Tjocktarmscancer och ändtarmscancer

Vad är tjocktarmscancer och ändtarmscancer?

Kolorektalcancer är samlingsnamnet för olika typer av cancer i tarmen. Tjocktarmscancer (koloncancer) och ändtarmscancer (rektalcancer) börjar som små godartade utväxter, polyper, i tarmarnas slemhinna. Med tiden övergår polyperna till en tumör. Enstaka tumörceller kan sprida sig till lever och lungor och bilda metastaser.

Förekomst

Varje år får 6800 personer kolorektalcancer. 4600 får tjocktarmscancer och 2200 ändtarmscancer. Risken att utveckla sjukdomen stiger med åldern. Majoriteten som drabbas är över 65 år. Endast 5 procent som insjuknar är under 50 år. 

Ändtarmscancer är vanligare bland män, medan tjocktarmscancer drabbar män och kvinnor lika mycket. 

Symtom på tjocktarmscancer och ändtarmscancer

Cancer eller polyper i tarmen ger inte alltid symtom, särskilt inte i början. Därför är det viktigt att gå på screening när man blir kallad för att upptäcka tidiga tecken på tarmcancer. Vanliga symtom:

• Blod i avföring, svart avföring
• Slem i avföringen
• Förändrade toalettvanor
• Långvarig diarré eller förstoppning
• Hård i magen
• Lös i magen
• Ont i magen
• Blodbrist
• Trötthet
• Viktminskning

Symtomen behöver inte nödvändigtvis bero på cancer. Det kan finnas andra hälsotillstånd som ligger bakom symtom. Inflammation i magen, hemorrojder eller irritable bowel syndrome (IBS) ger liknande symtom. Upplever du ovanstående symtom bör du uppsöka läkare. Väntar du för länge finns det en risk att cancern upptäcks för sent.

Riskfaktorer

Risken att utveckla tarmcancer stiger med åldern. Men det finns även andra faktorer som bidrar till att du blir sjuk.

Ålder

De flesta som utvecklar kolorektalcancer är över 65 år. Det är väldigt ovanligt att personer under 30 år drabbas. Endast 5 procent av de drabbade är under 50 år. 

Kost- och levnadsvanor

Mycket tyder på att mat- och levnadsvanor påverkar sjukdomsrisken. Består din kost av mycket rött kött och fett, samt lite frukt, grönsaker och fibrer, är risken större. Detsamma gäller om du röker, dricker mycket alkohol och rör på dig för lite. 

Ärftlighet

Du löper större risk att utveckla tarmcancer om någon i familjen fått det. Forskare har identifierat flera sjukdomsframkallande gener som kan ärvas.  

Andra tarmsjukdomar som familjär polypos och Lynch syndrom är associerade med förhöjd risk för tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Båda är ärftliga tarmsjukdomar och patienter har många polyper i tarmen som kan övergå till cancer. Personer med familjär polypos eller Lynch syndrom bör gå på regelbundna kontroller för att upptäcka tidiga tecken på tarmcancer. 

Undersökning

Har du några av symtomen bör du kontakta läkare som undersöker dig. Hos läkaren får du genomgå en kroppsundersökning och lämna ett blod- och avföringsprov.

Därefter undersöker läkaren din tarm för att se om det finns en tumör. Undersökningen görs med ett koloskopi som förs in i kroppen genom ändtarmen. Ett vävnadsprov tas och analyseras på ett laboratorium. 

Behandling

Kirurgi är den vanligaste metoden för att bli av med kolorektalcancer. Kirurgen tar bort tumören och omkringliggande lymfkörtlar. Ofta kombinerar man kirurgi med cytostatika och strålbehandling. Chansen att bli kvitt sjukdomen är stor om den upptäcks i ett tidig stadium, innan den hunnit sprida sig. Men även spridd kolorektalcancer går att bota, även om chansen är mindre. 

Operation

Vid en operation tar kirurgen bort tumören och en del av den friska tarmen som ligger närmast tumören. Dessutom opererar man bort en del av lymf- och blodkärl för att minska risken för spridning till lever, lungor eller andra delar av kroppen. Tarmändarna sys sedan ihop. 

Spridd tjock- och ändtarmscancer med metastaser i levern eller lungor kan man i vissa fall operera bort. Då gäller det att metastaserna finns i ett begränsat område. 

Operationen sker för det mesta med titthålsteknik, eller genom ett snitt i magen om det anses nödvändigt. Du är sövd under hela operationen och får dessutom ryggbedövning. 

Förberedelser

Det finns en rad saker du kan göra inför en operation för att minska risken för komplikationer och förbättra återhämtningen.

• Vara i god kondition, det minskar risken för komplikationer.
• Sluta röka. Rökning försämrar återhämtningen och läkningsprocessen. 
• Undvik alkohol före och efter operationen för att minska risken för komplikationer. 
• Sluta med läkemedel. Tar du läkemedel för någon annan sjukdom kan det vara nödvändigt att göra ett tillfälligt uppehåll. Prata med din läkare först.

Efter operationen

Du får smärtlindring efter operationen. För att undvika att bli sängliggande är det viktigt att du rör på dig. En sjukgymnast kan hjälpa dig med att komma igång. 

När du opereras får du en kateter i urinblåsan, som vanligtvis tas bort dagen efter. Katetern kan dock behöva vara kvar lite längre om du fått ryggbedövning. 

Du behöver stanna på sjukhuset i ungefär en vecka, så länge inga komplikationer uppstått. 

Du får gå på efterkontroller ett år och tre år efter operationen. 

Stomi

För att underlätta läkningsprocessen behöver du en tillfällig stomi efter operationen. Har du opererats för ändtarmscancer kan du istället behöva ha en permanent stomi. Läkaren informerar dig alltid om detta inför operationen. 

Cytostatikabehandling

Cytostatika får du efter operationen för att bli av med kvarvarande cancerceller och för att minska risken att cancern kommer tillbaka eller sprider sig. 

Behandlas du för ändtarmscancer kan du även få cytostatika före operationen. Då får du även strålbehandling. 

En cytostatikabehandling kan upphov till olika biverkningar; illamående, trötthet och håravfall är vanliga biverkningar. 

Strålbehandling

Har du ändtarmscancer behandlas du med strålning före operationen. Syftet är att minska tumörens storlek och risken för att cancern sprider sig. Strålbehandling kombineras med cytostatika för att öka tumörens känslighet för strålningen.

Tumören strålbehandlas dagligen i en eller fem veckor. 

Om tumören försvinner efter strål- och cytostatikabehandlingen behöver du inte opereras. Det räcker med att du får gå på regelbundna efterkontroller. 

Målinriktad terapi

Målinriktade läkemedel verkar mot specifika ämnen i kroppen. Behandlingen sätts in vid spridd sjukdom. Patienter får en kombination av målinriktade läkemedel och cytostatika.

Palliativ vård

Vid spridd tarmcancer som inte går att bota går behandlingen istället ut på att lindra symtomen och förlänga livet. Denna behandling kallas för palliativ vård. Palliativ vård för tjocktarmscancer och ändtarmscancer består av cytostatika för att bromsa sjukdomsförloppen. Du får även andra läkemedel som lindrar biverkningarna av cytostatika. 

Sjukdomsförlopp

Man brukar dela in sjukdomsförloppet i fyra olika stadier. Varje stadie beskriver hur långt framskriden sjukdomen är.

Stadium I: tumören är begränsad till tarmväggen.

Stadium II: tumören har vuxit igenom tarmväggen.

Stadium III: tumörceller har spridit sig till närliggande lymfkörtlar.

Stadium IV: cancern har spridit sig till andra delar av kroppen och bildat metastaser i levern, lungor eller andra organ. 

Återfall

Risken för återfall är liten. Skulle cancern ändå komma tillbaka sker det oftast inom två till tre år. Då är det vanligt att den kommer tillbaka i form av metastaser i levern, lungorna eller bukhinnan. 

Metastaserna kan tas bort med kirurgi. Det är vanligt att behandlingen även kompletteras med andra behandlingsmetoder såsom cytostatika, målinriktad terapi eller strålning. 

Går det inte att bli av med cancern får du behandling som bromsar sjukdomen, palliativ vård, och hjälper dig att må bra.

Prognos

Prognosen för tjocktarmscancer eller ändtarmscancer  beror på hur långt framskriden den är. I stadium I botas i princip alla patienter. Vid stadium II botas 80-90 procent.  Har cancern spridit sig är den relativa 10-årsöverlevnaden 60 till 75 procent.

Siffrorna avser år 2016. Källa: Rapporten ”Cancer i siffror 2018” av Socialstyrelsen och Cancerfonden.

Siffrorna avser år 2016. Källa: Rapporten ”Cancer i siffror 2018” av Socialstyrelsen och Cancerfonden.