✕ Stäng

Neuroblastom hos barn

Neuroblastom är en cancer som utgår från det sympatiska nervsystemet och uppkommer ofta i binjurarna eller nervvävnaden utefter ryggraden. Ungefär 20 barn insjuknar varje år i Sverige och drabbar främst yngre barn. Neuroblastom utgör ungefär 6 procent av all barncancer.

Sofia Henriksson, Doktor i medicinsk vetenskap
Granskad av Sofia Henriksson,
Senast uppdaterad 30 september 2019

Vad är neuroblastom?

Neuroblastom, tumörer i nervvävnaden, är den vanligaste cancerformen som drabbar spädbarn och kan även upptäckas hos foster. I princip drabbar inte sjukdomen vuxna. Omkring 20 barn får neuroblastom i Sverige varje år och de flesta av barnen är under två år. Neuroblastom är en komplex sjukdom som sätter sig i olika vävnader och indelas i olika stadier.    

Det sympatiska nervsystemet sträcker sig längs ryggraden och delar sig till bland annat binjurarna. Beroende på cancerns lokalisation så varierar symptomen, men vanligtvis sätter sig tumören i just binjuren. Neuroblastom som är något mindre malign ger inte många symptom och kan upptäckas som en knöl kring magområdet eller efter röntgen av barnet. Den mer aggressiva formen av neuroblastom, högriskneuroblastom, ger symptom som smärta i kroppen och skelettet, blodbrist, oro, feber, svettningar, avmagring och diarré. Högriskneuroblastom har ofta förändringar i en gen som kallas för MYCN, vilken driver på cancerutvecklingen. 

För att diagnostisera neuroblastom tas blodprov, urinprov och vävnadsprov. Utöver detta får barnet undersökas med ultraljud, magnetkamera, benmärgsprov och en istotop-undersökning som kan visa om cancern har spridit sig.    

Behandling

För att behandla neuroblastom används olika metoder, exempelvis operation, cytostatika, strålning, högdosbehandling med stamcellsstöd och höga doser A-vitamin. Vid enklare fall där det bara finns en enda tumör, så är operation fördelaktigt. Däremot så har högriskneuroblastom som ofta har spridit sig en mer krävande behandling. Då används cytostatika, operation, stamcellstransplantation, strålning och sex månaders behandling med höga doser A-vitamin med målet att slutligen döda de sista cancercellerna.

Prognos

Prognosen varierar och beror på vilken typ av neuroblastom patienten insjuknat i. Mutationsstatus, hastigheten av celldelning och barnets ålder är påverkande faktorer. Yngre barn har större möjlighet att bli botade med dagens behandling, där gränsen dras vid 18 månaders ålder. I somliga av dessa fall kan cancern växa bort spontant, utan behandling. Barnen som är äldre än 18 månader får ofta en svårare variant av neuroblastom som kräver en tuffare behandling. Vid spridd sjukdom överlever något fler än 60 procent av barnen (högriskneuroblastom), medan drygt 85 procent av alla barn utan spridd sjukdom överlever. Dock har prognosen förbättrats signifikant, då i princip alla barn drabbade av neuroblastom avled för 30 år sedan. 

Efterkontroller krävs för att bedöma möjliga återfall samt för att utvärdera hur barnet utvecklas efter sjukdomen och behandlingen. Somliga barn måste gå på kontroller även som vuxna.

Komplikationer

Då neuroblastom behandlas hårt leder det till många biverkningar. Komplikationer innefattar hörselnedsättning, infertilitet, skador på njurarna, hormonrubbningar, neurologiska och psykologiska förändringar samt en ökad risk för sekundär cancer. Mycket forskning krävs för att minska alla svåra bieffekter.