Allmän screening av cancersjukdomar

Bakgrund

För att upptäcka ett förstadium till cancer eller cancer i ett tidigt skede så kan det vara relevant att gå på screeningprogrammen som erbjuds i Sverige. I hela Sverige erbjuds screening för bröstcancer och livmoderhalscancer medan screening för tjock- och ändtarmscancer görs i Stockholms läns landsting och på Gotland. Screening för tarmcancer kommer under 2020 att utökas till merparten av alla landsting (14 av 21 totalt).

WHO har sammanställt ett antal kriterier viktiga för att starta ett screeningprogram. Där listar de bland annat att screeningen ska:

• Kunna identifiera en okänd sjukdom i en symptomfri population
• Kalla individer på uppföljning ifall något avvikande har identifierats
• Testa fler än 70 procent av den kallade populationen   
• Erbjuda testet periodiskt för diagnos (infrastruktur och resurser)
• Vara robust övervakad och utvärderad för att säkra kvaliteten av screeningen

Den största problematiken kring cancerscreening är överdiagnostik, vilket leder till onödig stress och behandling. Dock finns screeningprogrammen för att de har fördelaktiga effekter på hälsan och överlevnaden i populationen. 

Screeningprogram

Flicka får HPV vaccin

I hela Sverige erbjuds just nu screening för att upptäcka bröstcancer och livmoderhalscancer tidigt. För att hitta bröstcancer så erbjuds alla kvinnor mellan 40 och 74 år en mammografiundersökning minst vartannat år. Kvinnor mellan 23 och 49 år gamla får gå på gynekologisk cellprovtagning för att hitta potentiell livmoderhalscancer. Kvinnor mellan 50 och 64 år kallas vart sjunde år istället. Då livmoderhalscancer drivs av viruset HPV, så vaccineras numera alla flickor i årskurs fem eller sex.

Tjock- och ändtarmscancer

Cancer i tjock- och ändtarmen är den tredje vanligaste cancerformen bland både kvinnor och män och därför är en tidig diagnos livsavgörande. I Stockholms läns landsting och på Gotland erbjuds screening mot tjock- och ändtarmscancer sedan 2008. Screeningen sänker dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 15 procent. Under 2020 kommer 14 landsting erbjuda just denna screening för patienter mellan 60 och 74 år, vartannat år.

Avföringsprov

För att bedöma huruvida en individ har drabbats av tjock- och ändtarmscancer så tas avföringsprov för att identifiera dolt blod i avföringen. Om blod upptäcks får patienten gå på koloskopiundersökning. Dock upptäcker inte testet om en patient har förstadium till cancer som inte blöder eller tumörer som inte utsöndrar blod. Screeningprogrammet leder också till att fler operationer kommer att utföras på polyper som inte skulle utvecklats till cancer.   

PSA

På grund av WHO:s lista över kriterier för att identifiera cancer så har ingen allmän screening för prostatacancer via PSA införts. Män kan uppsöka vård själva och då ta ett PSA-blodprov genom sin vårdcentral. PSA står för prostataspecifikt antigen, vilket inte är specifikt för cancer utan finns även hos friska män då det produceras i prostatakörteln och finns i sädesvätska.

PSA-prov

PSA kan läcka ut i blodet och är därför mätbart. Beroende på mannens ålder så varierar halterna av PSA, men ligger på 3 µg/liter för män under 70 år, 5 µg/liter för män mellan 70-80 år och 7 µg/liter för män över 80 år. Ifall männen har högre värden får de genomgå ytterligare undersökningar för att utreda risken för prostatacancer.

Provet kan leda till att många män behöver gå på flertalet undersökningar efter för högt PSA-värde trots att det inte har prostatacancer och ibland identifieras cancerfall där behandling inte hade behövts vilket leder till onödiga allvarliga biverkningar. Fördelar med PSA-prov är att män kan sluta oroa sig för prostatacancer om värdet är normalt och så kan en allvarlig prostatacancer upptäckas i ett tidigt skede, vilket minskar risken för spridning och dödsfall.