✕ Stäng

Hur utvecklas en ny behandling för bröstcancer?

Thomas Helleday, professor i kemisk biologi vid Karolinska Institutet, har genom sin forskning utvecklat cancerläkemedel som nu används av patienter i kliniken. Thomas har även tilldelats utmärkelsen ”Årets cancerforskare” av Cancerfonden och fått många stora forskningsanslag. Här berättar Thomas Helleday mer om ett av sina forskningsfynd.

Thomas Helleday, Professor vid Karolinska Institutet
Granskad av Sofia Henriksson,
Senast uppdaterad 1 november 2019

Thomas Helleday

Grundforskning beskrivs ofta som en typ av vetenskap där forskaren drivs av intresse, upptäckarlust och att ge ökad kunskap inom ett specifikt ämne, men utan praktiska mål. Tillämpad forskning är däremot en riktad typ av vetenskap där exempelvis en ny medicin ska tas fram för en specifik sjukdom. Genom att kombinera grundforskning med tillämpad forskning, så får vi translationell forskning. Vid translationell forskning kan upptäckter från ett laboratorium kombineras med kliniken för att i slutänden kunna erbjuda nya lovande behandling för sjuka patienter.

Hur kan celler reparera skador i arvsmassan?

I arvsmassan, eller DNA-strukturen, uppstår fler än 10,000 skador varje dag. I normala celler repareras dessa skador snabbt via olika reparationssystem. I cancerceller är ofta gener involverade i DNA-reparation skadade, eller muterade, och kan då inte utföra sin funktion.

Vid ärftlig bröstcancer har de flesta patienter en mutation i två olika gener som kallas BRCA1 och BRCA2, vilka ger upphov till proteiner som reparerar brott i DNA-molekylen. När dessa gener är felaktiga, så repareras inte skador i DNA:t. Om skadorna inte repareras ökar det mutationsrisken vilket kan driva vanliga celler till cancerceller. Dessa gener är också skadade vid ärftlig äggstockscancer.   

Alla celler har ett slags ”reservsystem” som baseras på ett annat protein, kallat PARP, som kan reparera felaktigheterna som uppstår i gener när BRCA1 eller BRCA2 inte fungerar. Om reservsystemet, PARP, istället inaktiveras kommer cancercellerna som är defekta i BRCA1 eller -2 att dö. Eftersom normala celler har funktionella BRCA1 och -2 gener, så kommer inte dessa celler att skadas. De här fynden publicerades i tidskriften Nature för nästan 15 år sedan.

Fortsatt forskning

Det här fyndet gav ett stort intresse både från den akademiska världen och läkemedelsindustrin som ville utveckla hämmare av PARP för att behandla cancerpatienter. Nu finns flera PARP-hämmare godkända som läkemedel i kliniken, som markant ökar överlevnaden för patienter där BRCA-mutationer ligger bakom deras cancerutveckling, till exempel äggstock-, bröst-, prostata- och bukspottkörtelcancer.

Normalt kan dock inte PARP-hämmare bota cancer, men kan ha andra möjliga användningsområden i framtiden. Exempelvis kan hämmare av PARP på sikt kanske användas för att på förhand förhindra att ärftlig bröstcancer utvecklas, istället för att som nu operera bort ett bröst.   

Jakten på framgångsrika behandlingar av cancer fortgår i forskargruppen. Genom att kombinera kompetens från läkemedelsindustrin och akademin, med molekylärbiologer, kemister, biokemister, farmakologer och läkare, så ökar möjligheten att driva grundforskning hela vägen till sjukhuset för att patienter ska kunna förbli friska. Vi har nu en läkemedelskandidat i klinisk prövning som vi tror starkt på. Vårat mål är att göra skillnad för cancerdrabbade.