✕ Stäng

Livmoderkroppscancer

Livmoderkroppscancer, eller livmodercancer, är cancertumörer som sitter i livmodern. Många kvinnor upptäcker symptom tidigt, vilket underlättar behandlingsmöjligheterna. Livmodercancer drabbar främst kvinnor över 50 år. Ungefär 1400 kvinnor insjuknar varje år i Sverige och överlevnaden efter tio år ligger på cirka 80 procent.

Sofia Henriksson, Doktor i medicinsk vetenskap
Senast uppdaterad 1 november 2019

Livmodercancer drivs av östrogen och startar i slemhinnan på livmoderns insida, men kan sedan växa genom slemhinnan och in i livmoderns muskelvägg. Via blodkärl och lymfkärl i livmoderväggen kan cancern sprida sig till bäckenet, magen, äggstockar, slidan och lungorna. De flesta kvinnor som drabbas av sjukdomen har gått igenom klimakteriet.

Från Socialstyrelsens och Cancerfondens rapport ”Cancer i siffror 2018”

Sjukdomen delas in i olika stadier beroende på spridningsgrad:

Stadium I – tumören finns bara i livmodern

Stadium II – tumören har vuxit ned i livmoderhalsen

Stadium III – tumören har spridit sig till äggledare, äggstockar eller slida

Stadium IV – tumören har spridit sig till urinblåsa, ändtarm eller utanför bäckenet

Symptom

De främsta symptomen vid livmodercancer är blödningar även fast du slutat menstruera, förändrade flytningar eller mens, såsom fler blödningar och längre menstruation. Det är inte vanligt med smärta, men om du tidigare fått behandling för framfall eller cellförändringar i livmoderhalsen så kan du få ont.   

Utredning

Efter att ha blivit kallad till en gynekolog för undersökning, så utreds du enligt ett standardiserat vårdförlopp om misstankar kring livmodercancer finns. Dessa görs för att optimera tiden kring undersökningarna och du kommer att få många kallelser till olika undersökningar. Det är viktigt att då vara tillgänglig, för att inte missa inbokade tider. 

För att påvisa livmodercancer krävs ett vävnadsprov som tas av en gynekolog. Via en slang sugs celler från livmoderns slemhinna ut, vilket kan göra ont men det tar inte lång tid. Om du är på ett sjukhus kan även vävnadsprovet tas via en skrapning som utförs av en gynekolog. Vävnadsprovet undersöks med mikroskop för att identifiera potentiella cancerceller. 

Om det visar sig att det finns cancerceller i provet krävs flera undersökningar, inklusive röntgenundersökningar för att identifiera potentiell spridning. Röntgen av lungorna eller undersökning med datortomografi eller magnetkamera kan identifiera spridningar.

Behandling    

Gynekologer som är specialister på cancervård ger förslag på behandlingar, som sedan diskuteras med din läkare. Operation är den vanligaste behandlingen, som även kan kompletteras med strålning och cytostatika. Somliga får strålning eller hormonbehandling istället för operation. 

Nya möjligheter för att tidigt upptäcka livmodercancer

Livmodercancer

Vid operation tar hela livmodern bort, tillsammans med äggledarna och äggstockarna. Lymfkörtlarna tas även bort om cancern har spridit sig. Oftast sker operationen via titthålskirurgi, även kallad laparoskopi, där smala instrument förs in genom magen för att ta bort livmodern. När organet har lösgjorts tas det ut via slidan. Operationen kan också ske genom att magen öppnas.   

Vanligtvis kan patienten lämna sjukhuset efter en till två dagar. Komplikationer är ovanliga, men somliga får urinvägsinfektion eller infektion i såret. Om du efter kort tid drabbas av feber, får svårigheter att kissa eller om du upplever nya smärtor är det viktigt att kontakta kliniken som utförde operationen.

När livmodern har opererats ut så kan du inte längre bli gravid. Om äggstockarna tagits bort kommer du in i klimakteriet, om du inte redan har genomgått klimakteriet. Även om du har gått igenom klimakteriet innan operationen så kan du uppleva klimakteriebesvär, såsom värmevallningar och torra slemhinnor, men inte under lång tid.   

Det är viktigt att sluta röka innan operationen, då det ökar sårläkning och minskar risken för infektioner. Du bör inte heller röka de första veckorna efter operationen.

Om vården misstänker spridning, så får du strålning efter operationen. Strålning kan också ges om operation inte kunde genomföras. Det finns både yttre och inre strålbehandling. Den yttre strålningen sker från en maskin på sjukhuset, som upprepas varje vardag i ungefär fem veckor. Vid inre strålning så laddas en kapsel upp med ämnen som avger strålning som sedan läkaren för in i slidan. Efter några minuter tas den ut och behandlingen är klar. Behandlingen sker ofta en gång i veckan under tre veckor. Du får gå hem direkt efter att den inre strålningsbehandlingen är avslutad.

Problem vid strålning inkluderar trötthet, illamående, diarré och sveda då du kissar. Dessa problem går många gånger över efter strålningen är avslutad, men ibland kvarstår bieffekterna. Diskutera detta med vården för att få hjälp. 

Cytostatika kan även användas, som då ges i form av ett dropp på sjukhuset. Behandlingen tar ett par timmar och sedan kan du gå hem. Behandlingen upprepas vanligtvis fyra till sex gånger, med ungefär tre veckor mellan varje kur. Cytostatika leder till illamående, trötthet, infektionskänslighet, stickningar och domningar i fötterna samt, beroende på behandling, håravfall. Du kan då prova ut en peruk innan håret har fallit av.   

Ibland ges hormonbehandling i form av gulkroppshormon, även kallat progesteron, vilket kan minska cancerns tillväxt och används även om metastaser upptäckts. Gulkroppshormonet tas i tablettform.

Efterkontroller

När behandlingen är slutförd behöver du gå på efterkontroller, för att upptäcka återfall samt få hjälp med bieffekter. Kontrollen innefattar alltid en gynekologisk undersökning och vid vissa tillfällen en lungröntgen eller datortomografi. 

Åren precis efter behandling är risken högst för återfall. Ofta sker återbesöken på sex-månadsbasis de första tre åren efter behandlingen är avslutad och sedan en gång per år i två år.

Från Socialstyrelsens och Cancerfondens rapport ”Cancer i siffror 2018”

Vid återfall

Om livmodercancer återkommer finns flera behandlingsmöjligheter. Cytostatika används vanligen, men det kan bli en annan sort än de du började med. Om cancern kan tas bort så utförs ibland en operation. Även hormonell behandling kan ges. 

Ifall du inte kan bli frisk, så kan du få palliativ vård för att underlätta symptom.

Livet efter livmodercancer

Efter cancern kan du ha få eller många biverkningar. Många känner sorg, oro, depression eller trötthet efter cancern. Tröttheten kan lättas av fysisk rörlighet i den mån det går. Läkemedel kan också tas vid trötthet och depression. Om du är i fertil ålder kan du inte längre bli gravid, vilket kan vara otroligt svårt att hantera. Både urininkontinens och avföringsinkontinens kan uppstå efter strålning mot livmodern. Du kan få hjälp av en sjukgymnast för att försöka träna upp musklerna, men ibland behövs inkontinensskydd. Det finns även läkemedel som kan lindra inkontinensen.

Matlusten och tarmarna blir påverkade efter strålning. Du kan även bli förstoppad eller få diarré. Då är det viktigt att kontakta en dietist via vården. Om du opererat bort lymfkörtlar kan du få lymfödem, vilket ger svullnader i underlivet eller benen. Det är viktigt att behandla lymfödem snabbt, så kontakta alltid vården vid svullnader.   

Det dröja innan du vill ha sex igen efter livmodercancer. Oavsett om du har en partner eller ej, så är det viktigt att ta hjälp via en psykoterapeut eller sexolog. Om du tidigare hade mens, så kommer du in i klimakteriet efter borttagning av äggstockarna. Detta medför problematik som vallningar och torrhet. Du bör då medicinera.

Det är alltid viktigt att kontakta vården när du lever med biverkningar för att få bästa möjliga hjälp.

Bakgrund

Hormoner som östrogen och gulkroppshormon spelar ofta en roll i utvecklingen av livmodercancer. Östrogen bygger upp slemhinnan i livmodern, medan gulkroppshormon avbryter detsamma under menscykeln. Om östrogen får verka fritt, utan gulkroppshormon, ökar risken för livmodercancer.

Den största riskfaktorn för livmodercancer är övervikt. Östrogen bildas inte bara i äggstockarna, utan även i kroppsfettet. Därför leder övervikt till högre östrogenhalter. Högre ålder är också en riskfaktor. Även om äggstockarna inte längre tillverkar hormoner, så fortsätter kroppsfettet att bilda östrogen. Om du fick mens tidigt och/eller gick in i klimakteriet sent, så har du exponerats för mer östrogen och ökar då risken för livmodercancer. Om du lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) eller om du har långt mellan dina menscykler, så ökar också risken för livmodercancer. Då östrogenbehandling används utan gulkroppshormon vid klimakteriebesvär kan även risken öka för livmodercancer.    

Mindre än fem procent av livmodercancerfallen baseras på ärftliga faktorer. När ärftlig livmodercancer identifieras, så är det en grupp av gener kallade Lynch-gener som är muterade. Sjukdomen kallas då Lynch syndrom och orsakar även tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Du kan då utreda huruvida du bär på skador i Lynch-generna. Även om du är frisk, så kan du ta bort din livmoder om det visar sig att du bär på mutationer i Lynch-generna. Dock krävs en längre utredning innan du får utföra en sådan operation.

För att minska risken att drabbas av livmodercancer är det viktigt att undvika övervikt, äta bra mat och röra på sig. Även graviditet skyddar mot livmodercancer, vilket beror på att du som gravid har högre nivåer av gulkroppshormon i kroppen. Desto fler gånger du varit gravid ju mindre är risken att få livmodercancer. P-piller, p-ring och p-plåster skyddar mot livmodercancer, vilket fortsätter flera år efter du avslutat behandlingarna. Även behandling mot problematik kring klimakteriet kan minskar risken för cancerutveckling om östrogen kombineras med gulkroppshormon. Om du är i fertil ålder och lider av PCOS, så bör du behandlas för att få igång menstruationen och då minskar risken för livmodercancer.