✕ Stäng

Bukspottkörtelcancer

Bukspottkörtelcancer, eller pankreascancer, är en relativt ovanlig sjukdom där cirka 1300 patienter drabbas per år. De flesta som får cancer i bukspottkörteln är över 65 år gamla. När bukspottkörtelcancer upptäcks har den ofta spridit sig i kroppen. Prognosen är då väldigt dålig.

Sofia Henriksson, Doktor i medicinsk vetenskap
Senast uppdaterad 1 november 2019
Hjälp vid cancer

Cancer som bildas i bukspottkörteln kallas för bukspottkörtelcancer eller pankreascancer. Cancer i bukspottkörteln sprider sig ofta till lymfkörtlar, bukhinnan, levern eller lungorna. Cancersjukdomen sprider sig snabbt, redan innan symptom uppkommer. Det är då omöjligt att bli av med sjukdomen. I princip all cancer som bildas i bukspottkörteln är duktalt adenocarcinom som utgår från kanalen där bukspottet rör sig genom.

Det finns även godartade tumörer samt tumörer som inte hunnit utvecklas till cancer i bukspottkörteln. 

Symptom

Bukspottkörtelcancer ger få symptom och har vanligtvis spridit sig vid diagnos. Några vanliga symptom på cancern är gulsot, ont högt upp i magen och mot ryggen samt låg aptit och viktnedgång. Gulsot kommer då cancern i bukspottkörteln trycker ihop gallgången och gallan ansamlas i levern. Detta leder till mörkare urin, gula ögonvitor och hud samt att huden börjar klia. Dock är alla dessa symptom väldigt vanliga och beror främst på andra orsaker än bukspottkörtelcancer.

Utredning

Då du söker vård kommer du att få berätta om vilka problem du har lidit av och hur länge du haft dem. För att identifiera cancer i bukspottkörteln görs en undersökning av magen samt röntgen av tjocktarmen eller en gastroskopi för magsäcken. Om du lider av gulsot tas ett ultraljud för att visa på om gallan är förhindrad. Blodprov krävs för att identifiera närvaron av en så kallad tumörmarkör, här CA19-9. Höga nivåer av denna markör behöver inte betyda att du har cancer, men är användbart för läkaren vid utredningen. För att påvisa bukspottkörtelcancer krävs ofta en datortomografi eller en magnetkameraundersökning.   

Om en tumör påträffats, krävs ett vävnadsprov. Genom att undersöka vävnadsprovet kan behandlingen med cytostatika optimeras. För att ta vävnadsprovet får du en lokalbedövning. Sedan styr läkaren en nål in i tumören via ultraljud. Om du ska opereras krävs inget vävnadsprov.

Om du misstänks ha bukspottkörtelcancer så behandlas du via ett standardiserat vårdförlopp, med inplanerade tider i täta intervall. Det är då viktig att vara tillgänglig.

Relativ överlevnad efter bukspottkörtelcancer

 

Behandling

Operation är den enda botande behandlingen för cancer i bukspottkörteln. Ungefär 20 procent av fallen erbjuds en operation. Under operationen kan metastaser upptäckas och då stoppas operationen och cytostatika sätts in istället. Även efter en operation får patienterna ibland cytostatikabehandling. 

Innan operationen krävs hjärt- och lungundersökningar, som påvisar om du orkar med ett kirurgiskt ingrepp. Det är viktigt att vara väl förberedd inför operationen, då både operationen och återhämtningstiden är krävande och ger många olika biverkningar. Även om en operation har utförts, så kan cancern komma tillbaka. Om du röker så måste du sluta innan operation. 

Vid operation tar kirurgen bort delen av bukspottkörteln där cancern sitter, samt lymfkörtlar, gallblåsan, delar av gallgången, tolvfingertarmen och ofta nedre delen av magsäcken. Bukspottkörtelns gång, gallgången och magsäcken kopplas sedan ihop med tunntarmen. När operationen är klar får du stanna på sjukhuset i 10-12 dagar. Om någon komplikation uppstår eller om du har svårt att äta måste du stanna längre. Väl hemma krävs ofta ytterligare hjälp.    

Vid en operation för bukspottkörtelcancer tas oftast en del av bukspottkörteln bort samt ett större område runt bukspottkörteln (här markerat i blått)

Ungefär en månad efter operationen får du komma på återbesök. Du får då mer information gällande din cancer, då operationsmaterialet har analyserats. Läkaren undersöker dig och ibland krävs en röntgenundersökning.   

Cytostatikabehandling

Efter operation kan cytostatikabehandling krävas för att minska risken för återfall. Behandlingen ges på sjukhus och tar cirka sex månader. Cytostatika kan även ges innan operationen för att krympa tumören.

Efter operation

När operationen väl är utförd kommer många biverkningar som är väldigt ansträngande. Det är viktigt att inte gå ner för mycket i vikt och matintaget måste ställas om. En dietist kan ge dig näringstillskott som kan tas utöver måltiderna. Det är vanligt att förlora mycket vikt vid sjukdomen, men vikten kan öka med tiden.   

Efter operationen måste matvanorna förändras, med fler men mindre måltider varje dag. Då förmågan att bryta ned fett är försämrad är det viktigt att undvika fet mat. Läkemedel som innehåller matsmältningsenzym kan även tas.       

Somliga får diabetes efter operation, då de insulinproducerande cellerna kan ha tagits bort. Du kan behöva ta tabletter som sänker blodsockernivåerna och ibland även insulinbehandling.

Om du har möjlighet att röra på dig efter operationen så ger det en snabbare förbättring. Du kan få hjälp med detta via en fysioterapeut eller en sjukgymnast. Ytterligare rehabilitering kan krävas och det är viktigt att du får rätt stöd via vården.

Om cancern har spridits

Bukspottkörtelcancer har ofta spridit sig vid diagnos, vilket gör den obotlig. Om du drabbas av ett återfall efter operationen, så går den oftast inte heller att bota. Då ges palliativ vård i syfte att underlätta livet och sakta in cancerns tillväxt. För att bromsa tillväxtfarten vid bukspottkörtelcancer används cytostatika, men behandlingen är mycket mödosam.

Det är väldigt viktigt att ta alla former av psykiskt stöd du kan få, om det är något du har kraft till. Utöver psykologiskt stöd krävs smärtlindring. Tabletter, plåster, dropp och även strålbehandling kan underlätta smärtorna. Matlusten kan försvinna, vilket leder till viktnedgång. Illamående och kräkningar samt förstoppning är också vanligt förekommande. En dietist kan ge näringsdrycker, vilka även kan ges som dropp. Illamående kan vara orsakat av förträngning av tolvfingertarmen. Då kan ett litet rör, stent, sättas in via gastroskopi. Det går även att utföra en operation så att delar av tarmen leds om förbi tumören, vilket gör att maten kan gå igenom tarmsystemet mer obehindrat.

Vid förstoppning är det viktigt med mycket vatten och rörlighet. Morfin leder också till förstoppning, men du ska alltid ha tillgång till laxermedel vid morfinintag. Trötthet, blodbrist och depression är vanliga biverkningar som är viktiga att behandla.

Magen fylls ofta på vätska som kan avhjälpas med vätskedrivande läkemedel eller via tappning av vätska. Om tumören blockerar gallgången kan gulsot utvecklas. Då är det viktigt att sätta in ett rör i gallgången. Alsolsprit, fuktkräm, kalla duschar samt antihistaminer kan hjälpa mot klådan som uppstår vid gulsot.

Varför drabbas människor av bukspottkörtelcancer?

Det är fortfarande okänt varför patienter drabbas av cancer i bukspottkörteln, utan verkar främst ske slumpartat. De riskfaktorer som finns är ålder, rökning, om du har snusat, övervikt, diabetes samt kronisk inflammation i bukspottkörteln. En kronisk inflammation kan uppstå vid stort alkoholintag under en längre period. 

Om du har flera nära släktingar som insjuknat i bukspottkörtelcancer, så kan den vara ärftligt. Ungefär fem procent av de drabbade har en ökad risk på grund av ärftlighet.

Insjuknande i bukspottkörtelcancer indelat efter ålder