Äggstockscancer – Symtom, orsaker och behandling

Äggstockscancer, eller ovarialcancer, drabbar ungefär 700 kvinnor per år. Cancern växer snabbt och har därför oftast redan spridit sig vid upptäckt. Äggstockscancer kan vara ärftligt. Tumörtypen drabbar främst patienter äldre än 60 år.


Vad är äggstockscancer?

Äggstockscancer

Äggstockscancer

Varje år drabbas omkring 700 kvinnor i Sverige av cancer i äggstockarna, eller ovarialcancer som sjukdomen också kallas. En överlevnad på fem år ligger på runt 40–50 % beroende på att tumören ofta upptäcks sent. Äggstockscancer har den högsta dödligheten bland tumörer som drabbar det kvinnliga underlivet och är den näst vanligaste gynekologiska cancerformen efter livmodercancer.

Varför får man äggstockscancer?

Kvinnor har två äggstockar. Äggstockarna sitter sitter på varsin sida om livmodern. Äggstockarna producerar ägg och avger hormonerna östrogen och gulkroppshormon som kontrollerar ägglossningen. Vid klimakteriet så kommer äggstockarnas aktivitet och storlek minska.

Om du har fått cancer i en äggstock så har en tumör utvecklats i eller på äggstocken, men tumören kan också bildas i äggledarna. Då äggstockarna har en stor yta runt omkring, så kan tumören växa ostört och ibland spridas innan symptom uppstår.  

Äggstockscancer sprider sig som små klumpar av celler, kallade carcinomatos. Dessa små klumpar av celler kan bilda vätska som kan fylla buken och ge trycksymtom och buksvullnad.

Cancercellerna sprider sig då vanligtvis till den andra äggstocken, äggledarna, livmodern och bukhinnan som omsluter de flesta organen i magen. Blodet och lymfvätskan kan sprida cancercellerna till lungorna och levern, men det är inte vanligt.

Det är inte helt klarlagt varför kvinnor insjuknar i äggstockscancer. Dock ger färre ägglossningar en minskad risk att utveckla äggstockscancer. Sen mens, tidigt klimakterium, graviditet, amning samt kombinerade p-piller ger alla färre ägglossningar och kan därför minska risken för cancerutveckling. Om du är steriliserad eller har tagit bort äggledarna eller livmodern så minskar även det risken för äggstockscancer.

Äggstockscancer kan även vara ärftlig om generna BRCA1 eller BRCA2 är muterade. Generna ger upphov till proteiner som reparerar brott i DNA-molekylen, så om de är inaktiverade ansamlas mer DNA-skada vilket ger upphov till cancerutveckling. Ungefär 10 procent av äggstockscancerfallen är muterade i antingen BRCA1 eller BRCA2 och drabbas då av sjukdomen tidigare i livet. Om du bär på denna mutation är risken att drabbas av äggstockscancer eller bröstcancer hög. Ifall du har haft flera släktingar med äggstockscancer eller bröstcancer är det viktigt att göra ett genetiskt test för att se om du bär på mutationen. Om det visar sig att du bär på DNA-mutationen så krävs årliga kontroller. Då kan fler personer i din familj testas för att bestämma om de också har mutationen. Om du har cancer i släkten och är orolig, kan du testa dig för ärftlig cancer. Du kan läsa mer om det här

Om du bär på mutationen så kan det vara bra att operera bort dina äggstockar. Kan du och vill få barn, så behöver du bli gravid innan äggstockarna tas bort. Därför brukar detta ingrepp ske när du är ungefär 40 år gammal. Risken att utveckla äggstockscancer minskar då markant, även om cancern i ovanliga fall börjar växa i bukhinnan. Innan en förebyggande operation utförs får du träffa en specialistläkare och psykolog för en noggrann utredning. 

All äggstockscancer skickas på analys för genförändringar efter operation. Du kan dock ha mutation i BRCA-generna även om cancern inte är ärftlig. För att cancern ska vara ärftlig ska mutationen även finnas i friska celler.  

Utöver ärftlighet så ökar övervikt, endometrios, polycystiskt ovarialsyndrom, att inte ha fött barn samt hormonbehandling mot klimakteriebesvär risken att drabbas av äggstockscancer. Tumörtypen drabbar främst kvinnor över 60 år. För att minska risken för äggstockscancer är goda hälsovanor att rekommendera, du kan läsa mer om det här.

Insjunkande i äggstockscancer

Ålder vid äggstockscancer från Socialstyrelsen och Cancerfondens rapport ”Cancer i siffror 2018”

Olika former av äggstockscancer

Äggstockarna innehåller flera olika typer av celler och vävnader. Det gör att det finns olika slags äggstockstumörer. Utöver godartade (benign) tumörer och elakartade (malign) tumörer kan det finnas de som är varken det ena eller det andra, dessa tumörer kallas för borderlinetumörer. En borderlinetumör kan beskrivas som en sorts cellförändring och som inte är en cancer.

Vanliga symtom på äggstockscancer

Äggstockscancer  ger sällan några typiska symtom i början. Om du drabbats av äggstockscancer uppstår därför symptomen sent. Tecken på äggstockscancer kan visa sig genom att du har ont och är svullen i magen (trots att du ej gått upp i vikt), behöver kissa ofta, upplever ett tryck mot ändtarmen. Även trötthet, viktnedgång och förlorad matlust kan vara tecken på äggstockscancer, men det behöver inte vara det. 

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Du känner en knöl eller något som ömmar eller trycker i nedre delen av magen, nedanför naveln.
  • Du känner ett tryck mot urinblåsan.
  • Om du börjat få kraftig mensvärk som du inte haft förut.
  • Om mensen blivit oregelbunden.

Godartade cystor ger liknande symtom

En cysta är en vätskefylld blåsa som kan finnas på olika ställen i kroppen. De flesta cystor försvinner av sig själva och en cysta betyder inte att du har äggstockscancer. Det finns de cystor som kräver behandling även fast de är godartade. Godartade cystor och godartade muskelknutor i livmodern, myom, kan ge liknande symtom som vid äggstockscancer. Många tror att dem har äggstockscancer när dem istället har cystor. Cystor behöver inte betyda att du har cancer i äggstockarna. Cystor på äggstockarna brukar undersökas av en gynekolog på antingen en gynekologisk mottagning eller på ett sjukhus. Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om du är orolig eller har problem med en cysta.

Hur upptäcker man äggstockscancer?

För att upptäcka om du har äggstockcancer, kommer läkaren att undersöka dig genom att leta efter svullna lymfkörtlar, trycka på din mage samt kontrollera dina bröst. Givet att cancerformen upptäcks i tid är prognoserna goda för att bli frisk. Tack vare förbättrade behandlingsmetoder blir allt fler kvinnor framgångsrikt behandlade och kan friskförklaras.

Ibland kan bröstcancer sprida sig till magen, men detta är dock sällsynt. Därefter utförs en gynekologisk undersökning för att undersöka äggstockarna, äggledarna och livmodern. Undersökningen kan även omfatta ändtarmen, då för att identifiera om någon form av utväxt trycker mot den.

Om du misstänks ha äggstockscancer sker utredningen via ett standardiserat vårdförlopp, där flertalet vårdtider är inbokade. Det är då viktigt att vara tillgänglig för att inte missa någon undersökningstid.  

Vid äggstockscancer tillverkar ibland kroppen mer av ett ämne kallat CA125, vilket är en tumörmarkör som undersöks via blodprov. Kroppen kan dock ha höga nivåer av CA125 även fast du inte har cancer, men kan vara hjälpsamt vid diagnos eller som referensvärde vid behandling.  

Datortomografi eller magnetkamera används för att påvisa om förändringar uppstått som kan vara tecken på äggstockscancer eller om cancern har metastaserat. För att ge en säker diagnos krävs en operation. Om du fortfarande menstruerar tas en äggstock bort, men om du har passerat klimakteriet tas båda äggstockarna, äggledarna och livmodern bort. Operationen sker via titthålskirurgi eller snitt. Då en titthålsoperation har utförs kan patienten lämna sjukhuset samma dag, medan snittet leder till fyra-fem dagars eftervård. Efter operationen skickas vävnaden sedan på analys. 

Äggstockscancer delas in i fyra stadier.

  • Stadium I: cancern finns bara i en eller två äggstockar
  • Stadium II: cancern har spridits till bäckenet
  • Stadium III: cancern har spridits till övre delen av bukhålan
  • Stadium IV: cancern har spridits till organ utanför bukhålan

Behandling av äggstockscancer

Din läkare får råd av en grupp gynekologiska specialister som föreslår behandling baserat på ditt vårdbehov.  

Vanligen behandlas äggstockscancer med kirurgi efterföljt av cytostatika. Om man inte kunnat ta bort all tumörvävnad under den första operationen kan det bli aktuellt med ännu en bukoperation.

I vissa fall kan behandling med så kallade riktade läkemedel, till exempel antikroppar eller kärlnybildningshämmare erbjudas.

Operation

En gynekologisk tumörkirurg utför operationen. Vanligen tas äggstockarna, äggledarna och livmodern bort, medan bukhinnan, blindtarmen och lymfkörtlar också tas bort om cancern har spridit sig. En central venkateter i plast sätts ofta in i ett större blodkärl under operationen, där läkemedel kan föras in vid den uppföljande behandlingen. Om cancern har spridit sig så krävs en större operation, där delar av bukhinnan, mjälten eller en sektion av tarmen tas bort. Kirurgen tar bort så mycket cancer som möjligt under operationen, vilket ökar chansen att bli frisk eller bromsa in äggstockscancerns tillväxt under behandlingen.  

När du vaknar från operation har du ofta en ryggbedövning eller annan typ av smärtlindring kvar som sattes in då du sövdes. Tiden på sjukhuset för återhämtning varierar, men eftervården brukar ta ungefär en vecka. Huden kan läka på sju-tio dagar, medan muskler och hinnor kräver ungefär fyra veckor. Det är då viktigt att undvika ansträngningar, såsom lyft och skydda dig om du ska nysa, hosta eller skratta med en kudde som du trycker mot magen. 

Sluta alltid röka inför en operation, då det ger bättre sårläkning, minskar infektionsrisken och leder till snabbare återhämtning. Efter operationen ska du inte röka på flera veckor. 

Om du inte redan har genomgått klimakteriet, så kommer det att ske efter operationen om båda äggstockarna tagits ut. Då kan du inte längre bli gravid. Ifall delar av tarmen har opererats ut, så kan antigen tarmen sys samman igen eller så får du en stomi. En stomi leder ut en del av tarmen genom ett hål i magen som sedan töms i en påse. Där samlas all avföring. Du får lära dig hur man sköter stomin via en specialistsjuksköterska. Stomin kan du ha en kortare period, men för somliga blir den permanent.   

Cytostatika

Som komplement till operationen används cytostatika. Cytostatika ges i kurer, som dropp under en dag. Mellan varje kur så ska det gå tre veckor och oftast ges sex kurer totalt. Ibland krävs cytostatika innan operationen för att minska tumörens storlek eller eventuell spridning. Cytostatika ger många biverkningar, som håravfall, domningar i händer och fötter och känslighet för infektioner.

Antikroppsbehandling eller PARP-hämmare

Läkemedel som innehåller antikroppar används för att behandla äggstockscancer. Oftast förhindrar antikropparna nybildning av blodkärl. Dessa kan ges samtidigt som du får cytostatika. 

Även PARP-hämmare används för att just hämma proteinet PARP. PARP-proteinet är viktigt för att reparera brott i DNA-strängen och leder till cancercelldöd när det hämmas. PARP-hämmaren tas i tablettform. 

Efter behandlingen

När behandlingsperioden är färdig, så krävs flera efterkontroller. Du får gå på gynekologiska kontroller samt vid vissa tillfällen lämna blodprov, röntga lungorna eller få en datortomografi. 

Vid återfall så får du ofta cytostatika eller antikroppsbehandling, men andra typer än de du hade vid första behandlingstillfället. Ibland kan du bli opererad igen om det finns en chans att ta bort all cancer. Hormonbehandling i form av gulkroppshormon ges mot cancer i äggstockarna eller om cancern har metastaserat. Dessa tas i tablettform eller som sprutor.   

Överlevnad efter äggstockscancer

Överlevnad efter äggstockscancer från Socialstyrelsen och Cancerfondens rapport ”Cancer i siffror 2018”

Om du inte kan bli frisk efter behandling så ges istället palliativ vård, som underlättar symptom och kan förlänga ditt liv.

Livet efter äggstockscancer

Beroende på typ av äggstockscancer och vilken behandling du har fått så kommer olika bieffekter uppstå. Du kan behöva medicinsk hjälp eller psykiskt stöd. Många känner sorg och trötthet efter äggstockscancer. Tröttheten kan bero på många olika faktorer, exempelvis då sjukdomen i sig eller behandlingen påverkar kroppen och gör dig trött. Det kan även bero på att du äter för lite eller upplever stark oro. Det är viktigt att få hjälp av vården om du upplever extrem trötthet. Det är också viktigt att informera närstående, så att de förstår varför du känner dig trött. Ibland hjälper fysisk aktivitet mot trötthet, medan medicinering också kan krävas.

Det är viktigt att få i sig rätt näring efter sjukdomen. Både sjukdomen och behandlingarna påverkar matlusten och kan även ge förstoppning eller diarré. Det är då bra att få kontakt med en dietist via vården. Om har fått en stomi, så kan tarmarna sys ihop igen om du varit cancerfri i minst sex månader. 

Det kan ta en förhållandevis lång tid innan du vill ha sex igen efter äggstockscancer. Samtalsstöd kan då hjälpa dig. När äggstockarna opereras bort så slutar kroppen tillverka östrogen. Då kan ditt underliv bli torrt och svida vid samlag. Det finns då olika typer av läkemedel som kan underlätta, med eller utan östrogen.  

Sjukdomen och behandlingen kan påverka hur du mår psykiskt. Du kan läsa mer om tankar och känslor vid cancer här

chat
expand_more

clear