Hudcancer

Hudcancer finns i olika former, där basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer medan den mest välkända är malignt melanom. I Sverige drabbas ungefär 4000 personer av malignt melanom varje år. Utav dessa överlever 86 procent av män och nästan 93 procent av kvinnor. Eftersom att det finns olika typer av hudcancer är det också viktigt att hålla koll på även småförändringar för att utesluta hudcancer.


Huden – de tre lagren 

Huden är kroppens största organ och fungerar som en barriär mot främmande ämnen och skyddar organ från solens ultravioletta strålning. Utöver det så är huden viktig för värme- och vätskebalansen i kroppen.

Huden består av tre lager: överhuden, läderhuden och underhuden. Det yttersta lagret på överhuden kallas för hornlagret och det understa är basalcellslagret. Ny cellbildning pågår kontinuerligt och cellerna vandrar upp mot det yttre hornlagret för att sedan stötas av. I det nedre basalcellslagret finns celler kallade melanocyter som bildar pigment vilket är ett brunt färgämne som skyddar mot solens skadliga strålar. Om många melanocyter ansamlas bildas ett födelsemärke.

Grafisk bild över hudens tre lager

Hudens anatomi med överhud, läderhud och underhud utmärkta

 

Läderhuden är mellan en-fyra millimeter, vilket är större än överhuden. Läderhuden innehåller nerver, blodkärl, hårsäckar och svettkörtlar. Underhuden består främst av fett som isolerar kroppen från värmeförlust.

Vad är hudcancer?

Hudcancer är cancer som börjar i huden. Cellerna har fått en genetisk förändring som gör att de delar på sig okontrollerat och bildar en tumör. Tumören kan växa in i andra vävnader och bilda dottertumörer, metastaser, i andra vävnader och organ. 

Det finns olika typer av hudcancer och de kan se olika ut. Hudcancer kan börja som en röd fläck på huden eller vita fläckar på huden. Det kan vara utslag som kliar eller födelsemärken som blöder. Viktigt att vara uppmärksam på hudförändringar. Alla hudförändringar är dock inte farliga. Det finns elakartade hudförändringar och godartade hudförändringar.

Det är främst områden på huden som exponeras för solen som drabbas: ansikte, skalp, öron, nacke, läppar, bröst, armar och händer. Men kan också utvecklas på områden som handflator, ben och rygg. Det spelar ingen roll vilken hudfärg du har, alla kan drabbas. Dock är risken högre om man har ljus hud. 

Barns hud är mer känslig för solen än vuxna. Men det är sällsynt att barn får hudcancer. Blir man solbränd ofta som barn löper man större risk att få hudcancer senare i livet. Därför är det särskilt viktigt att barn skyddar sig ordentligt när de är ute. 

Antalet fall ökar varje år och är idag den tredje vanligaste cancerformen i Sverige efter prostatacancer och bröstcancer.

Olika typer av hudcancer

Det finns olika typer av hudcancer med olika förmåga att sprida sig och bilda metastaser. De tre vanligaste typerna är:

Basalcellscancer (basaliom)

Basalcellscancer, även kallad basaliom, är en icke-melanom hudcancer. Det är den vanligaste formen som drabbar 35000 personer per år i Sverige. Risken att utveckla cancern ökar med åldern. Det är sällan att man drabbas före 40 år. Basalcellscancer utgår från basalcellslagret i överhuden. Börjar som en liten transparent upphöjning på huden, men kan se annorlunda ut. Den växer långsamt och sprider sig endast i få fall. Basalcellscancer ser ut som en rodnad fläck, många beskriver det som en röd fläck på huden eller anser att cancern ser ut som eksem. Basaliom är därför ibland svår för en vanlig person att misstänka som hudcancer.  UV-strålning är den största bidragande faktor till basalcellscancer. Där är det viktigt att alltid använda solskydd och täcka områden på huden som är extra utsatta som ögon och nacke. Nästan alla som får diagnosen blir helt friska. Läs mer om basalcellscancer.

Skivepitelcancer

Icke-melanom hudcancer som drabbar 6500 personer per år i Sverige. Risken ökar med åldern. Skivepitelcancer i huden är sällan livshotande. Uppemot 95 % blir botade med operation. Om cancern inte behandlas i tid kan den växa, sprida sig och bilda metastaser på andra delar av kroppen. Skivepitelcancer utvecklas framför allt på områden som exponeras mycket för solen, till exempel ansikte och huvud. Men kan utvecklas på områden som inte exponeras för solen. Cancerfomen är mer benägen att sprida sig än basalcellscancer. Skivepitelcellerna ligger ovanpå basalcellslagret. Läs mer om skivepitelcancer.

Malign melanom

Den mest allvarliga formen, med cirka 4000 diagnostiserade patienter varje år. Börjar i de pigmentbildande cellerna i huden, melanocyter. De finns i det nedersta lagret i överhuden och gränsar till läderhuden. Malignt melanom är mer benägen att sprida sig och bilda metastaser än övriga former. Risken att insjukna ökar med åldern och mycket exponering för solens UV-strålar. Uppemot 85 % av alla patienter botas. Ju tidigare du upptäcker sjukdomen desto lättare är den att bota. Läs mer om malignt melanom.

Hudcancer symtom

Symtomen varierar beroende på vilken form det handlar om. Dock finns det generella tecken man bör vara uppmärksam på:

  • Pigmenfläckar som är nya eller växer i storlek.
  • Födelsemärke som ändrar utseende eller växer.
  • Vit, blå, rosa eller röd fläck på huden.
  • Torr fläck på huden som fjällar.
  • Fläck som blöder.

Symtom på basalcellscancer eller basaliom

Uppstår oftast som cancer i ansikte eller nacke. Börjar som en liten upphöjning i huden som ser ut som en finne. Upphöjningen kan vara rosa, röd, vit eller genomskinlig. I vissa fall kan den klia. Kan även vara en vit eller blek förhårdnad i huden. Ett blödande sår som läker och kommer tillbaka på samma ställe kan vara ett varningstecken.

Symtom på skivepitelcancer 

Drabbar främst områden som exponeras för mycket sol: ansikte, öron och händer. Börjar som en torr och ojämn fläck som fjällar. Fläcken kan bli större och hårdna. Med tiden utvecklas den till en fast, röd och ojämn knuta med grov yta. Det är därför väldigt viktigt att söka vård om du har en torr fläck på huden just för att det kan innebära cancer.

Symtom på malignt melanom

Malignt melanom kan börja som en helt ny fläck eller upphöjning i huden som liknar ett födelsemärke. Den kan också utgå från ett existerande födelsemärke. Ett födelsemärken som växer, ändrar storlek eller blöder kan vara ett varningstecken. Fläckar eller upphöjningar som kliar är vanliga symtom. Malignt melanom kan uppkomma överallt på huden. Hos män uppkommer de oftare på bålen och hos kvinnor på benen.

När ska du söka vård för hudcancer?

Sök vård hos vårdcentralen om du upptäcker nya eller existerande fläckar som blöder eller snabbt ändrar form och storlek.

Undersökningar vid hudcancer

För att en läkare ska kunna ställa en diagnos undersöker hen din hud. Läkaren undersöker först med blotta ögat om det finns några hudfläckar eller tumörer som förändrats. Samt känner på den.

Dermatoskopi

Dermatoskopi innebär att läkaren undersöker din hud med ett hudmikroskop (dermaskop). Det är instrument med en lampa och förstoringsglas. Läkaren kan då se detaljer och tecken på hudcancer. 

Forskare håller ett provrör för analys av hudcancer.

Forskare analyserar vävnadsprov för att påvisa hudcancer.

Vävnadsprov

Läkaren tar ett litet prov från tumören (biopsi) och skickar det för analys på ett laboratorium. Vävnadsprov tas under lokalbedövning.  Vid misstanke om basalcellscancer och skivepitelcancer tar man små vävnadsprov. Vid malignt melanom opererar man bort hela tumören för att kunna göra en bra analys.

Mäta tjockleken på melanom

Om du har fått diagnosen malignt melanom kan läkaren bestämma sig för att mäta tjockleken på melanomet. Läkaren analyserar vävnadsprovet i ett mikroskop och mäter tjockleken med ett speciellt redskap. Att mäta tjockleken hjälper läkaren att bestämma vilken behandlingsmetod som är bäst. Cancer som växer ner djupt i huden kräver en mer omfattande behandlingsplan. En cancern är ytlig och lokaliserad räcker det oftast med att man opererar bort hudförändringen. 

Behandling av hudcancer

Kirurgi och strålbehandling är de vanligaste behandlingarna. Vanliga behandlingar:

Kirurgi

En kirurg opererar bort tumören och omkringliggande vävnad. Materialet skickas sedan för analys. Ibland måste kirurgen upprepa operationen för att vara säker på att tumören är helt borta. Kirurgi är lämplig för alla typer av hudcancer. 

Mohs mikrografisk kirurgi

Behandlingen är lämplig vid basaliom som är svåråtkomliga. Under behandlingen tar läkaren bort små bitar av vävnad och undersöker den mikroskopiskt under själva operationen. Om det finns cancerceller tar läkaren bort ytterligare bitar som undersöks. Proceduren upprepas tills inga cancerceller finns kvar. Fördelen med Mohs mikrografisk kirurgi är att man undviker frisk vävnad tas bort. Behandlingen finns bara på vissa kliniker. 

Strålbehandling

Läkare riktar röntgenstrålar mot tumören som dödar cancercellerna. Så småningom minskar storleken på tumören. Strålning kan behöva göras i flera omgångar. Om man inte lyckas ta bort hela tumören med operation kompletterar man med strålning.

Fotodynamisk terapi

En salva som gör huden ljuskänslig stryks på det berörda områden. Därefter belyser man tumören med rött ljus som dödar cancercellerna. Efter en-två veckor upprepar man behandlingen.

Cytostatika

Cytostatika, även kallad cellgifter, är läkemedel som dödar cancerceller. De angriper celler som delar på sig snabbt och är inte specifik för just cancerceller. Men eftersom cancerceller delar på sig snabbare än friska celler så är det främst cancercellerna som dör. Det finns olika typer av cytostatika. Varje typ angriper olika komponenter i cellen, till exempel DNA-molekyler eller transportproteiner. Gemensamt för alla typer av cytostatika är att de hämmar cellernas tillväxt. 

Cytostatika finns i olika beredningsformer. Vid hudcancer är den vanligt att man stryker en salva som innehåller cytostatika på huden. Läkemedlet verkar då direkt på cancercellerna. 

Immunterapi

Immunterapi behandlar elakartad hudcancer som aggressiv malignt melanom. Vid immunterapi utnyttjar man patientens egna immunförsvar för att bekämpa cancern. Detta gör man genom antingen ge patienten antikroppar som binder till cancercellerna. Antikropparna fungerar som en markör och signalerar till immunförsvaret att angripa de markerade cellerna. Det andra sättet är att modifiera T-celler, som är en typ av immunförsvarsceller. Man utvinner T-cellerna från blodet eller benmärgen och modifierar de så att de känner igen cancercellerna. Sedan placerar läkaren tillbaka cellerna i kroppen som börjar angripa cancercellerna. 

Forskning från Karolinska Institutet visar att aggressiv malign melanom går att behandla med immunterapi där man använder sig av T-celler.

Målinriktad terapi

Läkemedel som känner igen och angriper specifika ämnen på eller inuti cancerceller kallas för målinriktade läkemedel. Dessa läkemedel skiljer sig från cytostatika som angriper alla celler som delar på sig snabbt. Målinriktade läkemedel behandlar malignt melanom-patienter som har en mutation i genen BRAF. I dagsläget finns det läkemedel som angriper muterade BRAF-proteiner eller det relaterade proteinet MEK. Vanligtvis får du en kombination av båda läkemedel. Läkemedlet angriper inte malignt melanom som har icke-muterad BRAF. 

För att veta om genen BRAF är muterad skickar läkaren ett vävnadsprov till ett laboratorium som analyserar DNA:t i cellerna. 

Orsaker till hudcancer

Faktorer som ökar risken:

  • Vistas mycket i solen
  • Använder ofta solarium
  • Ljus hud
  • Hud som lätt bränns, fräknar eller blir röd
  • Har många eller stora födelsemärken
  • Gentiska faktorer. Mellan 5 till 10 % av all cancer är ärftlig cancer.
Solen skiner och kan ge upphov till hudcancer

Solens UV-strålar är en stark bidragande faktor till hudcancer.

Förebygg hudcancer

  • Stanna i skuggan så mycket som möjligt.
  • Undvik solen när den är som starkast mellan klockan 11 och 15.
  • Ha på dig kläder som täcker armar och ben.
  • Keps eller hatt som täcker ansiktet.
  • Använd alltid solskydd, även när det inte är soligt.
  • Sola inte solarium. Vill du bli brun kan du istället använda brun utan sol-produkter.
  • Är du på stranden bör du sitta under en parasoll eller i ett litet tält.
  • Barns hud är känsligare än vuxna och löper större risk för att bränna sig. 
  • Tänk på att sand, snö och vatten reflekterar solens ultravioletta strålar. 
  • Vatten släpper även igenom mycket av solen och skyddar därför inte simmare. 

Prognos

Basalcellscancer är den minst aggressiva men vanligaste formen av hudcancer. Den sprider sig sällan till andra delar av kroppen. Nästa alla patienter botas. Om du får återfall behöver du behandling igen.

Skivepitelceller bildar sällan metastaser. 95 % av alla patienter blir friska efter operation.

Malignt melanom är den mest aggressiva formen och kan bilda metastaser.  80 till 85 % blir friska. Ju tidigare du upptäcker sjukdomen desto högre är chansen att bli botad. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på hudförändringar.