Vanliga cancerformer bland kvinnor

Varje år får cirka 18 miljoner människor en cancerdiagnos runtom i världen. En siffra som förväntas öka till 22 miljoner år 2034, enligt en rapport från världshälsoorganisationen, WHO. I denna artikel går vi igenom vanliga cancerformer bland kvinnor.

Kvinna sitter vid skrivbord


Forskarna bakom rapporten menar att vägen framåt måste bestå av att hitta sätt att förebygga sjukdomarnas uppkomst, och inte bara att försöka bota. Förändrade levnadsvanor såsom att en äta balanserad kost, mer fysisk aktivitet och mindre alkohol lyfts fram som viktiga och relativt enkla åtgärder. En annan åtgärd är att få fler att gå på screening. Screening är väsentligt för att upptäcka sjukdom eller förstadier till cancer i ett tidigt skede. Ju tidigare en läkare upptäcker cancer desto högre är chansen att bli frisk.

Vanliga cancerformer

Kvinnor utgör nästan hälften av alla cancerfall. Bröstcancer är den absolut vanligaste cancerformen bland kvinnor, men även livmoderhalscancer och äggstockscancer är vanligt förekommande.   

Varje år insjuknar 2,3 miljoner kvinnor i bröstcancer medan cirka 600 000 och 300 000 får en livmoderhals- eller äggstockscancerdiagnos.

Tack vare ständigt förbättrade diagnostiska verktyg och behandlingar blir allt fler kvinnor friska.

Screening räddar liv

Att upptäcka sjukdom och sätta in behandling i ett tidigt skede är en förutsättning för att kunna bli frisk. Ju tidigare läkaren upptäcker cancer desto större är chansen att du kan återgå till ditt normala liv.

Tecken på att man har eller håller på att utveckla cancer varierar beroende på cancerform. En knöl i bröstet kan vara ett tecken på bröstcancer medan smärta i buken kan tyda på gynekologisk cancer såsom äggstockscancer. Som kvinna kan det till exempel vara bra att veta hur man undersöker sina bröst. 

Ett bra och livsviktigt sätt att upptäcka cancer är att gå på screening när man blir kallad. Flera länder har egna nationella screeningprogram där sjukvården kallar kvinnor i en viss åldersgrupp till regelbundna undersökningar, så kallade screening. Varje cancerform har sin egen screening.

Mammografi

Mammografi ger dig information om du har eller ligger i riskzonen för bröstcancer. Vid en mammografiundersökning undersöks dina bröst med hjälp av röntgen för att se om det finns några förändringar i bröstvävnaden. Undersökningen är så pass effektiv att den kan upptäcka små förändringar utan att du själv märker av dem. Sedan 1989 har 600 000 liv räddats i USA tack vare mammografi och ständigt förbättrade behandlingar.

Gynekologisk cellprovtagning

Vid screening av livmoderhalscancer tar man ett cellprov från livmoderhalsen. Undersökningen går ut på att påvisa humant papillomvirus, HPV, och eventuella cellförändringar. HPV-infektioner är mycket vanligt men behöver inte innebära att man kommer att utveckla cancer. Om infektionen följs av cellförändringar kan man misstänka cancer. Idag finns vaccin mot HPV som kan ges till både flickor och pojkar. 

Ingen screening för äggstockscancer

Det saknas nationella screeningprogram för äggstockscancer i flera länder såsom USA, Sverige, Storbritannien och övriga europeiska länder. Detta beror på att det i dagsläget inte finns tillräckligt tillförlitliga undersökningsmetoder som upptäcker äggstockscancer i ett tidigt skede. 

Forskning pågår dock för att ta fram tester för äggstockscancer. Två tester som kommit längst är CA125 blodtest och transvaginalt ultraljud. 

CA125 är ett protein som finns i högre halter bland kvinnor med äggstockscancer och har använts som markör för sjukdomen. Dock har det visat sig att nivåerna av CA125 även kan öka på grund av andra orsaker, och är därför ensamt inte en pålitlig markör för äggstockscancer. Testet måste kompletteras med ett annat test.

Vid transvaginalt ultraljud placeras en sond i vaginan som ger en bättre bild jämfört med vanligt ultraljud där sonden placeras på magen. 

Övervinna rädslan

Många kvinnor väljer att inte gå på screening när de blir kallade. Det kan finnas många orsaker till det men rädsla är en av dem. Rädslan kan komma från tidigare negativa erfarenheter från sjukvården, okunskap om vad screening innebär, oro för att få en cancerdiagnos eller vetskapen om att man ligger i riskzonen för att bli sjuk.

Oron och rädslan är helt berättigad. Men kom ihåg att vetskapen om att du har cancer eller ligger i riskzonen gör att du kan göra något åt saken. Istället för att gå omkring och vara orolig kan du ta saken i dina egna händer. På så sätt tar du kontroll över situationen och kan känna dig mentalt starkare. 

Som redan nämnts så innebär tidig upptäckt av cancer en högre chans att bli frisk. Om screeningen inte visar cancer men att du ligger i riskzonen finns det mycket sjukvården och du själv kan göra för att minska risken för att bli sjuk. Till exempel kan det handla om att operera bort brösten för att förebygga bröstcancer. Du själv kan till exempel anamma hälsosammare levnadsvanor: 

  • Äta en balanserad kost
  • Mer fysisk aktivitet
  • Stressa mindre
  • Sluta röka
  • Minska alkoholkonsumtion
  • Säker sex

Är du orolig för att du vet för lite om vad screening innebär kan du prata med sjukvården. De kan berätta exakt vad det är och hur en screening går till. Prata gärna även med en vän, kollega eller familjemedlem som har erfarenhet av att gå på screening. På så sätt vet du vad du kan förvänta dig när du går på screening och kan känna dig trygg.