Prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Sjukdomen drabbar främst äldre män över 50 år. Upptäcks cancer tidigt finns goda möjligheter att bli helt frisk.

Dudi Warsito, PhD i medicinsk vetenskap
Senast uppdaterad 3 juni 2021
Undersökning av prostatacancer

Prostatacancer kan upptäckas vid en läkarundersökning


Med 10 000 nya fall per år så är prostatacancer den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Det är främst män över 50 år som får diagnosen. Att insjukna före 50-årsålder är ovanligt och kan tyda på ärftlig prostatacancer.

Vad är prostatacancer?

Cancer i prostatan kallas för prostatacancer. Cellerna inuti prostatakörteln börjar dela på sig okontrollerat och bildar en tumör. Till en början sker detta enbart inuti körteln. Detta skapar sällan några problem och kan effektivt behandlas.  I senare stadier kan cancercellerna ta sig ut ur prostatakörteln och sprida sig genom lymfsystemet till andra delar av kroppen och bilda dottertumörer (metastaser). Spridd prostatacancer är svårare att behandla.

Prostatacancer ska inte förväxlas med godartad prostataförstoring (läs mer nedan). 

Prostatacancer symtom

Prostatacancer utvecklas mycket långsamt. Det kan ta 10 till 15 år innan du märker av sjukdomen. Du kan ha ett eller flera av följande symtom:

  • Kissar ofta
  • Svag urinstråle
  • Blod i urinen
  • Ont i skelettet
  • Trötthet 

Du kissar ofta

Vid prostatacancer är prostatakörteln förstorad och klämmer ihop urinröret. Det blir svårare att helt tömma urinblåsan. Därför kan du behöva kissa oftare. Det är vanligt att du vaknar mitt på natten för att kissa. 

Svag urinstråle

Eftersom den förstorade prostatakörteln klämmer ihop urinröret kan det vara svår att kissa. Det krävs extra ansträngning för att sätta igång kissandet. Urinstrålen blir svag och ojämn. Ofta kan du inte tömma urinblåsan och måste gå på toaletten mer än tidigare. 

Blod i urinen

Blod i urinen eller sädesvätskan vara ett tecken på prostatacancer. Kontakta alltid läkare för att utreda orsaken. Blod i urinen kallas för hematuri och kan ha andra orsaker än cancer.

Ont i skelettet

Känner du smärta någonstans i skelettet utan att du har skadat dig kan vara ett tecken på spridd prostatacancer. Vanligtvis gör det ont i nedre delen av ryggen eller bäckenbenet eftersom det är dit cancern oftast sprider sig till. Denna typ av spridning kallas för skelettmetastaser. 

Trötthet

En extrem känsla av trötthet eller förlorad aptit är tecken på att cancer har spridit sig. Allmäntillståndet blir helt enkelt sämre och du kan minska i vikt. Trötthet vid cancer kallas för fatigue. Fatigue skiljer sig från vanlig trötthet. Vanlig trötthet uppkommer när du ansträngt dig eller inte sovit tillräckligt mycket. Energin kommer tillbaka när du har vilat. Vid fatigue känner du dig trött utan att ha ansträngt dig och går inte att vila bort.

Godartad prostataförstoring

Förstorad prostata är ett vanligt tillstånd bland äldre män. Vid godartad prostataförstoring får man svårt med urinering. Man kissar oftare, har svårt att helt tömma blåsan, urinläckage och har svag urinstråle. Det är lätt att förväxla tillståndet med prostatacancer. Godartad prostataförstoring ökar inte risken för prostatacancer.

Man behöver endast behandling om man besväras av symtomen. Behandlingen sker då med läkemedel eller kirurgi. 

Undersökningar

Hur upptäcks prostatacancer? Följande undersökningar används för att diagnostisera prostatacancer.

PSA-prov

Förhöjda värden av PSA i blodet kan vara ett tecken på prostatacancer. PSA står för prostata specifikt antigen och är ett protein som bildas naturligt i prostatan hos både friska och sjuka män. Proteinet finns främst i sädesvätskan men små mängder läcker ut i blodet. I takt med att män blir äldre och vid prostatasjukdomar ökar PSA-värdet i blodet. 

Ett PSA-prov är ett vanligt blodprov där man mäter halten av PSA i blodet. Ett högt PSA-värde kan tyda på prostatacancer, men kan också ha andra anledningar. Förhöjda värden kan bero på prostatit (inflammation i prostatan), en urinvägsinfektion eller en godartad prostataförstoring.

PSA-prov kombineras ofta med andra undersökningsmetoder.

Vävnadsprov – biopsi

Vid ett högt PSA-värde tas ett vävnadsprov, så kallad prostatabiopsi. Vanligvist tas flera prover vid samma tillfälle. Proverna studeras under ett mikroskåp för att upptäcka eventuella cellförändringar. Om det är cancer går det att se hur elakartade cancercellerna är. 

Ultraljud

En ultraljudsstav förs in genom analöppningen som skickar ut ljudvågor. Ljudvågorna skapar en bild av din prostata. 

Magnetkamera

Med en magnetkamera får man fram en mer detaljerad bild av prostatakörteln. Det går att se förändringar. Det hjälper även läkaren att planera operation. 

Skelettskintigrafi

Har du prostatacancer kan läkaren undersöka om cancern har spridit sig till skelettet. Ett svagt radioaktivt ämne sprutas in i blodet. Det radioaktiva ämnet tas upp av skelettet och kan påvisa metastaser, frakturer och infektioner i skelettet. Bilder av skelettet tas med en så kallad gammakamera. Undersökningen är smärtfri och det radioaktiva ämnet försvinner snabbt ur kroppen. 

Behandling av prostatacancer

Vilken behandling som är mest lämplig för dig beror på cancers aggressivitet och om den spridit sig. Du kan få en kombination av behandlingar, särskilt vid aggressiv prostatacancer.

  • Operation
  • Cytostatika
  • Strålning
  • Hormonbehandling
  • Immunterapi

Operation

Vid operation tar kirurgen bort prostatan och sädesblåsorna. Operation är en effektiv behandlingsmetod om cancern inte spridit sig. Vid aggressiva former av prostatacancer kombineras behandlingen med cytostatika. 

Cytostatika

Cytostatika, eller cellgifter, är läkemedel som hämmar snabbväxande celler att dela på sig. Då cancerceller växer snabbare än friska celler verkar cytostatika främst på cancerceller. Dock finns det även friska celler som växer snabbt, till exempel hudceller, som också påverkas av behandlingen. Cytostatika ges ofta i kombination med andra behandlingar.

Strålning

Röntgenstrålar med hög energi riktas mot tumören i prostatan. Syftet är att skada cellernas DNA så att de inte kan dela på sig. Så småningom dör dem och tumören krymper. Strålbehandling kan sättas in innan operation för att krympa tumören eller efter annan behandling. Nästan en tredjedel av alla botade cancerpatienter blir friska tack vare strålbehandling.

Hormonbehandling

Hormonbehandling sätts in vid spridd prostatacancer. Syftet är inte att bota sjukdomen, men att bromsa den och krympa tumören och metastaserna. Patienten får läkemedel som blockerar det manliga könshormonet testosteron.

Hormonbehandling tar lång tid; du behöver ta läkemedel i flera år, ibland hela livet.

Efter ett tag kan cancern bli immun mot hormonell behandling. Det kallas för kastrationsresistent cancer och uppstår efter ett till två år om den spridit sig till skelettet. Medianöverlevnaden vid kastrationsresistent skelettmetastaserad prostatacancer är mellan ett och två år.

Om cancern kommer tillbaka efter en tids hormonbehandling behöver du komplettera med en cytostatikabehandling.

Immunterapi

Immunterapi för att behandla prostatacancer är relativt nytt. Vid immunterapi hjälper man kroppens eget försvarssystem att bekämpa cancern. Det finns främst två typer av immunterapi: antikroppar och CAR T-celler. Antikroppar är stora molekyler som märker ut cancercellerna genom att binda till specifika strukturer på cellernas yta. Immunförsvaret känner igen markörerna och angriper cancern. 

CAR T-celler är T-celler som fått sitt DNA modifierat så att de bättre kan känna igen och angripa cancerceller. 

Vem får prostatacancer?

Varje år drabbas 10 000 män i Sverige av cancer i prostatan. Följande faktorer ökar risken för prostatacancer:

  • Hög ålder
  • Livsstil och kost
  • Familjehistoria

Hög ålder

Det är nästan uteslutande äldre män över 50 år som får prostatacancer. Ungefär hälften av dem är över 70 år. Det är ovanligt att män under 50 år drabbas, och endast ett fåtal män under 40 år med prostatacancer har rapporterats. 

Livsstil och kost

Det är inte helt klarlagt hur livsstil och kost ökar sjukdomsrisken. Flera studier visar dock på en koppling mellan övervikt och aggressiv prostatacancer. En kost rik på rött kött, fett och socker kan öka risken. Medan en kost rik på frukt och grönt kan minska risken. Rökning ökar risken för återfall och att dö i förtid av prostatacancer. En hälsosam livsstil och kosthållning är bra i allmänhet.

Familjehistoria

Har någon eller några i din familj drabbats av prostatacancer finns en stor risk att det handlar om ärftlig prostatacancer. Då är din risk att drabbas av sjukdomen större jämfört med om det inte fanns någon familjehistoria. Detsamma gäller om det finns en familjehistoria av bröstcancer eller mutationer i bröstcancergenerna BRCA1 eller BRCA2. 

Prostatacancer som beror på ärftliga faktorer brukar utvecklas tidigare i livet.

Prognos

Graf som visar prognos för prostatacancer

Källa: Cancerfonden

Varje år drabbas ungefär 10 000 personer i Sverige av prostatacancer och varje år dör ungefär 2500 män av sjukdomen. Hur prognosen ser ut för dig beror på hur aggressiv tumören är och om cancern har spridit sig eller inte.

Om cancern upptäcks i tid är chanserna att bli helt frisk goda. De flesta som opereras eller får strålbehandling blir botade.

Vid aggressiv prostatacancer är dödligheten högre. Även om cancern har spridit sig går det att hålla sjukdomen i schack i många tack vare bromsmediciner. 

För personer som har kastrationsresistent prostatacancer är medianöverlevnaden ungefär en till tre år.