Cytostatika (kemoterapi)

Cytostatika, även kallat kemoterapi eller cellgifter, är en vanlig behandling för att behandla och bota cancer. Cytostatika används både som enskild behandling och i kombination med hormonterapi, strålbehandling och/eller operation. Behandlingen är ofta långvarig och ger bieffekter.

Patient i stol får cytostatika mot cancer genom nål i armen.

Cytostatika kan man få i tablettform men oftast ges det som en vätska man injicerar direkt i blodet genom en ven i till exempel armen eller på halsen eller vid nyckelbenet.


Så fungerar cytostatika

Cancer uppstår till följd av genförändringar i celler. Genförändringarna leder till att cellerna delar sig ohämmat och tappar förmågan att dö när de blir gamla. Genom cytostatika kan man döda eller åtminstone hämma tillväxten av dessa celler och på så vis bota cancer eller bromsa sjukdomsförloppet.

Cytostatika angriper främst de sjuka cellerna, men även friska cellers reproduktion påverkas. Detta gäller särskilt friska celler med en hög cellreproduktion, vilket gör att benmärg, hår och slemhinnor blir utsatta vid en cytostatikabehandling.

En av fördelarna med cytostatika är att även de cancerceller som lossnat från primärtumören kan angripas. Det innebär att cancerceller som befinner sig i omlopp i kroppen eller som bildat dottertumörer, metastaser, fångas upp av behandlingen.

Finns många olika cytostatikaläkemedel

Cytostatika är en hel grupp av olika läkemedel. Det finns ett sextiotal olika varianter på marknaden, alla med sina särskilda egenskaper.

Vissa har egenskapen att de angriper DNA:t i själva cellen vilket gör att cellerna dör. Andra dödar cellerna genom att påverkar transportsystemet i cellerna.

I de flesta fall används flera läkemedel på samma gång under en behandling. Då kallas behandlingen för en kur. Att använda flera olika läkemedel kan ofta ge en bättre effekt då de angriper cancercellerna på olika sätt. Eftersom alla cancerceller inte dör av en enskild behandling genomgår patienten, i de flesta fall, också flera behandlingskurer utspridda över flera månader. En enskild kur pågår ofta i en till fyra dagar. Efter det har man ett uppehåll på mellan en till fyra veckor för att låta de friska cellerna återhämta sig innan man påbörjar nästa kur.

Hur länge du behandlas med cytostatika är individuellt och beror på till exempel vilken cancertyp som behandlas. Även dosen är individuell beroende på din längd och vikt. Behandlingen följs också upp genom olika undersökningar för att avgöra om cytostatikan haft önskvärd effekt.

Cytostatika ges oftast direkt i blodet

Behandlingen sker antingen i form av tabletter, kapslar eller genom en vätska. Ofta utförs behandlingen genom att man injicerar läkemedlen direkt in i blodet genom en ven, så kallad intravenös behandling, då en tunn plastkanyl förs in i ett blodkärl i armen. I vissa fall används istället en dosa som placeras i ett större kärl.

Vid höga doser av cytostatika finns risken för att utvecklingen av vita blodkroppar hämmas för mycket, vilket kan vara farligt. Därför kompletteras cytostatikabehandlingen ibland med tillväxtfaktorer som hjälper benmärgen att producera vita blodkroppar.

I dessa fall används cytostatika

Vid vissa former av cancer är cytostatika den främsta eller den enda behandlingen. Ett exempel är vissa former av blodcancer, leukemi, där cancercellerna finns i många olika delar av kroppen, och inte bildar en tumör som kan opereras eller strålbehandlas.

Cytostatikabehandling är också vanligt både inför och efter en operation. Cytostatika kan minska tumörens storlek inför en operation och kan även efter en operation minska risken för återfall.

Cytostatika kan också användas för att hålla sjukdomen i schack och minska de symtom som cancern medför.

Finns många och jobbiga biverkningar

Eftersom även friska celler påverkas av cytostatika är biverkningar från behandlingen väldigt vanliga. Olika cytostatika kan ge olika typer av biverkningar, och många av dem kan lindras eller tas bort med hjälp av andra läkemedel. De allra flesta biverkningar upphör också när behandlingen upphör.

De vanligare biverkningarna är:

1. Illamående: En vanlig biverkning för vissa typer av cytostatika är illamående. Detta illamående kan uppstå både direkt efter behandlingen, akut illamående, och flera dagar senare, fördröjt illamående. När man behandlas med cytostatika som man vet ofta orsakar illamående får man vanligtvis läkemedel som ska förebygga illamåendet.

2. Trötthet: Det är vanligt att patienter upplever ett tillstånd av generell trötthet efter behandlingen. En vanlig orsak till den här tröttheten är blodbrist som beror på att benmärgen inte producerar lika många röda blodkroppar, vilket gör att blodet blir sämre på att transportera syre. Just blodbrist går att behandla med läkemedel. Tröttheten brukar vara värst några dagar efter behandlingen för att sedan minska.

3. Håravfall: En av de mest välkända biverkningarna av cytostatika är håravfall. Cytostatika angriper celler som delar sig snabbt, vilket drabbar hårsäckarna där nya hårstrån bildas. Det är inte alla cytostatika som orsakar håravfall och i vilken utsträckning man drabbas är individuellt. Det är håret på huvudet som drabbas först men vissa tappar även kroppshår. För att minska risken att tappa håret på huvudet kan man använda en kylmössa under behandlingen. Detta minskar blodcirkulationen och därmed mängden cytostatika som når hårsäckarna.

4. Aptitlöshet: Cytostatika kan ge upphov till en minskad aptit och därmed viktnedång. Dock är det vanligare att man går upp i vikt under behandlingen eftersom man rör sig mindre eller behandlas med kortison som höjer aptiten.

5. Ökad infektionsrisk och blödningar: Cytostatika påverkar ofta benmärgen där vita blodkroppar, som är en viktig del av immunsystemet, bildas. När antalet vita blodkroppar minskar ökar risken för infektioner från bakterier och virus. I benmärgen bildas även blodplättar som hjälper blodet att levra sig. Därför kan cytostatika orsaka större risk för blåmärken och blödningar om man får ett sår.

6. Fruktsamhet: Både män och kvinnors reproduktionsförmåga reagerar negativt på cytostatika. Mängden könshormon minskar och därmed upphör ofta spermieproduktionen för män och menstruationen för kvinnor. Dessa effekter går dock över efter att behandlingen upphört. Cytostatika kan också skada foster och därför behöver man ofta avstå från att bli gravid under behandlingen. Du bör rådfråga din behandlande läkare vad som gäller för just den cytostatika som används i ditt fall.

Andra vanliga biverkningar är:

7. Muskelvärk
8. Torra ögon
9. Ljuskänslighet
10. Muntorrhet