✕ Stäng

Behandling av lymfom

Vilken typ av behandling en patient får beror på vilken typ av lymfom man diagnostiserats med. Lymfom kan behandlas med cytostatika, antikroppar, strålning, operation och stamcellstransplantation.

Sofia Henriksson, Doktor i medicinsk vetenskap
Senast uppdaterad 1 november 2019

Behandlingen av lymfom beror på vilken typ du har diagnostiserats med. Hodgkins lymfom behandlas beroende på när sjukdomen har upptäckts, tidigt eller sent. Om den upptäcks tidigt krävs cytostatika och lokal strålbehandling. Hodgkins lymfom som upptäcks sent och har spridit sig behandlas med cytostatika och ibland strålbehandling. Har du fått högmalignt lymfom, med andra ord snabbväxande, behandlas det ofta med olika kombinationer av cytostatika. Även antikroppsbehandling och strålbehandling kan användas. Lågmaligna lymfom som växer långsamt, behandlas bara när symptom uppstår och däremellan går du på läkarbesök var tredje månad. Exempelvis kan antikroppar och ibland cytostatika användas.      

Cytostatika

Ungefär 20 olika cytostatika används för att behandla lymfom. Generellt sett så tas två till sex olika preparat tillsammans i så kallade kurer. Kuren pågår i en eller flera dagar och upprepas sedan varannan till var tredje vecka. Röntgen undersöker effektiviteten av behandlingen och om det inte fungerar så får du byta behandling.

Cytostatika ges direkt i blodet, antingen genom dropp eller via sprutor. Denna behandling kan ta några timmar och efter behandlingen kan de flesta åka hem. Somliga behandlingar tar flera dagar och då är du inlagd på sjukhus. Cytostatika kan också ges i tablettform, vilket då tas hemma. 

Cytostatika ger många biverkningar. Du blir ofta trött, infektionskänslig, mår illa, tappar håret och får domningar i fingrar och tår. Om du får feber, hosta eller ont i halsen kan det vara en infektion som behöver antibiotikabehandling. 

Antikroppar

Många antikroppar med olika angreppspunkter på cancerceller används ofta för att aktivera immunförsvaret för att ta död på cellerna vid lymfombehandling. Antikropparna ges antingen som dropp eller i en spruta. Antikropparna kan tas med eller utan cytostatika. Ibland ges antikroppar efter cytostatikabehandling, men då pågår behandlingen i två år och sker kontinuerligt med två-tre månaders mellanrum. 

Biverkningarna som följer antikroppsbehandling är frossa, feber, muskelvärk och hjärtklappningar. Dessa biverkningar är ofta starkast efter första behandlingen. Ibland kan en infektion utvecklas och då är det viktigt att få behandling för att stoppa den. 

Strålbehandling

Strålning ges för för att döda blodcancercellerna, men även friska celler påverkas negativt. Dock har de friska cellerna lättare att återhämta sig jämfört med cancercellerna. Strålningen delas därför upp i doser, vanligtvis 10-15 behandlingar under två-tre veckor. Behandlingen tar cirka 15 minuter. 

Biverkningarna kan komma under pågående behandling men även efter behandlingarna är avslutade. Dosen samt läget på strålningsbehandlingen påverkar biverkningarna, men trötthet, illamående, hudproblem, håravfall samt besvär med urinblåsan och magen förekommer. Sena biverkningar påverkar huden, kan ge smärtor, urinläckage eller diarréer och så kan sexualiteten påverkas om strålningen riktas mot bäckenet.  

Operation 

Vanligtvis krävs ingen operation om du blivit drabbad av lymfom. Ibland måste dock mjälten tas bort om sjukdomen gjort så att den blivit förstorad och trycker på omkringliggande vävnad, då minskar eller försvinner oftast smärtan från magen. Tidigt i livet är mjälten viktig för immunförsvaret, men senare i livet kan både levern och benmärgen ersätta mjälten. Det är viktigt att vaccineras mot bakterier som orsakar lunginflammation om mjälten är borttagen. 

Stamcellstransplantation

En stamcellstransplantation används ofta om du ska få en kraftig cytostatikabehandling för att få bort blodcancercellerna. Det är då viktigt att kroppen är relativt stark då behandlingen kan ge många komplikationer. 

Efter behandlingen

När behandlingarna är över krävs efterkontroller. Vanligtvis går man på kontroller tre-fyra gånger per år de två första åren efter behandlingens avslutande, då det är vanligt med återfall under denna period. Långsamt växande lymfom kontrolleras hela livet, så att behandling kan sättas in om det krävs. Du ska alltid kontakta vården om nya symptom uppstår.