✕ Stäng

Allt om bukspottkörtelcancer

Bukspottkörtelcancer är relativt ovanligt men svårt att behandla eftersom symtom oftast inte visar sig förrän tumören redan hunnit sprida sig. Om cancern inte hunnit sprida sig är det möjligt att bota med operation. Vid spridd cancer finns läkemedel som bromsar sjukdomens framfart en tid.

Ingrid Lund, Skribent
Senast uppdaterad 4 juni 2018

Vad är cancer i bukspottkörteln?

Bukspottkörteln, eller pankreas som det också kallas, är ett organ som ligger bakom magsäcken. Bukspottkörtelcancer, eller pankreascancer, innebär att det har bildats tumörer i bukspottkörteln. Likt andra cancerformer börjar tumörer med att några celler slutar fungera normalt och börjar dela sig okontrollerat. Med tid bildas en tumör som kan sprida sig till andra organ via blodet eller lymfkärl.

Vem drabbas? Orsaker och riskfaktorer

Bukspottkörtelcancer är inte en av de vanligaste typerna av cancer i Sverige. Varje år drabbas omkring 1 300 personer och de flesta är över 65 års ålder.

Det är inte helt säkert vad som orsakar bukspottkörtelcancer. Det är inte som vid hudcancer där det finns tydliga yttre orsaker, som UV-strålning från solen. Förmodligen är det en slump som gör att celler i bukspottkörteln slutar fungera normalt och bildar tumörer hos vissa personer men inte andra.

Riskfaktorer

Det finns några riskfaktorer som kan kopplas till bukspottkörtelcancer. Till exempel rökning kan fördubbla risken och även snus kan öka risken.

Kronisk inflammation i bukspottkörteln kan öka risken. En kronisk inflammation kan orsakas av att dricka mycket alkohol under lång tid.

Övervikt och diabetes kan också öka risken för bukspottkörtelcancer något.

Ärftlighet

Ärftlighet kan spela roll i vilka som drabbas av bukspottkörtelcancer. Omkring 5 av 100 som drabbas av cancer i pankreas har en ökad risk som är ärvd.

Idag finns det möjlighet att göra en undersökning eller gå på konsultation för att ta reda på mer om sin ärvda risk om man har släktingar som drabbats av pankreascancer. Man kan till exempel göra en genetisk undersökning för att hitta ärvda riskfaktorer. Man kan också göra regelbunden screening med magnetkameraundersökning för att upptäcka cancer tidigt.

Symtom på bukspottkörtelcancer är svåra att upptäcka

Det stora problemet med pankreascancer är att tumörer i bukspottkörteln ger få, eller inga symtom till en början. Ofta märker man inga symtom förrän cancern redan hunnit sprida sig till andra organ. Det gör behandling svårare.

Det finns några symtom som är viktiga att vara uppmärksam på, men som också oftast är orsakade av mindre allvarliga sjukdomar.

Gulsot

Om tumörer i bukspottkörteln täpper igen kanalen från gallblåsan till tolvfingertarmen där gallan rinner kan man få gulsot. Gallan stoppas och blir kvar i levern där den bryts ned och färgämnen från gallan sipprar ut i blodet. Det är dock vanligare att gulsot orsakas av gallsten eller hepatit.

Synliga symtom på gulsot är att huden och ögonvitorna blir gulfärgade.

Ont i ryggen och magen

Smärta vid bukspottkörtelcancer brukar beskrivas som att den sitter högt upp i magen och strålar ut mot ryggen. Man kan också känna illamående. Ryggvärk eller magont har dock många andra, mindre allvarliga orsaker.

Viktnedgång

Av olika anledningar kan man förlora vikt vid bukspottkörtelcancer. Det kan vara att tumören försämrar kroppens förmåga att ta upp näring från maten. Minskad aptit och illamående kan också göra att du går ner i vikt.

Förändrad avföring

Bukspottkörteln tillverkar viktiga proteiner (enzymer) som hjälper till att bryta ned maten vi äter, särskilt fett. Om tillverkning av dessa enzymer påverkas av tumören i pankreas kan fett inte längre brytas ned i tarmen. Det för avföringen rik på fett och kan märkas av genom att avföringen lättare flyter i toaletten, är svårare att spola och luktar illa.

Typ 2 diabetes

Hos personer som inte har typiska riskfaktorer för typ 2 diabetes, till exempel övervikt, kan typ 2 diabetes vara ett tecken på bukspottkörtelcancer. Tumören kan påverka bukspottkörtelns produktion av hormoner som kontrollerar blodsockret och ge diabetes typ2, eller åldersdiabetes.

Undersökning

Om du söker vård på grund av symtom, till exempel några av de symtom ovan, är det först viktigt för läkaren att utesluta en rad andra möjliga orsaker och sjukdomar.

Olika typer av undersökningar som görs är till exempel:
  • Känna på magen och buken
  • Gastroskopi för att undersöka magsäcken
  • Röntgen av tjocktarmen för att upptäcka blockering
  • Ultraljud av gallgången för att upptäcka gallsten
  • Datortomografi eller magnetkamera för att undersöka om det finns tumörer i bukspottkörteln
  • Blodprov för att undersöka om levern fungerar som den ska
  • Blodprov kan också visa på tumörmarkörer för bukspottkörtelcancer (tumörmarkören heter CA19-9)
  • Biopsi på tumören i bukspottkörteln kan ge information om vilken typ av cellgifter som är kommer ge bäst effekt

Vart sprider sig bukspottkörtelcancer?

Många får inga eller få symtom av bukspottkörtelcancer förrän cancern har spridit sig till andra organ. De vanligaste organen som pankreascancer sprider sig till är levern, bukhinnan, lungorna, skelettet och binjurarna.

Behandling – 1 av 5 patienter opereras

Bukspottkörtelcancer-operation

Vid en operation för bukspottkörtelcancer tar man oftast bort en del av bukspottkörteln (där tumören sitter) och ett större område runt bukspottkörteln (ifyllt i blått).

Om cancern inte har spridit sig från bukspottkörteln finns det möjlighet att operera bort tumören. Under operationen tar man dock inte bara bort tumören utan ett större område runtikring. Den vanligaste typen av kirurgi tar bort en del av bukspottkörteln, gallblåsan, en del av gallgången, tolvfingertarmen och nedre halvan av magsäcken och alla lymfkörtlar nära tumören.

Operationen är alltså omfattande och kräver mycket återhämtning samt omställning i vardagen framöver. Du kan till exempel behöva ta enzymer i tablettform eller pulverform för att ersätta de som saknas efter att en del av bukspottkörteln tagits bort.

I kombination med operation kan man även behandlas med cellgifter i ett halvår efter. Detta minskar risken för återfall.

Omkring 1 av 5 patienter erbjuds operation men det kan visa sig under operationen att cancern ändå har spridit sig och då avbryts operationen. Om cancern hunnit sprida sig eller du har fått ett återfall av bukspottkörtelcancer efter en tidigare operation finns det behandling som bromsar sjukdomens framfart och lindrar besvär. Cellgifter kan också erbjudas för dessa patienter.

Prognos och dödlighet

Än så länge är operation den enda behandlingen som kan bota bukspottkörtelcancer. Bland de som får operation blir omkring 10 procent botade. Omkring 1 av 5 patienter får diabetes som följd av operationen eftersom en del av bukspottkörteln tas bort.

Även om operationen inte botar pankreascancer återfår många patienter nästan samma livskvalitet som innan sjukdomen bröt ut.

Strålning eller cellgift kan inte bota men cellgift har visat sig minska risken för återfall efter operation.

Ingrid Lund
Skribent
Publicerad 26 februari 2018, senast uppdaterad 4 juni 2018
Källor: Cancerfonden, 1177 Vårdguiden, Netdoktor, Docrates, Cancercentrum, Medibas