Varför har vi inte botat cancer än?

En cell blir två celler.

Ladda ner appen War On Cancer och bli del av ett globalt community idag.

Ladda ner appen

Det är viktigt att komma ihåg att vi har kommit väldigt långt. Under de senaste decennierna har enorma framsteg gjorts inom cancerforskningen;  idag överlever allt fler cancer.  På 80-talet var 10-årsöverlevnaden mellan 35-46 procent. Idag ligger siffran på 69 procent. Tittar man på sifforna för de två vanligaste cancerformerna, prostatacancer och bröstcancer, överlever 88 respektive 86 procent efter tio år. Det är en fördubbling jämfört med hur det var under 80-talet.

Men trots de stora framsteg som har gjorts och fortfarande görs, är cancer komplext – och vi kommer med stor sannolikhet aldrig att hitta en silverkula som botar all cancer. Läs vidare så berättar vi varför.

Cancer är inte en sjukdom

Cancer är inte en enda sjukdom utan över 200 olika sjukdomar som kännetecknas av att cellerna delar på sig okontrollerat. Varje cancersjukdom ser och beter sig olika eftersom att de bär på genetiska skillnader.  Det stora antalet cancerformer är en stor bidragande faktor till varför det inte finns någon silverkula mot cancer.

Nästan oändligt många mutationer

Bakom de över 200 cancersjukdomarna finns det nästan oändligt många genetiska förändringar, så kallade mutationer. Varje cancerform orsakas av olika uppsättningar av mutationer, och i takt med att cancertumören växer samlar cellerna i tumören på sig fler mutationer. Detta innebär att varje tumör har sin egen uppsättning av mutationer. En behandling som fungerar för en person kan således vara verkningslös för en annan.

Alla celler i en tumör är inte likadana

Cancertumörer är heterogena. Ju mer den får växa desto mer heterogen blir den. En tumör består av olika typer av celler, där varje typ bär på sin egen uppsättning av mutationer. Detta gör behandling betydligt svårare, till exempel dör vissa celltyper vid läkemedelsbehandling medan andra är motståndskraftiga. För att behandlingen ska vara effektiv måste alla cancerceller i tumören dödas.

Cancerceller är duktiga på att hålla sig vid liv

Cancerceller är duktiga på att utnyttja sin omgivning för sin fortsatta tillväxt och överlevnad. Likt normala celler behöver cancerceller i en tumör näring och syre. Cancerceller kan skicka så kallade signalmolekyler som säger åt närliggande celler att bilda nya blodkärl som transporterar näring och syre till tumören genom blodet. De kan även säga åt immunförsvaret att skydda istället för att angripa cancercellerna.

Ett annat exempel är prostatacancercellers förmåga att överleva trots behandling. Prostatacancer behöver testosteron för att växa. Män med spridd prostatacancer behandlas vanligen med läkemedel som blockerar testosteron. Men studier har visat att när man blockerar testosteron börjar prostatacancercellerna själva tillverka testosteron från kolesterol.

Mästare på att anpassa sig

Cancerceller är hårt ansatta, dels av immunförsvaret men även av olika former av behandlingar såsom cytostatika och strålning. För att överleva i den tuffa miljö de lever i behöver de anpassa sig – och cancerceller är mästare på just det. Genom att förändra sin arvsmassa, DNA:t, kan cancercellerna förändra sina egenskaper och behov för fortsatt överlevnad. Ett exempel är celler i en tumör som har vuxit så mycket att den inte får tillräckligt med syre – via blodet – för att fortsätta växa. En liten andel celler i tumören kan sänka sina syrekrav, genom att förändra sitt DNA, och därmed fortsätta växa i den syrefattiga miljön. Läkemedel som stryper blodtillförseln till tumören blir inte lika effektiv längre om ett fåtal celler kan överleva i syrefattiga miljön.

Behandlingar slutar fungera

Mutationerna som cancercellerna samlar på sig över tid innebär att cellerna förändrar sitt beteende och får nya egenskaper. Detta är ett stort problem under behandlingen eftersom mutationerna kan göra behandlingen verkningslös.

Precis som antibiotikaresistenta bakterier, kan cancerceller utveckla resistens mot cancerbehandling. Det är inte ovanligt att cancerpatienter som i början svarar bra på en behandling senare utvecklar resistens och gör behandlingen ineffektiv. Om detta sker måste en ny behandling sättas in. Men efter ett tag kan cancern återigen utveckla resistens mot den nya behandlingen.

Kommer vi någonsin hitta ett botemedel?

Forskarna gör framsteg hela tiden. Men vi kommer nog aldrig ha ett enda botemedel för all cancer; varje cancerform måste ses som en enskild sjukdom.

Det är lätt att bli dyster när man förstår cancerns komplexitet och hur svårt det är att vinna kriget mot cancer. Men faktum är att alla miljarder dollar som lagts ner på cancerforskningen runtom i världen har lett till påtagliga resultat – överlevnaden och livskvaliteten ökar. Cancer är inte en dödsdom längre. Tack vare alla framsteg så har vi blivit bättre på att upptäcka, behandla och leva med cancer.

Genom åren har flera genombrott gjorts inom forskningen. 2003 kartlade man det mänskliga genomet. Det har hjälpt cancerforskare att identifiera hundratals gener som är kopplade till cancer och förbättrat individanpassad behandling.

Ett annat exempel är immunterapi. Från att ha varit en behandling med begränsad potential har immunterapi blivit ett alltmer vanligt inslag vid avancerad cancer.

Men hur ser framtiden ut? Flera nya diagnostiska metoder och behandlingar är under utveckling som kommer göra det lättare för läkarna att upptäcka och behandla cancer. Ett hett område är nanoteknologi. Idag pågår intensiv forskning om hur nanoteknologi kan förbättra behandlingen av cancer. Med hjälp av den nya tekniken blir det lättare att exakt veta var cancercellerna finns och leverera läkemedlet direkt till cancern, utan att påverka den friska vävnaden.

Med tanke på vad vi har åstadkommit och vad som är på gång så finns det all anledning att se positivt på framtiden.

Ladda ner appen War On Cancer och bli del av ett globalt community idag.

Ladda ner appen