✕ Stäng

Prostatacancer

Prostatacancer är den cancerform i Sverige som är allra vanligast. Vad sjukdomen beror på är till största del fortfarande okänt, men risken för att utveckla prostatacancer stiger med åldern.

Dudi Warsito, PhD i medicinsk vetenskap
Senast uppdaterad 5 november 2019
Undersökning av prostatacancer

Prostatacancer börjar utvecklas i prostatakörteln och gör det oftast till en början mycket långsamt. Det är inte ovanligt att det tar mellan 10 till 15 år innan du märker av sjukdomen eller att cancertumören börjar sprida sig, metastasera, och bilda dottertumörer på andra delar av kroppen. Cancern sprider sig till lymfkörtlarna och skelettet. 

Symtom – hur upptäcker man prostatacancer?

Det finns tidiga symtom och senare symtom när cancern spridit sig. 

Tidiga symtom:

  • Du kissar ofta. 
  • Svag urinstråle.
  • Svårigheter med att börja kissa.
  • Blod i urinen. 

Ovanstående tecken behöver inte nödvändigtvis betyda cancer. Besvär med att kissa kan bero på en godartad förstoring av prostatan (prostatahyperplasi), vilket inte är cancer och är vanligt bland män över 60 år. Blod i urinet kan även det ha andra orsaker. Det är därför viktigt att du uppsöker vård om du märker av symtomen. 

Symtom på att cancern spridit sig:

  • Ont i skelettet utan att man skadat sig. Vanligtvis gör det ont i nedre delen av ryggen eller bäckenbenet eftersom det är dit cancern oftast sprider sig till. Denna typ av spridning kallas för skelettmetastaser. 
  • Trötthet. En allmän känsla av trötthet eller förlorad aptit är tecken på att cancer har spridit sig. Allmäntillståndet blir helt enkelt sämre och du kan minska i vikt.

Vilka drabbas av prostatacancer?

Varje år drabbas 10 000 män i Sverige av prostatacancer och är således den vanligaste cancerformen. Den största riskgruppen är män över 50 år, där de flesta är i 70-årsåldern. Det är mycket ovanligt att män under 50 år diagnostiseras med prostatacancer.

Riskfaktorer

Den största riskfaktorn är åldern. Även generna kan ha en viss roll. Ungefär 1 av 20 patienter har ärftliga orsaker till prostatacancer. Dock utvecklar inte alla som har ärvda riskfaktorer cancer. 

En del studier har även visat att en kost rik på kött, fett och mejeriprodukter ökar risken för prostatacancer eftersom det ökar produktionen av manliga könshormoner. För lite frukt och grönt leder också till en ökad risk.

Män med övervikt har högre risk att drabbas av aggressivare former av prostatacancer.

Förebygga

Kost och livsstil är viktiga faktorer när det gäller att förebygga. Studier har visat att en kost rik på fisk, baljväxter, frukt och grönt kan minska risken för prostatacancer. Detsamma gäller grönt te.

Dock är det viktigt att poängtera att vi fortfarande inte vet exakt vad som orsakar prostatacancer. Därför finns inga absoluta svar på saker du kan göra själv för att minska risken. 

Undersökning

Vid utredning av prostatacancer undersöker läkaren med ett finger via ändtarmen om det finns någon tumör i prostatan. Dessutom tas ett blodprov för att mäta PSA-värdet. Du kan läsa mer om PSA-provet här.

Om PSA-värdet är högt och/eller om läkaren känner en tumör, tas ett vävnadsprov (biopsi).

Ett högt PSA-värde behöver dock inte innebära att du har prostatacancer, utan kan tyda på urinvägsinfektion, akut urinstämma, inflammation i prostatakörteln (prostatit) eller godartad prostataförstoring.

Godartad prostataförstoring

När du blir äldre kan prostatakörteln bli större. Det kallas för en godartad prostataförstoring och är inte cancer.

En förstorad prostatakörtel kan ge dig besvär med att kissa som liknar symtom på cancer men behöver inte nödvändigtvis behandlas. Det är först om du får kraftiga besvär som man överväger att behandla.

Eftersom godartad prostataförstoring också kan ge ett förhöjt PSA-värde, är det viktigt att göra en fullständig undersökning för att komma fram till rätt diagnos. En diagnos kan inte ställas med endast PSA-provet.

Undersökning om cancerspridning – skelettskintigrafi

Har du prostatacancer så kan det vara nödvändigt att undersöka om den spridit sig till skelettet. Vid undersökning sprutar läkaren in ett radioaktivt ämne i armen. Eftersom cancerceller tar upp radioaktiva ämnen snabbare än friska celler, kan läkaren bedöma om det finns cancerceller på skelettet.

Behandling

Prostatacancer behandlas med kirurgi, strålning, hormoner och cytostatika. Vilken behandling som är mest lämplig för dig beror på cancers aggressivitet och om den spridit sig. Ibland får du en kombination av behandlingar. 

Om cancer spridit sig

Kirurgi och strålbehandling används om cancern inte spridit sig. Båda metoder tar effektivt bort tumören. Efter behandlingen måste du gå på regelbundna efterkontroller för att försäkra dig om att cancern inte kommit tillbaka. Har den det, behandlas du med hormoner.  

Hormonbehandling

Syftet med en hormonbehandling är inte att bota sjukdomen, men att bromsa den och krympa tumören och metastaserna. Det sker genom att minska produktionen av testosteron eller att göra det mindre verksamt. 

Hormonbehandling tar lång tid; du behöver ta läkemedel i flera år, ibland hela livet. Biverkningar av olika hormonbehandlingar är: 

  • Bröstkörtlarna börjar växa.
  • Sexlusten och förmågan att få stånd minskar eller försvinner.
  • Trötthet.
  • Värmevallningar eller svettningar.

Efter ett tag kan cancern bli immun mot hormonell behandling. Om tumören blir immun mot hormonell behandling kallas den för kastrationsresistent cancer, vilket oftast uppstår efter ett till två år om den spridit sig till skelettet. Medianöverlevnaden vid kastrationsresistent skelettmetastaserad prostatacancer är mellan ett och två år.   

Om cancern kommer tillbaka efter en tids hormonbehandling, behöver du komplettera med en cytostatikabehandling.

Cytostatika

Cytostatika är läkemedel som hämmar celltillväxten. Då cancerceller växer snabbare, påverkas främst cancercellerna av en cytostatikabehandling. Dock påverkas även de friska cellerna. Det finns olika typer av cytostatika för att behandla prostatacancer.

Prostatacancer prognos

Källa: Cancerfonden

Prognos

Varje år drabbas ungefär 10 000 personer i Sverige av prostatacancer och varje år dör ungefär 2500 män av sjukdomen. Hur prognosen ser ut för dig beror på hur aggressiv tumören är och om cancern har spridit sig eller inte.

Om cancern upptäcks i tid är chanserna att bli helt frisk goda. De flesta som opereras eller får strålbehandling blir botade.

Om cancern hunnit sprida sig är prognosen sämre, men man kan fortfarande leva många år eftersom det finns goda behandlingsmöjligheter.

För de personer som har kastrationsresistent prostatacancer är medianöverlevnaden ungefär en till tre år.