Nationella screeningprogrammet finns för att tidigt kunna upptäcka och behandla hälsotillstånd och sjukdomar, och på så sätt minimera sjukdomens konsekvenser. Det är Socialstyrelsens ansvar att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram, men det är upp till varje region att bestämma om ett screeningprogram ska erbjudas. Socialstyrelsens rekommendationer grundar sig på en modell bestående av tre huvudkomponeter:
- 15 bedömningskriterier för att systematiskt bedöma screeningprogram.
- En systematisk arbetsprocess.
- Beskrivning av de grupper och personer som är centrala i processen för att bedöma screeningprogram.
För cancer rekommenderar Socialstyrelsen allmän screening för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer (kolorektalcancer). I Sverige är screening av tjock- och ändtarmscancer relativt nytt och erbjuds inte i alla regioner än. Socialstyrelsen rekommenderar inte att allmän screening för prostatacancer med enbart PSA-prov erbjuds. Det finns en risk att män mellan 50-70 år får en prostatacancerdiagnos trots att cancern aldrig hade utvecklats till någon allvarlig sjukdom. Män som vill undersökas för prostatacancer kan vända sig till vårdcentralen för att göra ett PSA-prov.
Screening för bröstcancer – mammografi
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Screening för bröstcancer görs genom en röntgenundersökning av brösten, så kallad mammografi. Mammografi kan upptäcka små tumörer som inte känns, och förstadier till bröstcancer. Hälften av alla bröstcancerfall upptäcks genom screening. Den avgörande faktorn för att Socialstyrelsen rekommenderar allmän screening av bröstcancer är att screeningprogrammet sänker dödligheten med 16-25 procent.
I Sverige kallas alla kvinnor mellan 40-74 år till screening för bröstcancer var 18-24:e månad.
Screening för livmoderhalscancer – cellprov
Livmoderhalscancer drabbar 550 kvinnor varje år i Sverige. Humant papillomvirus (HPV) ligger bakom i princip alla fall. Genom att screena för cellförändringar kan cancern upptäckas och motverkas tidigt. Numera erbjuds alla flickor i årskurs 5 eller 6 vaccin mot HPV.
Livmoderhalscancer upptäcks med gynekologisk cellprovtagning. Celler från livmoderhalsen tas med hjälp av en spatel och analyseras för att påvisa HPV eller cellförändringar. HPV-infektioner är mycket vanliga; var tolfte kvinna över 30 år har en HPV-infektion. Om det inte har skett några cellförändringar görs ingenting. Avgörande för rekommendationen är att ett screeningprogram med analys för dels cytologi och dels HPV, minskar sjuklighet och att dö i förtid av livmoderhalscancer.
Alla kvinnor mellan 23-64 år kallas till screening för livmoderhalscancer var 3-7:e år.
Screening för tjock- och ändtarmscancer
Cancer i tjock- och ändtarmen är den tredje vanligaste cancerformen bland både kvinnor och män. Screening för tjock- och ändtarmscancer är relativt nytt och erbjuds inte i alla regioner än. Avgörande för rekommendationen är att screeningprogrammet sänker dödligheten med 15 procent.
För att bedöma huruvida en individ har drabbats av tjock- och ändtarmscancer tas avföringsprov för att identifiera blod i avföringen. Om blod upptäcks får patienten gå på koloskopiundersökning. Dock upptäcker inte testet om en patient har förstadium till cancer som inte blöder eller tumörer som inte utsöndrar blod.
Män och kvinnor mellan 60-74 år kallas till screening för tjock- och ändtarmscancer vartannat år.
