Vad är bröstcancer?

Den vanligaste cancerformen för kvinnor

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Varje år får omkring 8000 kvinnor i Sverige diagnosen, det innebär cirka 20 fall varje dag.  Sjukdomen kan även drabba män, omkring 50 män om året insjuknar.

Tack vare forskningens framsteg, bättre behandlingsmetoder och att fler fall upptäcks tidigt har chansen att bli botad ökat de senaste årtiondena. Idag överlever 8 av 10 drabbade.

Varför får man bröstcancer?

Bröstcancer är en elakartad (malign) tumör i bröstet och uppkommer från olika celltyper i brösten. Det finns olika former av bröstcancer. En del växer långsamt, andra växer snabbt.

Den mest vanliga formen av bröstcancer uppstår i cellerna som finns i mjölkgångarna, det kallas för ductal cancer. Om den utvecklas i mjölkkörtlarna kallas det för lobulär cancer. Cancerformen kan även utvecklas i bindväven mellan mjölkkörtlarna, men det är väldigt ovanligt.

Män kan också drabbas av bröstcancer, även om det är ovanligt. Män drabbas främst av ductal bröstcancer. Drygt 50 män i drabbas varje år och ofta ligger ärftlighetsfaktorer bakom detta.

Man vet idag inte exakt varför bröstcancer uppstår. Sjukdomen uppkommer sannolikt på grund av en mängd faktorer som till exempel arvsanlag, hormonell påverkan på bröstkörtlarna och olika livsstilsfaktorer. Om du har ärftliga anlag kan du få gå på särskilda kontroller.

Symtom på bröstcancer

Det vanligaste symtomet för bröstcancer är en knöl i bröstet. Om knölen i bröstet är kantig, oregelbunden och fast bör du kontakta en läkare som undersöker dina bröst.

De flesta knölar som uppkommer i bröstet är dock helt ofarliga och behöver inte vara cancer. Dessa knölar kan till exempel vara svullna bröstkörtlar eller knutor som bildas av normal bröstvävnad. De brukar också försvinna av sig självt.

Att känna sig öm och/eller känna smärta i bröstet är inte ett typiskt symtom för bröstcancer, utan beror oftast på helt normala hormonella orsaker.

Andra symtom:

• Knöl i armhålan
• Förstorat och hårt bröst
• Hudrodnad och ”apelsinhud” på bröstet
• Indragningar i huden på bröstet
• Blod eller vätska från bröstvårtan

Om du har knölar som inte försvinner av sig självt efter några veckor bör du göra en mammografiundersökning hos en läkare. Vänd dig till närmaste bröstmottagning som finns på de flesta sjukhus eller din vårdcentral.

Indelning av bröstcancer

Bröstcancerceller kan växa både långsamt och snabbt, beroende på vilken bröstcancerform patienten drabbats av. Ofta bedöms cancern på funktionella egenskaper, exempelvis gällande hormonkänslighet, uttryck av specifika hormonreceptorer (östrogen och progesteron) eller human epidermal tillväxtfaktorreceptor 2 (HER2), följt av hur malign tumören är och hastigheten av celldelning.

Luminal cancer

Luminal cancer påverkas av könshormoner, som östrogen och progesteron, och delas in i luminal A och luminal B. Luminal A cancer drabbar ungefär 40 procent av alla kvinnor och växer ofta relativt långsamt. Luminal B växer snabbare och kräver mer behandling. Luminal B drabbar 35-40 procent av kvinnor med bröstcancer.

HER2-positiv cancer

HER2-positiv bröstcancer drabbar cirka 15 procent av patienterna. Dessa växer snabbt beroende på att de uttrycker proteinet HER2 i höga halter som driver på celltillväxt. Om du drabbats av denna typ av cancer kan du behandlas med ett specifikt målstyrt läkemedel för att blockera dessa receptorer.

Trippelnegativ cancer

Trippelnegativ  bröstcancer (TNBC) är en aggressiv och svårbehandlad form av sjukdomen, som utgör cirka 15 procent av alla bröstcancerfall. Trippelnegativ bröstcancer uttrycker inte hormonreceptorer (östrogen eller progesteron) eller HER2, därför växer tumören oberoende av hormoner. Trippelnegativ cancer drabbar knappt 10 procent av kvinnor. Den här typen av bröstcancer är ofta ärftlig.

Fem olika stadium

• Stadium 0: Ett förstadium till cancer, där cellerna bara växer precis där de uppkom
• Stadium I: Tumören är mindre än två centimeter och har inte spridits till lymfkörtlar i armhålan
• Stadium II: Tumören är 2-5 centimeter och kan ha spridit sig till lymfkörtlar i armhålan
• Stadium III: Tumören är >5 centimeter eller har en ansenlig spridning till lymfkörtlar i armhålan
• Stadium IV: Tumören har spridit sig och har bildat metastaser i kroppen

Att som ovan indela bröstcancern i stadium via tumörstorlek (T), spridning till lymfkörtlar (N) och metastasering (M) även kallad TNM-skalan är den starkaste prognostiska faktorn.

1. Mjölkgångar (blå kanaler) 2. Mjölkkörtel (lila klungor) 3. Fettvävnad (gul)

Hur upptäcker man bröstcancer?

Genom att ha en god kännedom om sina bröst kan du lättare upptäcka eventuella förändringar. Detta gäller kroppen i allmänhet, men brösten i synnerhet. Du kan läsa mer om hur du kan undersöka dina bröst på Cancerfondens Bröstskola  ”Lär känna dina bröst”.

Det finns tre olika metoder som ofta används för att upptäcka cancer i bröstet:

• Klinisk undersökning
• Mammografi / Ultraljud
• Finnålspunktion

Klinisk undersökning, innebär att läkaren undersöker brösten och lymfkörtlarna i armhålan, på halsen och under nyckelbenen.

Mammografi / Ultraljud, är en röntgenundersökning som är speciellt utvecklad för undersökning av brösten. Screeningen ger information om bland annat tumörstorlek och utbredning. samt att små tumörer kan upptäckas innan de känns.

Finnålspunktion, innebär att en tunn nål förs in i knölen under några sekunder för att samla upp celler. Cellerna undersöks sedan i mikroskop på ett cytologiskt laboratorium. Med hjälp av cytologin och olika tekniker och undersökningsmetoder kan man avgöra vilken tumörtyp det är – t ex om den är godartad (benign) eller elakartad (malign).

Mammografi

Mammografi är en typ av röntgenundersökning för att undersöka en människas bröst. Den används för att upptäcka tumörer eller cystor och kan påvisa cancertumörer som är så små att de inte går att känna med bara handen. Många bröstcancertumörer upptäcks via mammografi innan de gett symtom.

I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 40 och 74 år mammografi. När du blir kallad till mammografi skiljer sig från region till region. Det är olika tidsintervall i olika delar av Sverige. Kvinnor bjuds in till mammografi med ca 18-24 månaders mellanrum.

För yngre kvinnor kompletteras mammografin med ultraljud. Detta då yngre kvinnor har tätare bröst, det vill säga mer bröstkörtelvävnad än äldre, vilket gör det svårare att på mammografibilder se eventuella förändringar. Ultraljud kan inte ersätta mammografi men är ett bra komplement för att undersöka brösten.

Sedan mammografiprogrammet infördes i Sverige under 1980- och 1990-talet har prognosen för bröstcancer förbättrats avsevärt och mer än 80 procent botas.

Vad ökar risken för bröstcancer?

Bröstcancer kan uppstå genom olika faktorer. Hormonell påverkan i form av mycket östrogen i kroppen under långa perioder ökar risken. Att få mens tidigt och att komma in i klimakteriet sent innebär att östrogen påverkar kroppen extra länge vilket kan öka risken för bröstcancer. Hormonbehandling under lång tid mot klimakteriebesvär kan även det öka risken för bröstcancer.

En sund livsstil minskar risken för cancer. Att röra på sig minst 30 minuter dagligen och att inta en allsidig kost med mycket frukt och grönt kan minska risken för att drabbas av cancer. Flera olika studier visar att övervikt och fetma efter klimakteriet samt alkoholkonsumtion ökar risken. I Sverige är 1500 cancerfall per år direkt kopplat till matvanor. Studier visar att kvinnor som har haft bröstcancer och som motionerar regelbundet minskar sin risk för återfall.

Du kan läsa mer om råd kring kosthållning här

Vilka drabbas av bröstcancer?

Det är främst medelålders och äldre kvinnor som drabbas. Medianåldern vid insjuknande är 64 år. Färre än fem procent är under 40 år vid när de får diagnosen. Cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor är bröstcancer.

Kan män få bröstcancer?

Bröstcancer hos män förekommer, dock är det mycket ovanligt. Omkring 50 män om året får diagnosen. Detta kan jämföras med 8000 kvinnor som insjuknar varje år. 

Medianåldern vid diagnos är 70 år. Knöl i bröstet är det vanligaste symtomet för bröstcancer även hos män. Man kan även känna smärta. Riskfaktorer och behandling är densamma som för kvinnor. Mutationer i generna BRCA1 och 2 ökar risken för att bli sjuk. 

Behandling av bröstcancer hos män sker med operation. Då tar man oftast bort hela bröstet, så kallad mastektomi, och en delar av lymfkörtlarna i armhålan. Operationen kan kompletteras med strålning, cytostatika eller hormoner för att behandla spridd cancer och minska risken för återfall. 

Är bröstcancer ärftligt?

Mellan 5-10% av all cancer är ärftlig. Ärftlig cancer är när en gen är förändrad på något sätt när du ärver den från de två personer som bidrog med ägget och spermien när du bildades. Genförändringen kan ha funnits i en släkt i flera generationer. En förändrad gen kan göra att du lättare får cancer. Det är inte säkert att du får cancer, men risken är ökad. Det är inte heller säkert att förändringen förs vidare till ett barn som ärver gener från dig.

Om du är orolig och vill testa dig för ärftlig cancer kan du läsa mer här

Vad händer efter att man fått beskedet om bröstcancer?

Redan när du fått besked om att du har bröstcancer bör planeringen av din rehabilitering sättas igång omgående av sjukvården. Detta för att ge dig förutsättningar att efter genomgången behandling kunna leva ett så bra liv som möjligt. Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Om du vill prata med andra utanför vården, som kan relatera till dig och vet vad du går igenom, finns appen War On Cancer. Det är ett globalt community där människor från hela världen möts och delar berättelser, tips och tankar om allt det som vården inte alltid lyfter. Det kan till exempel vara allt från den mentala hälsan till hur det är att dejta med cancer. Du kan läsa mer om War On Cancer här

Behandling

Bröstcancer behandlas främst med operation. Efter operationen ges ofta strålbehandling, hormonell behandling och/eller cytostatikabehandling. Dessa behandlingarna ges för att minska risken att sjukdomen ska komma tillbaka.

Strålbehandling

Strålning skadar eller dödar cancercellerna så att de inte kan dela på sig längre. Strålbehandlingen tar endast några minuter och man märker inte av själva strålningen. Hela besöket tar ca 10-15 minuter.

Hormonell behandling

Vid hormonbehandling blockerar man östrogenreceptorerna i cellerna med läkemedlet Tamoxifen. Alternativ får patienten aromatashämmare. Aromatas behövs för att bilda östrogen. Genom att hämma aromatas kan kroppen inte bilda östrogen.

Cytostatikabehandling (kemoterapi)

Cytostatika kallas ofta för cellgifter. Det ges för att döda celler som växer snabbt. Då cancerceller i regel växer snabbare än normala celler är det främst de som påverkas av cytostatika. Dock kan även normala celler påverkas.. Cytostatika ges för att bota cancer eller för att bromsa upp sjukdomsförloppet och lindra symtom när bot inte är möjlig.

Bröstprotes

Alla kvinnor som drabbats av bröstcancer har efter operation rätt att kostnadsfritt få en bröstprotes. Fram till att operationssåret är helt läkt kan du få en tillfällig protes av mjuk vadd. Proteserna kan oftast bäras i en vanlig behå.

Om du vill kan du som fått hela bröstet bortopererat komma i fråga för en plastikkirurgisk operation, en så kallad bröstrekonstruktion.

Artificiell intelligens, AI

Chansen att överleva bröstcancer är betydligt högre om den upptäcks tidigt. Men bristen på röntgenläkare som kan granska mammografibilderna är stor. På Karolinska universitetssjukhuset pågår forskning där det undersöks om artificiell intelligens, AI, kan komplettera eller rentav ersätta dagens röntgenläkare vid den primära granskningen av mammografibilder från screeningen.

Detta är en egenutvecklad AI-lösning som tagits fram i samarbete mellan KTH och Karolinska Institutet. AI-lösningen ska öka precisionen ytterligare genom att välja ut kvinnor som ska erbjudas en kompletterande undersökning med magnetkamera.

Hur funkar det?

AI-algoritmen tränas upp genom djupinlärning vilket är en form av maskininlärning där man tar hjälp av artificiella neurala nätverk. AI-algoritmen tränas upp med hjälp av en stor mängd bilder. AI-algoritmen har sedan förmågan att tolka bilderna i flera steg vilket liknar hur vår egen hjärna fungerar.

I praktiken betyder detta att AI-algoritmen upptäcker cancer i princip på samma sätt som en röntgenläkare. Den jämför varje ny bild med en erfarenhetsbank av tidigare bilder och identifierar avvikelser i bilden som liknar vad den sett hos kvinnor med bröstcancer.

Du kan läsa mer om projektet och forskningen här

Prognos

Den viktigaste faktorn vid en bröstcancerdiagnos är en så tidig upptäckt som möjligt för att kunna optimera behandlingen. Tio år efter behandling lever 86 procent av alla kvinnor. För män är prognosen sämre och 10-årsöverlevnaden ligger på nästan 74 procent, då de ofta upptäcker bröstcancern senare.

”Cancer i siffror 2018” från Socialstyrelsen och Cancerfonden

Återfall

Cancern kan komma tillbaka i bröstet eller i lymfkörtlar i armhålorna. Den kan även metastasera och då spritt sig till exempelvis lungor, lever eller skelett. Spridd bröstcancer är svårare att bota.  Behandlingen går då ut på att bromsa sjukdomsförloppet.  Även om denna typ av cancer inte går att bota, så kan många leva med god livskvalitet i flera år.

Du har en lägre risk för återfall om du har haft:

• En mindre cancertumör
• Cancerfria lymfkörtlar
• Hormonoberoende bröstcancer – få återfall efter fem år   

Vid hormonberoende bröstcancer är risken för återfall kvar efter tio år, men beror på huruvida cancern spridit sig till lymfkörtlarna eller ej vid diagnos.

Det är viktigt att gå på uppföljande kontroller efter att behandlingen avslutats för att kunna upptäcka återfall tidigt.

Bröstcancerförbundet

Är du drabbad av bröstcancer eller har en närstående som fått cancerdiagnosen,

Intresseorganisationen Bröstcancerförbundet erbjuder både stöd och råd för dig som är drabbad av bröstcancer eller har en närstående som fått cancerdiagnosen. Här kan du som företag eller privatperson även bidra till forskningen genom olika gåvopaket.

Som medlem ger du även stöd till andra genom ditt engagemang.