Lungcancer

Lungcancer drabbar ungefär 4000 patienter varje år, vilket gör det till en vanlig cancerform. Prognos för lungcancer är dålig om den inte upptäcks i ett tidigt stadium. Diagnosen minskar hos män medan den ökar hos kvinnor, vilket reflekterar deras rökvanor. Majoriteten av de som insjuknar är äldre än 70 år.

Sofia Henriksson, Doktor i onkologi
Senast uppdaterad 26 april 2021

Bakgrund

Lungornas huvuduppgift är att förse blodet med syre från inandningsluften och avlämna koldioxid vid utandning. Höger lunga har tre lober, medan vänster lunga har två stycken. Luften som andas in kommer via luftstrupen ned i två luftrör som går ner i varsin lunga. Luftrören förgrenar sig mer och mer i lungvävnaden och avslutas med lungblåsor som kallas alveoler.

Vad är lungcancer?

När en elakartad tumör utgår från lungorna så kallas det för lungcancer. Cellerna DNA har fått en förändring och och börjar dela på sig okontrollerat. Spridd lungcancer kan bland annat bilda metastaser i skelett, hjärnan och lever.  

År 2020 dog 3677 personer i sjukdomen, vilken gör cancer i lungorna till den dödligaste cancerformen. Rökning är den största riskfaktorn. Dock kan man få lungcancer utan rökning. Medelåldern för insjuknande är 70 år.

Cancern delas i in i två grupper: småcellig och icke-småcellig lungcancer. Icke-småcellig utgör 80 procent av alla fall, där adenocarcinom och skivepitelcancer är de vanligaste typerna.

Adenocarcinom

Illustration av lungcancer

Cancer i lungorna

Adenocarcinom, eller körtelcancer, växer från körtelceller i lungornas slemhinna. Det är den vanligaste formen.

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer startar i luftrören från luftstrupen till lungorna. Det är den näst vanligaste formen.

Småcellig lungcancer

Småcellig lungcancer är allvarlig då den växer snabbt och därmed sprider sig till andra organ. Utgör 15 procent av alla fall av lungcancer.

Delas in i fyra stadier

Cancer i lungorna delas in i fyra olika stadier:

  • Stadium I: cancern är lokaliserad till lungan
  • Stadium II och III: cancern har spridit sig till lymfkörtlarna
  • Stadium IV: cancern har metastaserat till andra organ

Ålder på lungcancerpatienter enligt Socialstyrelsens och Cancerfondens rapport ”Cancer i siffror 2018”

Lungcancer symptom

Cancer i lungorna kan visa sig på flera olika sätt. Vanligt förekommande symptom är:

  • Ihållande hosta som kan innehålla blod
  • Andfåddhet utan ansträngning 
  • Smärta i bröstkorgen
  • Återkommande lunginflammationer 
  • Förlust av aptit och viktnedgång 

Hosta

Ihållande hosta som blir värre är bland de vanligaste symptomen. Det kan vara torrhosta eller blodiga hostningar. Du ska alltid kontakta läkare om du hostar upp blod eller om hostningarna förändras.

Andfåddhet

Du känner dig andfådd fast du inte ansträngt dig eller efter endast lite ansträngning. Beror på att tumören täpper till luftvägarna och gör det svårt för luften att transporteras. Andningen är pipande eller väsande.

Smärta i bröstkorgen

Förträngningar i luftvägar och förstorade lymfkörtlar orsakar smärta i bröstkorgen. Smärtan kan vara ihållande, skarp eller periodisk.

Lunginflammation

En tumör som täppt igen ett luftrör och blivit inflammerat kan orsaka återkommande lunginflammationer. Du får feber, frossa och kallsvettningar.

Aptitlöshet och viktnedgång

I ett senare skedde i sjukdomsförloppet kan du förlora aptiten och gå ner i vikt. Du känner dig trött och hängig även om du inte ansträngt dig. Trötthet vid cancer kallas för fatigue. Fatigue kan beror på sjukdomen eller vara en biverkning av behandlingen. 

Spridd lungcancer symptom

Om tumörcellerna sprider sig och bildar skelettmetastaser kan du känna smärta i skelett, främst rygg och höften.  Lungcancer med metastaser i levern eller hjärnan kan orsaka gulsot, yrsel, svimning och problem med balansen. Svullen hals på grund av svullna lymfkörtlar gör det svårt att svälja och andas. 

Symptomen utvecklas ofta långsamt och det kan ta lång tid innan du förstår att du är sjuk. Ofta uppkommer symptom först när cancern har metastaserat till andra organ.

Orsaker till lungcancer

Rökning är den främsta orsaken. Det kan även finnas andra faktorer:

Rökning

Tobaksrökning ligger bakom 80-90 procent av alla fall. Hur många cigaretter du röker och antalet år du har rökt påverkar risken. Att sluta röka kan avsevärt minska risken att utveckla cancer. Passiv rökning ökar också risken. 

Radon

Radon är en radioaktiv gas som finns naturligt i marken, luften och vattnet. Byggnader från 1920 till 1970 bygges med material, blåbetong, som avger höga halter av radon. Bor du i en hyreslägenhet är hyresvärden ansvarig för att mäta radonhalterna i lägenheterna. Du kan också köpa en radonmätare på egen hand. 

Asbest och andra ämnen

Personer som utsätts för asbest, arsenik och krom på jobbet löper större risk att utveckla lungcancer. Om du även röker är risken ännu större. 

Luftföroreningar

Luftföroreningar ökar risken för lungcancer. Det är främst i storstäder med mycket biltrafik där risken är störst. Forskning visar att ungefär 5 procent av alla dödsfall i lungcancer i världen beror på luftföroreningar.

Genetiska faktorer

Är lungcancer ärftligt? Om någon i din familj drabbats löper du större risk att insjukna. Risken ökar om familjemedlemmen utvecklade sjukdomen i ung ålder. Den ökade risken kan bero på ärftlighet eller att det finns rökare i hushållet som utsätter andra familjemedlemmar för cigarettrök.

Har du haft lungcancer är risken större att bli sjuk igen, särskilt om du röker. 

Utredning

Läkaren utför ofta först en undersökning av din kropp. Efter det behövs flera olika typer av kontroller. En lungröntgen eller datortomografi kan påvisa om det finns cancer i lungorna och huruvida den har spridit sig. Sedan utförs en bronkoskopi, där ett flexibelt instrument som kan ta bilder förs ned i luftrören för att undersöka hur tumören ser ut samt för provtagning. Innan en bronkoskopi utförs får du avslappnande medel och lokalbedövning för att instrumentet ska kunna föras ned i luftstrupen utan att aktivera host- eller kräkreflexer. 

Ibland krävs ett cellprov för att ge en tydlig diagnos. Då för läkaren in en nål genom bröstkorgen för att kunna ta celler från tumören. Nålen styrs via en röntgenbild som syns på en monitor. Undersökningen tar mellan fem till tio minuter. En mikroskopundersökning av cellerna ger diagnos och behandlingsplan därefter. 

Om du har sjuknat in i lungcancer kan du behöva fler undersökningar för identifiera potentiell spridning. Då utförs ultraljud av levern, PET-undersökning eller en skelettskintigrafi som görs via mätningar av en liten mängd radioaktivt ämne som ges via en spruta. Den påvisar förändringar på skelettet och utvärderar då om lungcancern har spridit sig dit.

Undersökningarna görs genom ett standardiserat vårdförlopp, där dina undersökningstider är inbokade för att skynda på utredningsprocessen. Det är då viktigt att vara tillgänglig för att inte missa någon vårdtid.

Behandling

Inför behandlingarna är det viktigt att sluta röka, eftersom det leder till snabbare återhämtning och bättre resultat efter strålning samt andra behandlingar. Risken för att bli sjuk igen minskar också om du slutar röka. Sök hjälp av vården om du upplever det svårt att sluta röka. 

Operation

Cancern kan opereras om den upptäcks i ett tidigt skede. Om cancern är avgränsad till en lunglob så tas enbart den bort, vilket också kallas lobektomi. Då cancern är mer utbredd i lungan så opereras hela lungan bort. Det är viktigt att vara frisk i övrigt för att genomgå en operation, därför undersöks bland annat lung- och hjärtfunktion innan operationen sker.    

Efter operationen så får somliga åka hem redan efter en dag, medan andra kräver eftervård i ungefär en vecka. Läkning efter operation tar omkring sex veckor. I början kan du känna dig andfådd vid ansträngning, men det brukar vara övergående.   

Cytostatika

Om du har haft en stor tumör så kan det vara viktigt att behandlas med cytostatika efter operationen.  Det leder också till minskad risk för återfall.

Immunterapi

Immunterapi är en del av rutinbehandlingen vid icke-småcellig lungcancer. Används både vid första linjens behandling och vid återfall.

Strålning och andra läkemedel

När tumören är för stor för att opereras kan du få cytostatika och därefter strålning, men ibland ges cytostatika, målriktade läkemedel eller immunterapi parallellt med strålningen. Strålbehandlingen får du oftast i sex-sju veckor och antalet beror på hur din lungcancer ser ut.

Spridning och återfall

Ifall lungcancern har spridit sig utanför lungorna, så behandlas du med cytostatika, målriktade läkemedel eller immunterapi.

Vid återfall kan du opereras, strålas eller behandlas med läkemedel. Din läkare planlägger din behandling för att ge bästa resultat. 

Om cancern inte går att bota kan du istället få palliativ vård som underlättar symptom och kan förlänga ditt liv. 

Återbesök

När dina behandlingar är klara får du gå på återbesök. Den första tiden sker efterkontrollerna mer frekvent och senare så är uppehållen längre, men det beror på hur du mår. Du får då träffa en läkare som undersöker dig och dina lungorna via datortomografi eller lungröntgen. Då kan du även beskriva ditt mående. 

Efter behandlingen

Efter operation eller strålbehandling blir andningen påverkad. Det är viktigt att röra dig så mycket som du orkar, en sjukgymnast kan hjälpa dig. Ibland krävs läkemedel för att förbättra andningen. Vid oro och depression kan vården hjälpa dig att hantera den.

Prognos

Prognosen för lungcancer är dålig. Det beror ofta på att cancern har spridits redan vid diagnos och många har andra kroniska sjukdomar kopplade till rökning, såsom KOL eller hjärt- och kärlsjukdom, vilket försvårar behandlingsmöjligheterna. Bland män lever knappt 11 procent efter tio år, medan drygt 17 procent av kvinnorna lever efter tio år.

Överlevnad lungcancer enligt Socialstyrelsens och Cancerfondens rapport ”Cancer i siffror 2018”