✕ Stäng

Basalcellscancer

Basalcellscancer, eller basaliom, uppstår ofta efter för mycket tid i solen. Den sprider sig generellt sett inte, men det är viktigt att få behandling för att bli frisk. I princip alla som får behandling blir friskförklarade.

Sofia Henriksson, Doktor i medicinsk vetenskap
Granskad av Sofia Henriksson,
Senast uppdaterad 1 november 2019

Basalcellscancer – vad är det?

Basalcellscancer är den vanligaste typen av hudcancer, medan skivepitelcancer och malignt melanom ligger på andra respektive tredje plats. Innan 40 års ålder är det ovanligt att få basalcellscancer, men risken ökar med högre ålder.

Data kring ålder och insjuknande från Socialstyrelsen och Cancerfondens rapport

Symptom

De vanligaste symptomen på basalcellscancer är förändringar i ansiktet eller högt upp på bröstet eller ryggen. Dessa förändringar inkluderar sår som inte läker eller uppkomsten av en knuta eller rödfärgad fläck. Basalcellscancer växer generellt sett väldigt långsamt. 

Tre olika typer

Det finns tre huvudkategorier av basalcellscancer: ytlig, knutformad och aggressiv.

Ytlig basalcellscancer

Ytlig, eller superficiell, basalcellscancer ser ofta ut som en rödfärgad fläck som inte läker och växer ytligt på huden. De sätter sig oftast på överkroppen, men kan även sitta i ansiktet. Ytlig basalcellscancer kan misstas för eksem.

Knutformad basalcellscancer

Knutformad, eller nodulär, basalcellscancer växer på djupet i huden och ser ofta ut som en väldefinierad knuta. Den kan antingen vara hudfärgad, något röd eller genomskinlig och då innehållande blodkärl. Tumören står ofta upp på huden eller så har den upphöjda kanter med sår i. De sitter ofta på ansiktet eller på halsen samt på bröst och rygg.

Knutformad basalcellscancer

Aggressiv basalcellscancer

Aggressiv, infiltrativ eller morfeiform, basalcellscancer växer djupt och avgränsas inte särskilt tydligt. Förändringen i huden kan se ut som ett vitt ärr och ibland utvecklas sår. Tumören sitter ofta runt ögonen eller näsan.

Utredningar

En läkare undersöker alla förändringar på huden, ofta via ett mikroskop kallat dermatoskop som ger mer tydliga bilder. Ibland krävs ett vävnadsprov som tas under lokalbedövning.

Behandling

För att behandla basalcellscancer så måste tumören tas bort via olika metoder, såsom kirurgi, skrapning med bränning, frysbehandling, fotodynamisk terapi eller immunstärkande salvor. Efter kirurgi används mikroskopiundersökning för att ställa diagnos och påvisa om hela tumören avlägsnats. Vid fotodynamisk terapi så strålas cellerna med en ljuskälla efter att en salva applicerats för att göra cancercellerna ljuskänsliga. Efter en-två veckor måste behandlingen upprepas. Om cancern är svåråtkomlig används Mohs kirurgi, där vävnaden kan undersökas mikroskopiskt under själva operationen. Dock används denna metod bara på utvalda klinker. Ibland används låga doser strålning om cancern inte kan opereras. 

Återfallsrisken varierar mellan några procent upp till tio procent. Patienter går på efterkontroller vid vissa tillfällen, men är beroende på tumörtyp, läge samt behandling.

Sluta röka

Det är viktigt att sluta röka inför operationen samt några veckor efteråt. Det leder till snabbare återhämtning, med mer effektiv sårläkning, bättre blodcirkulation och kondition.

Varför insjuknar patienter i basalcellscancer?

Det är främst ultravioletta strålar från solen som skadar cellerna och ger upphov till basalcellscancer. Även ärftliga faktorer kan spela in. 

För att minska risken för basalcellscancer är det viktigt att skydda sig mot solens UV-strålning, speciellt om du rött eller ljust hår med ljus hy, om du tar immunhämmande läkemedel efter en transplantation vilket minskar kroppens möjlighet att hantera solskadade celler samt om du tidigare haft basalcellscancer. Uppmärksamma symptom som knutor, rödfärgade förändringar eller sår som inte självläker och uppsök då vården.