Skivepitelcancer

Ett exempel på hur skivepitelcancer kan se ut.

Vad är skivepitelcancer?

Skivepitelceller finns i hela människokroppen. Dessa celler kantar organ, såsom lungorna, halsen och sköldkörteln. Vi har också skivepitelceller i huden.

Skivepitelcellens uppgift är att skydda det som ligger under. I vår hud sitter dessa celler nära ytan och skyddar vävnaden under.

Överallt där vi har skivepitelceller kan vi utveckla en typ av cancer som kallas skivepitelcancer. Främst är det en typ av hudcancer som uppstår genom att skivepitelceller växer okontrollerat efter för mycket solexponering. Detta kan utvecklas utan att du blivit bränd i solen.

I huden är denna cancer vanligtvis inte livshotande. Det tenderar att växa långsamt, men det kan växa djupt. När cancern växer djupt kan den skada nerver, blodkärl och allt annat i dess väg. När cancercellerna hopar sig kan en stor tumör bildas.

De flesta som utvecklar denna hudcancer har ljus hud som de sällan skyddar med solskyddsmedel eller solskyddskläder. Innan de utvecklar denna sjukdom tenderar de att märka tecken på solskador på huden, till exempel åldersfläckar, fläckar på missfärgad hud och djupa rynkor.

Skivepitelcancer är en vanlig cancersjukdom som de flesta överlever. Patienter som insjuknar är ofta över 40 år när de får en diagnos.

Orsaker till skivepitelcancer

Sammanlagd UV-strålning är huvudorsaken till skivepitelcancer i huden och en riskfaktor för de flesta typer hudcancer. Ju mer tid en person tillbringar i solen – allt från långa dagar solstolen till bara några oskyddad exponering desto större är sannolikheten att utveckla skivepitelcancer. Den som arbetar utomhus eller tillbringar mycket fritid i solen ökar är särskilt risk.

Skivepitelcancer sitter i en form av hudceller som kallas för keratinocyter. Den mest prominenta bakomliggande faktorn för skivepitelcancer är UV-strålar från solexponering. Hud som får mycket sol på sig drabbas ofta av skivepitelcancer såsom pannan, näsan, öron, kinder och underläppen samt andra delar av kroppen som utsätts för mycket sol.

Ungefär 90 procent av hudcancer som inte är malignt melanom är förknippade med exponering för UV-strålning från solen.

Undvik solexponering speciellt om du har ljus hy med rött/ljust hår, använder immunhämmande mediciner, sår och ärr som inte läker. Detta tillsammans med om du tidigare haft förstadier till eller skivepitelcancer och om du ofta är ute i solen. Om du har fått ljusbehandling mot psoriasis eller tidigare strålats vid cancer kan det också ge ökad risk för skivepitelcancer.

Skivepitelcancer är mer än dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor. Detta tros vara på grund av att män till större del exponeras för solen under livet.

Symptom

De mest vanliga symptomen är en knuta eller fläck på huden. Knutan eller fläcken sitter ofta i ansiktet, på huvudet vid håravfall och på ovansidan av händerna. Tumören kan vara hudfärgad, ha en svagt röd färg eller vara täckt av hårda fjäll. Tumören kan även vara smärtsam.

På huden kan skivepitelcancer synas på bland annat följande sätt:

• Grov, rödaktig fjällande fläck
• Öppet sår (ofta med en upphöjd kant)
• Brun fläck som ser ut som en åldersfläck
• Fast, kupolformad utväxt
• Vårtliknande utväxter
• Litet, noshörningsformat horn som växer från huden
• Smärta i ett gammalt ärr

Oavsett hur det ser ut, visas skivepitelcancer ofta på hud som har fått mycket sol, till exempel ansikte, läppar, skallig hårbotten, öron eller händer. Det tenderar att utvecklas på hud som har skadats hårt av solen eller solning i solarium. Tecken på att din hud har skadats, inkluderar åldersfläckar, missfärgad hud, förlust av fasthet och djupa rynkor.

Bowens sjukdom – Förstadier till skivepitelcancer

Det finns två förstadier till skivepitelcancer: solskada eller Bowens sjukdom. Solskada kallas även för aktinisk keratos. Vid en solskada uppstår en fläck som varierar i storlek, mellan några millimeter till någon centimeter. Tumören är ofta svagt röd eller rödbrun, med otydlig kant och sträv yta. Den sitter ofta på ansiktet, hjässan eller ovansidan av handen. När flera år har gått kan den förändras till en invasiv skivepitelcancer.

Denna sjukdom kallas även för skivepitelcancer in situ, där cancern växer på hudytan. Fläcken påminner om eksem, med sår som kan flaga. Cancern uppstår ofta på hy som varit utsatt för mycket sol, men kan sitta över hela kroppen. Cancer som växer på hudytan kan även utvecklas till invasiv skivepitelcancer. Sjukdomen på huden orsakas oftast av exponering för solen, men strålning, kemiska cancerframkallande ämnen som arsenik, genetik och trauma kan också spela en roll. Skivepitelcancer in situ behandlas med kirugi.

Invasiv skivepitelcancer

Invasiv skivepitelcancer växer djupare ner i huden och ser ut som en knuta. Knutan är ofta hudfärgad eller ljusröd med hårda hudavlagringar eller sårskorpor på ytan. Cancern påminner om en vårta som smärtar vid beröring.

Skivepitelcancer in situ sätter sig ofta i ansiktet, på huvudet, hjässan eller på ovansidan av händerna. Efter långvariga sår, ärr, brännskador eller efter strålbehandling kan invasiv skivepitelcancer utvecklas i läkeprocessen.

Invasiv skivepitelcancer.

Undersökningar

Läkare analyserar alla förändringar som har uppstått på huden via ett dermatoskop och ett hudmikroskop då dessa ger ingående bilder. Ofta måste ett vävnadsprov tas för analys för att bedöma om det är skivepitelcancer. När en välavgränsad knuta med hårda hudfjäll på ytan har opererats bort kan den undersökas via mikroskop för att bestämma om det är invasiv skivepitelcancer.

Skivepitelcancer kan sprida sig till lymfkörtlarna och därför undersöks halsen, armhålorna och ljumskarna. Om svullnad upptäcks tas ett cellprov för mikroskopundersökning. Ifall cancerceller identifieras krävs ofta en röntgenundersökning med datortomografi.

Behandling av förstadier

Flera olika behandlingar kan utföras om du har ett förstadium till skivepitelcancer i huden. Frysbehandling, skrapning och bränning, immunstärkande och salva eller salva som cellhämmande salva, fotodynamisk terapi och kirurgi är exempel på dessa.

Frysbehandling görs med flytande kväve som sprutas på din hudförändring för att då döda cancerceller. Skrapning görs om tumören är tillräckligt tjock. Vid skrapning och bränning så skrapas först tumören bort och sedan bränns resterna bort med ström. Innehållet som skrapats bort kan analyseras för säker diagnos. Då tumören är ytlig används salvor direkt på cancern. Antingen inducerar salvan cancercelldöd direkt eller så aktiveras immunförsvaret som slutligen dödar cancercellerna. Behandling med salva tar oftast dagar till veckor.

Vid fotodynamiskterapi så strålas cellerna med en ljuskälla efter att en salva appliceras för att göra cancercellerna ljuskänsliga. Efter en-två veckor måste behandlingen upprepas. Slutligen kan cancern opereras bort och materialet undersöks via mikroskop. för att ge en korrekt diagnos och för att se till att all cancer tagits bort.

Behandling av invasiv skivepitelcancer

Omkring 95 procent av skivepitelcancer i huden upptäcks tidigt, när de är lättast att behandla och bota. De återstående 5 procent av fallen skivepitelcancer är när sjukdomen utvecklats i en sådan omfattning att den är mycket farligare och svårare att behandla.

Operation är huvudbehandlingen vid invasivt skivepitelcancer. Operationen sker då under lokalbedövning och ibland måste hy transplanteras för att kunna täcka upp stora sår.

Strålning

Strålning ges om den invasiva skivepitelcancern har blivit stor, fullt utvecklad eller om den är svår att ta bort kirurgiskt.  Läkaren använder röntgenstrålar med låg energi för att förstöra tumören, utan behov av skärning eller anestesi. Förstöring av tumören kan kräva flera behandlingar under några veckor eller daglig behandling under en viss tid.

Strålbehandling används främst för cancern som är svåra att behandla kirurgiskt och hos äldre patienter eller personer med dålig hälsa för vilka operation inte rekommenderas. För vissa fall av långt gången skivepitelcancer kan strålning användas efter operationen eller i kombination med andra behandlingar. Det kan användas för att minska tumörstorleken så att immunterapier kan fungera mer effektivt.

Operation

Kirurgi är den primära behandlingen vid skivepitelcancer in situ (Bowens sjukdom) och invasiv skivepitelcancer. Inför en operation är det är viktigt att sluta röka eftersom det bidrar till snabbare sårläkning, bättre blodcirkulation och kondition vilket leder till snabbare återhämtning. Om du inte kan sluta röka helt, är det åtminstone nödvändigt att hålla upp innan och några veckor efter fläcken opererats bort.

Det är ovanligt att sjukdomen ger återfall, men om det sker krävs ofta en ny operation och strålbehandling om operation inte går att utföra.

Om skivepitelcancern har spridit sig så krävs mer behandling. Skivepitelcancer sprider sig ofta till lymfkörtlarna, men kan även spridas till andra organ. Om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna är det vanligt med ytterligare strålbehandling samt att lymfkörtlarna opereras bort, oftast från halsen, armhålan eller ljumsken. Operationen kan leda till lymfödem, vilket gör så att en arm eller ett ben svullnar upp. Det finns behandling för att motverka detta. Cytostatika ges om cancern har spridit sig till andra organ. Ibland ges palliativ vård, som syftar att sakta in sjukdomens fortgång och lindra de symptom som uppstår.

Efter behandling kan de flesta leva sitt liv utan fysiska men. De flesta patienter som insjuknat i skivepitelcancer behöver inte gå på efterkontroller, men det beror på tumörtyp, var cancern har suttit samt behandlingen. Vid en efterkontroll undersöks ärret, resterande hud och lymfkörtlar. Du kan också själv undersöka din hy efter förändringar. Risken för återfall blir mindre med tiden.

Forskning och nya rön på skivepitelcancer

Diagnos och testning av skivepitelcancer

Vissa nyare metoder för att diagnostisera hudcancer kräver inte att ett hudprov tas bort. Exempel på så kallade optiska biopsier inkluderar bland annat mikroskopi. Dessa tekniker används redan på vissa sjukhus och vårdgivare och kommer sannolikt att bli vanligare under de kommande åren.

Även om det inte är vanligt att skivepitelcancer sprider sig till andra delar av kroppen, kan dessa cancerformer vara svåra att behandla när de väl gör det. Läkare letar nu efter bättre sätt att avgöra vilken hudcancer som sannolikt kommer att växa och spridas snabbare och därför kan kräva mer intensiv behandling. Till exempel har viss forskning visat att skivepitelcancer med lägre nivåer av vissa proteinet verkar vara mer benägna att sprida sig. Mer forskning behövs innan denna typ av testning av tumörer blir vanlig.

Kirurgi och strålbehandling mot skivepitelcancer in situ

Nuvarande lokala behandlingar som kirurgi och strålbehandling fungerar bra för de flesta former av skivepitelcancer. Ändå kan även vissa små cancerformer vara svåra att behandla om de befinner sig i vissa områden och kan skapa svårläkta sår där. Nyare former av icke-kirurgisk behandling som nya läkemedel och laseroperation kan bidra till att minska ärrbildning och andra biverkningar av behandlingen.

De flesta fall av skivepitelcancercancer upptäcks och behandlas i ett tidigt skede, när de sannolikt kommer att botas, men vissa kan växa till andra områden eller sprida sig till andra delar av kroppen. Dessa cancerformer kan ofta vara svåra att behandla med nuvarande behandlingar som strålning och cellgifter.

Flera studier testar nyare riktade läkemedel för avancerad skivepitelcancer. Till exempel har celler från dessa cancerformer ofta för mycket av ett speciellt protein på sina ytor, vilket kan hjälpa dem att växa. Läkemedel som riktar sig mot detta protein, testas nu i kliniska prövningar, både ensamma och i kombination med andra behandlingar.

Immunterapi är ett annat nyare sätt att behandla vissa långt gångna fall skivepitelcancer. Läkemedel som kallas immunkontrollhämmare tas nu i bruk som ett alternativ för att behandla några av dessa cancerformer.

Förebygg skivepitelcancer med humant papillomvirus (HPV) vaccin

Skivepitelcancer som börjar i könsorganet står för en stor andel av dödsfallen från denna typ av hudcancer. Många av dessa cancerformer är relaterade till infektion med vissa typer av humant papillomvirus (HPV), som kan spridas genom sexuell kontakt. Att bära kondom kan därför bidra till att minska risken för några av dessa cancerformer.

Vacciner finns tillgängliga för att skydda mot infektion från vissa typer av HPV som kan orsaka vissa cancerformer. Vaccinernas huvudsakliga avsikt har varit att minska risken för livmoderhalscancer, men de kan också sänka risken för fem andra cancerformer relaterade till HPV, inklusive vissa former av skivepitelcancer.

Hur du bäst undviker skivepitelcancer i huden

• Undersök dig själv. Titta på din kropp från topp till tå en gång i månaden. Håll utkik efter nya eller förändrade skador som växer, blöder eller svårläkta sår. Lär dig hur du kontrollerar din hud här.

• Kolla upp huden om du är osäker. Följ dina instinkter och besök din läkare om du ser en fläck är några centimeter stor och som verkar vara ovanlig.

• Hudundersökning varje år. Kontakta din hudläkare för en undersökning varje år även om du inte ser något misstänkt. Hudläkarna är skickliga på att identifiera och behandla onormala fläckar som kanske inte går att se ögat och kan kontrollera områden på din kropp som är svåra för dig att se dig själv.

• Reglebunden uppföljning. Besök din hudläkare för en hudundersökning med jämna mellanrum. Detta är särskilt viktigt om du redan har antingen skivepitelcancer eller basalcellscancer, melanom eller aktinisk keratos, .

• Skydda dig mot solen. Det mest effektiva sättet att minska risken för att utveckla hudcancer. Att göra solskydd som solkräm till en del av din livsstil