Vad är cancer?

Cancer är det latinska ordet för krabba eller kräfta. Det finns över 200 olika cancersjukdomar.

Ladda ner appen War On Cancer och bli del av ett globalt community idag.
Ladda ner

Cancer är en grupp sjukdomar som kännetecknas av att cellerna i kroppen har förlorat sin förmåga att kontrollera sin celldelning. De växer och delar på sig okontrollerat och bildar så småningom en klump av celler – en tumör. Stora tumörer tränger undan närliggande vävnad och organ. Vid avancerad cancer kan enskilda celler från tumören bryta sig loss och sprida sig till andra delar av kroppen och bilda dottertumörer. Av kroppens över 30 miljarder celler kan cancer börja från nästan vilken cell som helst. 

Celldelning – när nya celler bildas

Celldelning är processen då en cell delar på sig så att det bildas två identiska dotterceller. Friska, normala celler delar endast på sig vid behov. Externa signaler från närliggande celler säger åt cellerna när de ska dela på sig och när de ska sluta dela på sig. Till exempel kan det ske när gamla eller skadade celler behöver ersättas med nya. Eller när ett sår behöver läkas.

Celldelning är en hårt reglerad process som består av flera steg. Vid varje steg finns det så kallade checkpoints – kontrollpunkter – som säkerställer att allt går rätt till. Alla komponenter, inklusive arvsmassan, som finns i en cell kopieras och överföras till den nya cellen. Det är inte ovanligt att fel i form av till exempel genetiska förändringar (mutationer) uppstår när arvsmassan kopieras. Då pausas celldelningen så att felet kan åtgärdas av ett internt reparationssystem. När reparationen är färdig kan cellen fortsätta dela på sig. Celler som inte kan reparera felen genomgår apoptos, vilket är en typ av cellulärt självmord. Detta för att förhindra defekta celler att fortsätta dela på sig och undvika att de omvandlas till cancerceller.

En cell som delar sig till två dotterceller. De vita cirklarna i mitten är cellkärnan som innehåller arvsmassan.

När celldelningen går snett

Trots den hårda regleringen och alla kontrollpunkter som finns kan det gå snett. Det kan handla om att det interna reparationsystemet inte fungerar som det ska eller att celldelningen inte pausas när fel uppstår. Då tillåts skadade och defekta celler att växa och dela på sig när de i vanliga fall inte får göra det. Celler som delar på sig okontrollerat bildar så småningom en klump som kallas för tumör. Det finns två typer av tumörer, godartad tumör och elakartad tumör (cancer). 

Benign tumör – godartad

Alla tumörer är inte farliga, till exempel en fettknöl. Då kallas det för en godartad eller benign tumör. En godartad tumör kan inte växa in i andra vävnader eller sprida sig till andra organ. Det går att operera bort en godartad tumör och de kommer sällan tillbaka.

Malign tumör – elakartad

En elakartad tumör består av celler med förändringar i DNA:t (mutationer) som tillåter dem att växa okontrollerat. Elakartade tumörer kan bli så pass stora att de växer in och tränger undan omkringliggande vävnad och organ. Celler från en elakartad tumör kan sprida sig och bilda dottertumörer (metastaser) i andra vävnader och organ. Elakartade tumörer klassas som cancer.

Skillnader mellan cancercell och normal cell

Cancerceller skiljer sig från normala celler på många sätt.

Behöver inga externa signaler

Cancerceller behöver inga externa signaler som säger åt dem att dela på sig –  de gör det ändå. Detta skiljer sig från normala celler som behöver externa signaler som säger åt dem att dela på sig och när de inte ska göra det. 

Ignorerar stoppsignaler

De ignorerar signaler som säger åt dem att stoppa celldelningen eller dö genom apoptos.

Växer in i närliggande vävnad och organ

Cancerceller kan växa in och tränga undan närliggande vävnad och organ, samt sprida sig till andra delar av kroppen. Friska, normala celler slutar att växa när de stöter på andra celler, det kallas för kontakthämning.

Främjar blodkärlbildning

Tumörer har ett stort behov av syre och näring för att kunna växa. Tumörcellerna skickar signaler som säger åt kroppen att bilda nya blodkärl, även kallat angiogenes, som transporterar syre och näring genom blodet till tumören. Angiogenes är bland det viktigaste kännetecknet för cancer.

Manipulerar immunförsvaret

En viktig egenskap är cancercellernas förmåga att gömma sig från och manipulera immunförsvaret till sin fördel. De kan skicka signaler som säger åt immunförsvaret att skydda istället för att angripa dem. 

Flera genetiska förändringar

Cancer bildas när normala celler samlar på sig många genetiska förändringar, så kallade mutationer. Mutationer sker regelbundet men i de flesta fall kan cellen reparera dem. Celler som inte kan reparera mutationerna omvandlas så småningom till cancerceller.

Hur uppstår cancer?

Cancer är en genetisk sjukdom som beror på förändringar i gener som reglerar cellens funktion, särskilt de som reglerar cellens tillväxt och celldelning. Det finns en stor variation gällande vilka gener som är förändrade mellan de olika cancerformerna. Men även inom varje cancerform är variationen stor, vilket visar på sjukdomens komplexitet.

Mutationer kan uppstå av misstag under celldelningen eller av miljöfaktorer såsom solens ultravioletta strålar och tobaksrök. Man kan också ärva muterade gener av sina föräldrar. I vanliga fall är kroppen duktig på att reparera mutationer eller göra sig av med defekta celler innan de blir cancerceller. Denna förmåga försämras dock i takt med att vi blir äldre. Cancer är därför en ålderssjukdom och risken att bli sjuk ökar med åldern.

Utvecklas i flera steg

För att man ska bli sjuk i cancer krävs det att man har samlat på sig flera mutationer under en lång period. Att till exempel ärva en muterad gen innebär inte att man kommer att bli sjuk i cancer, endast att man har en förhöjd risk. För varje mutation som uppstår i en cell desto sämre fungerar den. Efter att ha samlat på sig flera mutationer är cellen så pass trasig att den förlorar förmågan att kontrollera sin celldelning och börjar dela på sig okontrollerat.

Gener som orsakar cancer

Mutationer kan uppstå i alla gener, men det är främst tre typer av gener som är kopplade till cancer. Gemensamt för dessa tre typer är att de främjar okontrollerad celldelning när de är muterade.

De tre typerna är:

• Onkogener
• Tumörsuppressorgener
• DNA-reparationsgener

Onkogener

Onkogener främjar cellers tillväxt och delning. De är särskilt aktiva i celler som delar på sig snabbt och ofta. Samt vid tillstånd som sårläkning då nya celler måste ersätta skadade celler och läka såret. När onkogener muteras blir de överaktiva och främjar celldelning även när det inte behövs. 

Tumörsuppressorgener

Tumörsuppressorgener är motsatsen till onkogener – de bromsar celldelningen. När DNA:t skadas ser de till att pausa celldelningen så att skadan kan repareras. En tumörsuppressorgen som muteras förlorar sin bromsfunktionen och resulterar i att cellen delar på sig okontrollerat. 

DNA-reparationsgener

Som namnet antyder reparerar de olika typer av skador som uppstår i DNA:t.  Celler med mutationer i DNA-reparationsgener kan inte reparera DNA-skador. Med tiden samlar cellen på sig bestående skador i andra gener. Det kan i sin tur resultera i att en normal cell omvandlas till en cancercell.

Invasion och metastasering

En kännetecknande egenskap hos elakartade tumörer är att de kan tränga sig in i närliggande vävnad och organ i en process som kallas för invasion. Cellerna i tumören utsöndrar enzymer, så kallade proteaser, som fungerar som molekylära saxar. Proteaser bryter ner barriären som finns mellan tumören och omgivande vävnad och organ. När barriären har brutits ner kan tumören knuffa undan frisk vävnad och organ. 

Metastasering och metastaser

Enstaka cancerceller från en tumör kan bryta sig loss och ta sig till närliggande blodkärl för att ta sig till andra delar av kroppen.

Vid framskriden cancer börjar enstaka tumörceller sprida sig till andra delar av kroppen (metastasering) och bilda dottertumörer (metastaser). Metastaser är den primära orsaken till ineffektiv behandling och dödsfall. För att cellerna ska kunna sprida sig och bilda nya tumörer måste de bryta sig loss från tumören. Därefter går de igenom en farlig och svår resa genom kroppen för att nå sin nya plats. Endast en liten andel av cellerna överlever. 

Precis som vid en invasion utsöndrar tumörcellerna proteaser som klipper loss kopplingarna som håller ihop cellerna i tumören. De fria cellerna kan sedan ta sig till närliggande lymfkörtel eller blodkärl för att åka med lymfsystemet eller blodsystemet för att ta sig till andra delar av kroppen. De få celler som överlever resan kan så småningom börja växa och dela på sig igen och bilda metastaser. 

Metastaser är svåra att behandla eftersom de är utspridda i kroppen. De kan ligga gömda och är svåra att hitta. När cancerceller sprider sig skaffar de sig ytterligare genetiska förändringar som gör de motståndskraftiga mot läkemedel. Läkemedel som till en början var effektiv kan förlora sin förmåga att angripa cancern om den är långt framskriden.

Blodcancer – cancer utan tumör

De flesta cancersjukdomar börjar i form av en tumör. Blodcancer är dock en grupp av cancersjukdomar som inte utvecklar tumörer. Det finns tre former av blodcancer: leukemi, myelom och lymfom.

Vid leukemi är det blodcellerna som drabbas av genförändringar och vandrar sedan fritt i hela kroppen via blodsystemet. Myelom uppstår i de vita blodcellerna i benmärgen.  Vita blodceller bildar antikroppar mot virus och bakterier, och är en del av immunförsvaret. Lymfom är en grupp cancersjukdomar som utgår från lymfsystemet.  

De egenskaper cancercellerna har vid blodcancer är samma som vid cancerformer som börjar med en tumör. Till exempel att de delar sig okontrollerat och inte längre dör enligt ett programmerat schema.

Vad orsakar cancer?

Gemensamt för alla cancerformer är att cellerna har samlat på sig flera genförändringar som gör att de delar på sig okontrollerat. De har förlorat förmågan att kontrollera celldelningen och fortsätter att dela på sig när de inte bör göra det. Det finns olika orsaker till varför cancerceller förlorat denna förmåga:

• Livsstil
• Miljöfaktorer
• Ärftlighet
• Bakterie- och virusinfektioner

Livsstil

De allra flesta cancerformer uppstår på grund av vår livsstil. Den mat vi stoppar i oss, rökning, alkohol, övervikt och alltför intensiv solning ligger bakom mängder av cancerfall varje år.

Rökning är faktiskt den enskilt största faktorn vi känner till och kan göra någonting åt. 90 procent av alla lungcancerfall beror på rökning. Det uppskattas att varannan rökare dör av rökning, antingen till följd av cancer eller till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Att sluta röka ger snabba hälsovinster.

En annan viktig orsak är maten vi stoppar i oss. Det finns en stark koppling mellan mat och cancer. Rött och processat kött, grillat kött, mat med mycket fett ökar risken för cancer. Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar en varierad och näringsrik kost. Exempel på hälsosam kosthållning är att äta mycket frukt, grönsaker och fiber.  Ät hellre fisk och fågel än rött kött och charkuterier. Dra ner på alkoholen, raffinerade sockerarter och transfetter. 

Miljöfaktorer

Miljön kan vara en orsak till cancer. Strålning från till exempel radioaktiva ämnen eller röntgen, radon, miljögifter och kemikalier ligger bakom många cancerfall. För mycket UV-strålning från solen är en välkänd riskfaktor för hudcancer.

Äldre personer löper större risk att utveckla cancer eftersom de sannolikt har utsatts för dessa miljöfaktorer i högre grad än yngre personer.

Ärftlig cancer

Uppemot 10 % av all cancer är ärftligt betingade. Det innebär att en mutation har ärvts i flera generationer. Eftersom man föds med en mutation är tröskeln för att utveckla cancer lägre jämfört med personer om inte ärvt mutationen. Att ärva en muterad gen innebär inte att man kommer att utveckla cancer, enbart att risken är förhöjd.

Vetskapen om att man bär på mutationer som är kopplade till cancer gör att man kan lägga om sina vanor för att minska risken. Kvinnor som bär på mutationer i BRCA1 och 2-generna kan genomgå täta bröstundersökningar eller operera bort brösten i förebyggande syfte.

Om flera personer i släkten har samma cancerform är det ett tecken på att det finns en mutation som går i arv. Detta kan man utreda på särskilda mottagningar inom sjukvården och med hjälp av gentester.

Infektioner

Det är känt att humant papillomvirus (HPV) orsakar livmoderhalscancer. Idag får flickor i mellanstadiet vaccin mot HPV. Andra virus som är kopplade till cancer är bland annat Hepatit B och C, Epstein-Barr-virus och humant immunbristvirus (HIV). Bakterien Helicobacter pylori kan orsaka cancer i magen och vissa lymfom. 

Cancerns olika stadier

Man brukar dela in en cancersjukdom i olika stadier för att beskriva hur framskriden den är. Det finns fem stadier, ett förstadium till cancer som följs av fyra stadier av utvecklad sjukdom.

Stadium 0: Celler växer snabbt och beter sig i övrigt som vanligt. De befinner sig fortfarande på den plats de började växa och har inte spridit sig. Kan vara ett förstadium till cancer men behöver inte vara det. 

Stadium I: Cellerna blir fler och de börjar förlora sitt normala utseende och funktion. En ytlig och begränsad tumör har bildats. Kan vara svår att upptäcka. Inga metastaser har påvisats.

Stadium II: Tumören är större men har inte spridit sig.

Stadium III: Tumören har blivit ännu större och börjat sprida sig till närliggande organ och vävnad eller lymfkörtlar.

Stadium IV: Cancerceller har spridit sig genom lymf- eller blodsystemet till minst ett område.

Myter om cancer

Socker orsakar cancer

Det stämmer inte. Cancerceller konsumerar mer socker (glukos) än normala celler. Däremot finns det inga vetenskapliga studier som visar att socker orsakar eller förvärrar en cancersjukdom. Det finns dessutom inga studier om att det går att bromsa eller bota cancer genom att sluta äta socker. Hög konsumtion av socker leder dock till övervikt, vilket i sin tur ökar risken att bli sjuk i cancer.

Cancer är smittsamt

Generellt sett är cancer inte en smittsam sjukdom som sprider sig mellan människor. Det enda sättet cancer kan sprida sig är genom organ- eller vävnadstransplantation. En person som får ett nytt organ från en donator som har haft cancer tidigare löper större risk att bli sjuk i cancer. Risken är dock mycket låg.

Vissa cancersjukdomar som livmoderhalscancer är orsakade av virus. Virus och bakterier kan smitta mellan människor, men cancersjukdomen de orsakar smittar inte. 

Endast rökare får lungcancer

Detta stämmer inte. 90 procent av alla lungcancerfall beror på rökning. Resterande 10 procent har andra orsaker som radon, asbest, luftföroreningar och strålning.

Passiv rökning orsakar inte cancer

Detta stämmer inte heller. Rökare såväl passiva rökare har en förhöjd risk att utveckla lungcancer. Bland icke-rökare ligger passiv rökning bakom en fjärdedel av alla lungcancerfall. 

Komplementär- eller alternativmedicin kan bota cancer

Det finns inga vetenskapliga belägg för att komplementär- eller alternativmedicin botar cancer. Däremot kan de lindra besvären som cancern eller behandlingen ger upphov till. Mår du psykisk dåligt kan du få hjälp av en psykolog eller samtalsterapeut. Har du ont i kroppen kan massage eller yoga lindra smärtan. 

Vissa naturpreparat som grönt te, ginko, valeriana och johannesört kan ha en negativ påverkan på cytostatika och läkemedel. Prata alltid med din läkare om eventuella negativa effekter av naturpreparat. 

Ladda ner appen War On Cancer och bli del av ett globalt community idag.
Ladda ner