Den mat vi sätter i oss, tobak, alkohol och alltför intensiv solning påverkar cancerrisken. Till exempel beror 90 % av all lungcancer på rökning. Stor konsumtion av rött kött och alkohol är starkt kopplat till vissa cancerformer, detsamma gäller övervikt. 

Infektioner

Det är väl känt att humant papillomvirus (HPV) orsakar livmoderhalscancer. Idag erbjuds flickor i mellanstadiet vaccin mot HPV. Andra virus som är kopplade till cancer är bland annat Hepatit B och C, Epstein-Barr-virus och humant immunbristvirus (HIV). Bakterien Helicobacter pylori kan orsaka cancer i magen och vissa lymfom.

Behandling mot cancer

Det finns flera olika typer av behandlingar mot cancer. Vilken behandling du får bero på vilken cancersjukdom du har och hur långt framskriden den är. Vanligtvis kombineras olika behandlingar.

  • Operation
  • Cytostatika
  • Strålning
  • Immunterapi
  • Målinriktad terapi
  • Stamcellstransplantation

När cancer inte går att bota får man så kallad palliativ behandling, där syftet är att lindra symtomen. 

Operation

En bit eller hela tumören opereras bort av en kirurg. Lite av omkringliggande vävnad tas även med för att säkerställa att hela tumören tas bort. Behandlingen sker med lokalbedövning eller under narkos. Operation kombineras med cytostatika för att få bort kvarvarande cancerceller. 

Cytostatika

Kallas även för cellgifter och är läkemedel som dödar cancerceller genom att hämma tillväxten av snabbväxande celler. Då cytostatika inte är specifik mot cancerceller, påverkas även normala celler. Cytostatika används för att komma åt cancerceller som spridit sig och som komplement till andra behandlingar som till exempel operation eller strålning. 

Strålning

Hög energi av röntgenstrålar som riktas mot tumören. Strålningen skadar DNA:t i cancercellerna och gör att de inte kan dela på sig och så småningom dör.  Behandlingen kan användas innan operation för att minska storleken på tumören. Strålning används för att behandla cancer eller lindra symtom. 

Immunterapi

Vid immunterapi drar man nytta av kroppens immunförsvar för att bekämpa cancer. Då cancerceller är kroppsegna celler har immunförsvaret svårt att identifiera dem som något främmande och farligt. Läkemedel som markerar cancerceller som något farligt hjälper immunförsvaret att identifiera och angripa dem.

Målinriktad terapi

Läkemedel som verkar mot specifika strukturer eller ämnen kallas för målinriktade läkemedel eller precisionsmedicin. De hämmar celldelning och spridning genom att blockera kommunikationen mellan celler eller signalvägarna inuti celler. Målinriktade läkemedel är antingen antikroppar eller små molekyler. Antikroppar verkar på strukturer på cellens yta medan små molekyler kan ta sig in i cellen och blockera signalvägarna.

Stamcellstransplantation

Patienter får nya blodbildande celler. Personer med blodcancer eller personer som fått sina blodceller förstörda får behandlingen. Blodbildande stamceller i benmärgen från patienten själv eller en donator placeras i patienter så att nya, friska blodceller kan bildas.

Läs “Behandling vid cancer” för mer fullständig information om olika behandlingar. 

Vad kännetecknar cancer?

År 2000 publicerades en artikel som sammanställde sex stycken karaktäristiska drag för just cancerceller. Dessa drag uppstår när cancercellerna har, via genetiska förändringar, överkommit de molekylära signaleringsvägarna som normalt kontrollerar celldelning och celldöd.

Viktiga egenskaper för cancerceller:

  • De är oberoende av tillväxtsignaler, utan delar sig därför okontrollerat
  • De är inte längre känsliga för signaler som stoppar tillväxten
  • De kan delas obegränsat många gånger
  • De undviker programmerad celldöd
  • De upprätthåller blodtillförsel genom bilda nya blodkärl runt tumören
  • De kan sprida sig från den primära tumören och invadera andra organ

Elva år senare publicerade forskarna en uppföljande artikel där fler kännetecken identifieras. Exempelvis har cancerceller en onormal metabolism, kan undvika det normala immunförsvaret och har en stark koppling till inflammation.

Finns över 200 cancerformer

Det finns fler än 200 olika cancerformer som kan drabba människor. Därför är det svårt att definiera cancer som en enda sjukdom, utan olika cancersjukdomar uppkommer då regleringssystemet kring celldelning eller celldöd störs.

Den vanligaste cancern

De allra vanligaste formerna av cancer är prostatacancerbröstcancertjock- och ändtarmscancerhudcancer och lungcancer. Hjärntumörer är ett undantag till de vanliga solida tumörerna, då dessa generellt sett inte sprider sig till andra organ.

Leukemi – cancer utan tumör

De flesta cancersjukdomar börjar i form av en tumör. Leukemi, även kallat blodcancer, är dock en grupp av cancersjukdomar som inte utvecklar tumörer.

Vid leukemi är det blodcellerna som drabbas av genförändringar och vandrar sedan fritt i hela kroppen via blodsystemet. De egenskaper cancercellerna har vid blodcancer är samma som vid cancerformer som börjar med en tumör. Till exempel att de delar sig okontrollerat och inte längre dör enligt ett programmerat schema.

chat
expand_more

Hitta rätt artiklar om cancer

clear