Olika typer av cytostatika

I Sverige används cirka 60 olika cytostatika för att behandla cancer. Dessa kan ha sitt ursprung i naturen, exempelvis från idegran, eller så är de baserade på konstgjorda ämnen som omvandlats till läkemedel.

Cytostatika dödar celler på olika sätt, antingen kan de angripa DNA-molekylen i cellkärnan, påverka celldelningen eller blockera kroppens naturliga produkter i ämnesomsättningen. Alla dessa processer inducerar celldöd. Här går vi igenom några olika typer av cytostatika och deras verkningsmekanism.

Mitoshämmare

Mitos är en viktig fas i processen kring celldelning. Alla komponenter i cellen ska då ha fördubblats för att vara redo att delas in i två identiska dotterceller. Mitoshämmare är därför läkemedel som hindrar celldelning. Vinka-alkaloider och taxaner är två undergrupper av läkemedel som båda tillhör kategorin mitoshämmare. Dessa binder upp essentiella komponenter av cellens ”skelett”, som är trådformade fibrer viktiga för celldelning. Då stoppas celldelningen som i slutänden leder till celldöd.

Många av dessa läkemedel hittades ursprungligen i olika växter, såsom idegranens bark och från kornell- och oleanderväxter. Exempel på alkaloider är paclitaxel, docetaxel, vincristine och vinblastine.

Antimetaboliter

Antimetaboliter är ämnen som liknar någon av kroppens olika byggstenar eller signaleringssystem, men är inte funktionella så kan därför stoppa celler från att dela sig. Det finns exempelvis kopior av byggstenarna i DNA, som kommer att sättas in som en felaktig bas i DNA-sekvensen vilket leder till att cellen dör. Det finns även antimetaboliter som blockerar ett ämne kallat folsyra, som krävs för celltillväxt. Exempel på antimetaboliter är metotrexat, 5-fluorouracil och gemcitabin.

Alkylerare

Vid varje celldelning måste cellen öppna upp DNA-molekylen för att kunna göra en exakt kopia till dottercellen. Alkylerare fäster så kallade så kallade alkyl-grupper (bestående av kol och väte) på olika ämnen i kroppen, till exempel på byggstenarna i DNA. När alkyl-grupper fästs på DNA-molekylen så kan den inte längre öppnas, vilket slutligen leder till defekt celldelning och slutligen celldöd. Cancerceller har försämrad förmåga att reparera skadat DNA, vilket dessa läkemedel utnyttjar. Exempel på alkylerare är cyklofosfamid och ifosfamid.

Antibiotika som inhiberar tumörtillväxt

Det finns en grupp av molekyler som kontrollerar hur formen på DNA-molekylen ser ut. DNA är generellt sett upplindat i en struktur som kallas dubbelhelix, vilket likar en dubbelspiral, som måste tvinnas upp för att kunna kopieras inför en celldelning. Molekylerna som lindar upp DNA-molekylen kallas för topoisomeraser. Hämmare mot dessa molekyler fungerar både som antibiotika och som cytostatika, då de både kan stoppa bakteriellt och mänskligt topoisomeras. När mänskligt topoisomeras hämmas så kan inte cancercellerna dela sig eftersom det inte finns intakta kopior av DNA. Exempel på dessa hämmare är etoposid och doxorubicin.