✕ Stäng

Om prostatacancer

Prostatacancer är den cancerform i Sverige som är allra vanligast. Det är dessutom den cancern som tar flest liv.

Linda Nestor  20 januari 2015

Symptom – tidiga tecken på prostatacancer

Besvär med att kissa

Besvär med att kissa så som att du kissar lite, behöver kissa flera gånger på natten, att urinstrålen är svag och/eller att det kan vara svårt att börja kissa. Problem med att kissa kan också bero på godartad förstoring av prostatan, vilket inte är cancer. Läs mer om det längre ner.

Blod i urinen

Om du har blod i urinen kan detta bero på prostatacancer. Detta är dock ovanligt och brukar bero på någon annan sjukdom. Har du blod i urinen ska du dock alltid söka vård.

Symptom vid spridning av prostatacancer

Ont i skelettet

Om prostatacancer har spridit sig kan du få värk i skelettet så som i ryggen eller bäckenbenet. Detta eftersom prostatacancer ofta sprider sig till dessa delar av skelettet. Denna typ av spridning kallas för skelettmetastaser.

Trötthet

En allmän känsla av trötthet eller förlorad aptit är tecken på att cancer har spridit sig. Allmäntillstånden blir helt enkelt sämre och du kan minska i vikt.

Vilka drabbas?

Varje år drabbas 10 000 män i Sverige av prostatacancer. Nästan alla är över 50 år, där de flesta är i 70 års ålder.

Riskfaktorer

Prostatacancer beror till viss del av ärftlighet. Ungefär 1 av 20 patienter har ärftliga orsaker till prostatacancer men alla som har ärvda riskfaktorer får inte nödvändigtvis cancer.

Kan man förebygga prostatacancer?

Vilka som drabbas av prostatacancer påverkas också av livsstilsfaktorer och miljö men dessa är fortfarande till stor del okända. Därför finns inte konkreta svar på saker du kan göra själv för att minska risken för prostatacancer.

En del studier tyder på att en kost med mycket fisk och grönsaker samt livsmedel som tomater, sojabönor, linfrön, råg och grönt te alla har en viss skyddande effekt. Rött kött, animaliskt fett och mejeriprodukter har motsatt effekt och verkar innebära högre risk för prostatacancer.

Män med övervikt har högre risk att drabbas av aggressivare former av prostatacancer.

Undersökning

Vid utredning av prostatacancer undersöker läkaren med ett finger via ändtarmen om det finns någon tumör i prostatan. Dessutom tas ett blodprov för att mäta PSA-värdet. Du kan läsa mer om PSA-provet här.

Om PSA-värdet är högt och/eller om läkaren känner en tumör görs fler undersökningar med biopsier och vävnadsprov.

Men ett högt PSA-värde behöver inte bero på prostatacancer, utan kan bero på urinvägsinfektion, akut urinstämma, prostatit eller godartad prostataförstoring.

Godartad prostataförstoring

När man blir äldre kan prostatakörteln bli större. Det kallas en godartad prostataförstoring och är inte cancer.

En förstorad prostatakörtel kan ge besvär med att kissa som liknar symptom på cancer men behöver inte nödvändigtvis behandlas. Det är först om du får kraftiga besvär som man överväger att behandla.

Eftersom godartad prostataförstoring också kan ge ett förhöjt värde vid PSA-prov är det viktigt att göra en fullständig undersökning för att ta rätt beslut om behandling. PSA-provet räcker inte i sig själv.

Behandling

Behandling vid prostatacancer ser olika ut från fall till fall.

Om cancern inte har spridit sig kan man i många fall bota prostatacancer. De två behandlingsalternativen som används är operation och strålbehandling. Ibland kombineras strålning och operation med varandra eller med annan behandling. Båda behandlingarna har god effekt, vilken som väljs beror på dina individuella förutsättningar.

Hormonbehandling och biverkningar

Hormonbehandling innebär att du får läkemedel som hämmar effekten av hormonet testosteron.

Hormonbehandling botar inte prostatacancer men kan bromsa upp sjukdomsskedet vilket är ett alternativ om tumören växer mycket långsamt, om cancern är spridd eller om du har andra livshotande sjukdomar.

Denna typ av behandling tar lång tid, du behöver ta läkemedel i flera år, ibland hela livet. Biverkningar av olika hormonbehandlingar är till exempel att bröstkörtlarna börjar växa, sexlusten och förmågan att få stånd minskar eller försvinner, du blir trött, du kan få värmevallningar eller svettningar.

Kastrationsresistent cancer

Efter ett tag kan cancern bli immun mot hormonell behandling.

Om tumören blir immun mot hormonell behandling kallas den för kastrationsresistent cancer vilket oftast uppstår efter ett till två år om den spridit sig till skelettet. Medianöverlevnaden vid kastrationsresistent skelettmetastaserad prostatacancer är mellan ett och två år.   

Om hormonbehandling inte hjälper kan cytostatika lindra.

Hur sprider sig prostatacancer?

Prostatacancer kan växa ut från prostatan till sädesblåsorna till en början och sedan till bäckenväggen eller urinblåsan.

Om cancerceller tar sig ut i lymfsystemet eller blodet kan det bildas nya tumörer, så kallade metastaser, i andra organ. Genom lymfsystemet kan cancern sprida sig till lymfkörtlar i området nära prostatan till exempel i ljumskarna. När prostatacancer sprider sig via blodet finns en risk att det bilas metastaser i skelettet.

prostatacancer

Dödlighet och prognos

Varje år drabbas ungefär 10 000 personer i Sverige av prostatacancer och varje år dör ungefär 2500 män i Sverige av prostatacancer. Hur prognosen ser ut beror på hur aggressiv tumören är och om cancern har spridit sig eller inte.

Om cancern upptäcks i tid är chanserna att bli helt frisk goda. De flesta som opereras eller får strålbehandling blir botade.

Om cancern hunnit sprida sig är prognosen sämre men man kan fortfarande leva många år eftersom många tumörer växer långsamt läkemedel som bromsar sjukdomen och lindrar besvären hjälper.

Om cancern är väldigt elakartat och sprider sig snabbt är den svår att behandla och hålla i schack.

För de personer som har kastrationsresistent prostatacancer är medianöverlevnaden ungefär en till tre år.