Historien bakom cancer till dagens upptäckter

Historia

Egyptiska hieroglyfer

Redan i det forntida Egypten så beskrevs sjukdomen cancer på papyrus och även via inristade hieroglyfer, den fornegyptiska bildskriften. I det gamla Egypten, för 4500 år sedan, började dåtidens läkare behandla cancerdrabbade genom att skära eller bränna bort tumörer.

I antikens Grekland och romarriket ända fram till medeltiden, så misstänkte människor att cancer orsakades av för mycket svart galla. Svart galla var en del av humoralpatologin, där sjukdomsuppfattning baserades på fyra olika vätskor (latin humor) som även inkluderade gul galla, slem och blod. Om proportionerna mellan dessa kroppsvätskor förändrades så uppstod sjukdom. Svart galla producerades av mjälten, men när lymfkärlen upptäcktes så ersattes den svarta gallan av lymfvätska. Överskott av svart galla påverkade temperamentet negativt och kunde orsaka aggression eller depression. Även då utfördes operationer, men dåtidens medicinskt kunniga ansåg att operation skulle undvikas för att förhindra spridning av sjukdomen. 

På 1600-talet upptäckte den italienska läkaren Gaspare Aselli lymfkärl och kom då fram till att avvikelser i lymfvätskan var det underliggande skälet till att människor drabbades av cancer. På 1700-talet upptäckte den brittiske kirurgen Percivall Pott att sotare ofta insjuknade i cancer. Detta var den första upptäckten gällande den omgivande miljön och cancerutveckling.

Årtal – vad har hänt?

1800-talet

Kring 1840 så introducerades anestesi, vilket gjorde att patienter kunde opereras utan att uppleva smärta vid operation. På 1850-talet så publicerade den tyske forskaren Rudolf Virchow en rapport gällande en avliden cancerpatient vars blod var täckt av vita celler. Han bestämde sig då för att kalla cancern för leukemi, eftersom leukos betyder vit på grekiska. Virchow upptäckte även att cancer bestod av celler som växte i okontrollerad hastighet, vilket döptes till hyperplasi som sedan gav upphov till ordet neoplasi vilket används än idag för att beskriva en patologisk nytillväxt av celler.

1890 så började den amerikanske kirurgen William Stewart Halsted lägga vikt på att arbeta aseptiskt genom att rengöra och sterilisera instrument som användes vid operation. Halsted började även att utföra mastektomi för bröstcancerpatienter, då hela bröstet opererades bort. Ingreppet gav då ökad överlevnad, men operationen lämnade patienten deformerad.

Hilário de Gouvêa, en brasiliansk ögonläkare, visade att cancer kunder vara ärftligt. En av de Gouvêas patienter hade drabbats av den maligna ögoncancern retinoblastom som barn. När han sedan växte upp och fick egna barn, så insjuknade två av sju barn i retinoblastom.

En röntgad hand

Wilhelm Röntgen, en tysk fysiker, upptäckte röntgenstrålning och tog sin första bild på sin frus hand. Den svenske läkaren Thor Stenbäck genomförde 1899 den första framgångsrika strålbehandlingen av en cancerpatient via röntgenstrålning. Hans assistent, Gösta Forssell, medverkade och blev senare en huvudperson inom strålbehandling och var mångårig chef för Radiumhemmet i Stockholm. Kvinnan som fick strålbehandling 1899 kom på ett röntgenmöte 30 år senare och var fortfarande symptomfri.

1900-talet

Tidigt 1900-tal

Marie Curie

I början av 1900-talet tilldelades den polsk-franska kemisten och fysikern Marie Curie tillsammans med sin man Pierre Curie, fransk kemist och fysiker, Nobelpriset för deras forskning kring radioaktiva ämnen och radioaktivitet. Några år tidigare hade de upptäckt två grundämnen kallade radium och polonium.

En tysk forskare vid namn Theodor Boveri föreslog att cancer uppstod från celler som hade kromosomskador och att de skadade kromosomerna drev på celldelningen. Den tyske professorn Paul Ehrlich menade att immunförsvaret motverkar tumörbildning, vilket idag kallas för immunologisk övervakning (immunologic surveillance) där immunförsvaret kan användas för att bekämpa cancer.

1911 visade Peyton Rous, en amerikansk virolog, också att ett speciellt virus, Rous sarkomvirus, orsakade cancer hos kycklingar. Detta etablerade att virusinfektioner kan ge upphov till cancer. Den japanske patologen Katsusaburo Yamagiwa och hans forskningsassistent Koichi Ichakawa visade att kaniner fick cancer om man applicerade stenkolstjära på deras hud, vilket var ett direkt bevis på att kemikalier kan orsaka cancer.

David H. Patey, en brittisk kirurg, utvecklade mastektomi-metoden, där bröstvävnad avlägsnas vid bröstcancer som inte var lika skadlig för patienten. Metoden blev sedan den standardiserade behandlingen för bröstcancer.

1940 och 1950

Charles Huggins, en läkare född i Kanada, upptäckte att hormonbehandling kan kontrollera spridning av prostatacancer. Den amerikanske barnläkaren Sidney Farber, introducerade cytostatika,  kallade antimetaboliter, för barn med leukemi vilket gav lovande resultat.

Gynekologiskt cellprov

Den grekiske patologen George Papanikolaou uppfann det som idag kallas för gynekologiskt cellprov, tidigare kallat papa-prov efter Papanikolaou. Fyndet upptäcktes redan på 1920-talet, men blev först uppmärksammat på 1940-talet. Gynekologiska cellprov används fortfarande för att förhindra eller upptäcka livmoderhalscancer.

På 1950-talet upptäckte de amerikanska forskarna Ernest Wynder, epidemiolog, och Evarts Graham, kirurg, att rökning är kopplat till lungcancer, vilket sedan bekräftades i andra studier. Min Chiu Li, en kinesisk-amerikansk onkolog, och Roy Hertz, en amerikansk onkolog, var de första som botade en solid tumör via cytostatikabehandling. Tre amerikanska läkare vid namn Emil Frei, Emil Freireich och James Holland kombinerade två olika läkemedel och visade att de gav partiell eller komplett återgång för barn och vuxna med akut leukemi. 

1960 och 1970

Philadelphiakromosom

De två amerikanska cancerforskarna Peter Nowell och David Hungerford i Philadelphia, upptäckte en ovanligt liten kromosom i patienter som drabbats av kronisk myeloisk leukemi (KML). Kromosomen, som nu kallas Philadelphia-kromosomen, finns i 95 procent av alla patienter drabbade av KML. På 1960-talet kom även en rapport ut som fastställde att rökning ökar risken för de flesta typer av cancer. I London visade forskarna Yvonne Barr och Michael Epstein för första gången att ett virus, Epstein-Barr virus, kunde ge upphov till mänsklig cancer.

På 1970-talet så började intern strålning ges, även kallad brachyterapi, mot prostatacancer och andra typer av cancer. Forskare upptäckte även att normala celler från kycklingar innehåller en onkogen, som driver på cancertillväxt. Fyndet ledde sedan till upptäckten av mänskliga onkogener. Även genen bakom proteinet p53 identifierades i slutet av 1970-talet, vilket är den mest muterade genen i cancer (>50 procent av alla cancersjukdomar). Detta är en så kallad tumörsuppressorgen som förhindrar cancertillväxt. 

1980

En ny onkogen identifierades i celler från råttor, som sedan hittades i människor och kallades då HER2. HER2 är överuttryckt i ungefär 20-25 procent av all bröstcancer och är kopplad till en mer aggressiv sjukdom och dålig prognos.

Utvecklingen inom bröstcancerforskning gick fort och medicinen tamoxifen tillverkades, som hindrar östrogen från att driva på tillväxten av cancerceller. Patienter behandlade med tamoxifen upplevde att sjukdomen avtog utan stora bieffekter. Palliativ vård och hospice introducerades för patienter med obotlig cancer. Bakterien Helicobacter pylori identifierades som orsak till magcancer. Många sjukhus världen över började utföra benmärgstransplantationer.     

1990

På 1990-talet blev Herceptin en framgångsrik behandling för kvinnor med bröstcancer som uttrycker HER2. Även biopsi av portvaktskörteln, lymfkörteln närmast tumören, identifierades som en metod för att utvärdera spridning av vissa typer av cancer. Taxol eller paclitaxel som hindrar delningen av cancerceller introducerades som behandling av flera typer av cancer, exempelvis bröst- och äggstockscancer.

Generna BRCA1 och BRCA2 identifierades på 90-talet. Mutationer i dessa gener ger en hög risk för kvinnor att utveckla bröstcancer eller äggstockscancer samt andra cancerformer för både män och kvinnor. Profylaktisk operation av bröst och äggstockar visade sig hjälpa kvinnor med anlag för att utveckla cancer i dessa organ.

Läkemedlet rituximab, även kallad mabthera, introducerades, vilket är en antikropp som dödar B-celler och används främst vid behandling av non-Hodgkins sjukdom.

2000-talet

Tidigt 2000-tal

Radioaktivitet

På 2000-talet visades det att långvarig exponering för radon, en naturlig radioaktiv gas som utsöndras från hus- eller  krypgrunden, signifikant ökar risken för lungcancer.

Läkemedlet imatinib, även kallad Glivec, godkändes snabbt då den motverkar kronisk myeloisk leukemi (KML). Imatinib förhindrar ett specifikt enzym som produceras av Philadelphia-kromosomen, vilket krävs för cancercellernas överlevnad. Detta är nu en standardbehandling för KML och även för patienter som drabbats av gastrointestinala stromacellstumörer (GIST).

2003 så identifierades fetma som en bidragande orsak till cancerutveckling. Ett läkemedel som förhindrar tillväxten av blodkärl introducerades, främst för behandling av lung-, äggstocks- och njurcancer samt vid specifika fall av hjärntumörer.

The Human Genome Project avslutades, vilket avsedde att sekvensera, eller avkoda, alla mänskliga gener. Det blev då möjligt att studera den normala genuppsättningen och ärftliga mutationer för cancerutveckling. Forskare lyfte även upp ämnet kring problematiken för patienter som överlever cancer och de bestående biverkningar de drabbas av. Vaccin mot HPV, som bland annat ger livmoderhalscancer, introducerades för skolungdomar. 

2010 och framåt

På 2010-talet har stora upptäckter gjorts inom immunologi, metabolism, genreglering och cancermetastasering. Kliniska prövningar för olika målinriktade cancerbehandlingar används världen över. Cancerpatienter kan delta i dessa för att påvisa potentiell effektivitet.

Kombinationen av bildtagning, strålbehandling och operation resulterar i behandlingsalternativ som är mer effektiva för patienten. Canceröverlevnad har ökat dramatiskt tack vare tidigt upptäckt genom olika screeningprogram, förebyggande åtgärder och avancerade behandlingsalternativ.

Läkemedel som hämmar en signaleringsväg vilken i sin tur hindrar immunsystemet från att attackera cancerceller kallade immuncheckpointhämmare används nu bland annat för behandling av malignt melanom.

Forskare började även analysera DNA och molekylära förändringar i fler än 30 olika typer av cancer och fann bland annat att magcancer inte är en sjukdom utan fyra olika. En ny terapi kallad CAR-T har även introducerats för leukemipatienter.

Framtiden

Insjuknandet i cancer ökar och ungefär var tredje person kommer att drabbas. Detta beror främst på att människor blir äldre. Nära 70 procent av cancerdrabbade överlever idag längre än tio år, vilket räknas som total överlevnad. Eftersom cancer samlar ungefär 200 olika sjukdomar så går det inte att hitta endast ett botemedel mot cancer. Utvecklingen av olika cancerbehandlingar går dock snabbt framåt, så förhoppningsvis kommer överlevnadssiffrorna att fortsätta öka och mer fokus kan läggas på tidig upptäckt och allvarliga biverkningar som de flesta patienter drabbas av.