✕ Stäng

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer är en typ av hudcancer som uppstår efter för mycket solexponering, men utvecklas utan att du blivit brännskadad. Skivepitelcancer är en vanligt cancersjukdom som de flesta överlever. Patienter som insjuknar är ofta över 40 år när de får en diagnos.

Sofia Henriksson, Doktor i medicinsk vetenskap
Senast uppdaterad 1 november 2019
skivepitelcancer

Ett exempel på hur skivepitelcancer kan se ut.

Symptom

De mest vanliga symptomen på skivepitelcancer är en knuta eller fläck på huden. Knutan eller fläcken sitter ofta i ansiktet, på huvudet vid håravfall och på ovansidan av händerna. Tumören kan vara hudfärgad, ha en svagt röd färg eller vara täckt av hårda fjäll. Tumören kan även vara smärtsam.  

Förstadier 

Det finns två förstadier till skivepitelcancer: solskada eller Bowens sjukdom. Solskada kallas även för aktinisk keratos. Vid en solskada uppstår en fläck som varierar i storlek, mellan några millimeter till någon centimeter. Tumören är ofta svagt röd eller rödbrun, med otydlig kant och sträv yta. Den sitter ofta på ansiktet, hjässan eller ovansidan av handen. När flera år har gått kan den förändras till en invasiv skivepitelcancer.   

Bowens sjukdom kallas även för skivepitelcancer in situ, där cancern växer på hudytan. Fläcken påminner om eksem, med sår som kan flaga. Cancern uppstår ofta på hud som varit utsatt för mycket sol, men kan sitta över hela kroppen. Cancer som växer på hudytan kan även utvecklas till invasiv skivepitelcancer. 

Invasiv skivepitelcancer 

Invasiv skivepitelcancer växer långt ned i huden och ser ut som en knuta. Knutan är ofta hudfärgad eller ljusröd med hårda hudavlagringar eller sårskorpor på ytan. Cancern påminner om en vårta som smärtar vid beröring.  

Invasiv skivepitelcancer.

Skivepitelcancer sätter sig ofta i ansiktet, på huvudet, hjässan eller på ovansidan av händerna. Efter långvariga sår, ärr, brännskador eller efter strålbehandling kan invasiv skivepitelcancer utvecklas i läkeprocessen. 

Undersökningar

En läkare kommer att analysera alla förändringar som har uppstått på din hud och då ofta via ett dermatoskop, ett hudmikroskop, som ger ingående bilder. Ofta måste ett vävnadsprov tas för analys för att bedöma om det är skivepitelcancer. När knutan har opererats bort kan den undersökas via mikroskop för att bestämma om det är invasiv skivepitelcancer.    

Skivepitelcancer kan sprida sig till lymfkörtlarna och därför undersöks halsen, armhålorna och ljumskarna. Om svullnad upptäcks tas ett cellprov för mikroskopundersökning. Ifall cancerceller identifieras krävs ofta en röntgenundersökning med datortomografi.  

Behandla förstadier

Flera olika behandlingar kan utföras om du har ett förstadium till skivepitelcancer. Frysbehandling, skrapning och bränning, immunstärkande salva eller salva som hämmar celler, fotodynamisk terapi och kirurgi är exempel på dessa.

Frysbehandling görs med flytande kväve som sprutas på din hudförändring för att då döda cancerceller. Skrapning görs om tumören är tillräckligt tjock. Vid skrapning och bränning så skrapas först tumören bort och sedan bränns resterna bort med ström. Innehållet som skrapats bort kan analyseras för säker diagnos. Då tumören är ytlig används salvor direkt på cancern. Antingen inducerar salvan cancercelldöd direkt eller så aktiveras immunförsvaret som slutligen dödar cancercellerna. Behandling med salva tar oftast dagar till veckor. 

Vid fotodynamiskterapi så strålas cellerna med en ljuskälla efter att en salva appliceras för att göra cancercellerna ljuskänsliga. Efter en-två veckor måste behandlingen upprepas. Slutligen kan cancern tas bort via kirurgi, där materialet undersöks via mikroskop för att ge en korrekt diagnos och för att se till att all cancer opererats bort.

Behandling av invasiv skivepitelcancer 

Operation är huvudbehandlingen vid invasivt skivepitelcancer. Operationen sker då under lokalbedövning och ibland måste hud transplanteras för att kunna täcka upp stora sår.   

Strålning ges om den invasiva skivepitelcancern har blivit stor eller om den är svår att ta bort kirurgiskt.  

Inför en operation är det är viktigt att sluta röka eftersom det bidrar till snabbare sårläkning, bättre blodcirkulation och kondition vilket leder till snabbare återhämtning. Om du inte kan sluta röka helt, är det åtminstone nödvändigt att hålla upp innan och några veckor efter operationen.

Det är ovanligt att sjukdomen ger återfall, men om det sker krävs ofta en ny operation och strålning om operation inte går att utföra. 

Om skivepitelcancern har spridit sig så krävs mer behandling. Skivepitelcancer sprider sig ofta till lymfkörtlarna, men kan även spridas till andra organ. Om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna opereras de bort, oftast från halsen, armhålan eller ljumsken. Operationen kan leda till lymfödem, vilket gör så att en arm eller ett ben svullnar upp. Det finns behandling för att motverka detta. Cytostatika ges om cancern har spridit sig till andra organ. Ibland ges palliativ vård, som syftar att sakta in sjukdomens fortgång och lindra de symptom som uppstår.      

Efter behandling kan de flesta leva sitt liv utan fysiska men. De flesta patienter som insjuknat i skivepitelcancer behöver inte gå på efterkontroller, men det beror på tumörtyp, var cancern har suttit samt behandlingen. Vid en efterkontroll undersöks ärret, resterande hud och lymfkörtlar. Du kan också själv undersöka din hud efter förändringar. Risken för återfall blir mindre med tiden. 

Orsaker till skivepitelcancer

Skivepitelcancer sitter i en form av hudceller som kallas för keratinocyter. Den mest prominenta bakomliggande faktorn för skivepitelcancer är UV-strålar från solexponering. Hud som får mycket sol på sig drabbas ofta av skivepitelcancer såsom pannan, näsan, öron, kinder och underläppen samt andra delar av kroppen som utsätts för mycket sol.   

Undvik solexponering speciellt om du har ljus hy med rött/ljust hår, använder immunhämmande mediciner, sår och ärr som inte läker, tidigare haft förstadier till eller skivepitelcancer och om du ofta är ute i solen. Om du har fått ljusbehandling mot psoriasis eller tidigare strålats vid cancer kan det också ge ökad risk för skivepitelcancer.