Vad är en hjärntumör?

Foto: R. Nial Bradshaw, Flickr

Ordet hjärntumör täcker många olika typer av tumörsjukdomar i hjärnan. Det finns dels primära hjärntumörer som drabbar celler i hjärnan och hjärnmetastaser där cancern har vandrat från ett annat cancerdrabbat organ.

Primära hjärntumörer drabbar drygt 1300 personer per år, ofta något senare i livet då patienten är över 60 år. Dock kan den drabba personer i alla åldrar. Tumörer i övriga nervsystemet drabbar ungefär 100 personer per år. Primära hjärntumörer är antingen godartade eller elakartade. Godartade hjärntumörer ger olika symptom beroende på var tumören är lokaliserad och hur stor den är. Godartade tumörer kan inte sprida sig, men däremot kan de tränga undan närliggande vävnad vilket kan vara svårt i hjärnan då den omges av skallbenet. Elakartade hjärntumörer är cancer, men den här typen av cancer sprider sig sällan utan håller sig i hjärnan. De vanligaste hjärntumörerna är gliom, medulloblastom samt meningiom.

Tecken på hjärntumör är bland annat huvudvärk, yrsel och illamående.

Gliom

Gliom är det vanligaste typen av elakartad hjärntumör. Gliom utvecklas i gliaceller som finns i den omgivande vävnaden runt hjärnan. Gliom graderas i en fyra-gradig skala efter tillväxtfart, där 1 är den mildaste varianten och 4 den mest maligna. Gliom grad 1 och 2 kallas för låggradiga gliom, där cellerna delar sig långsamt. Gliom grad 3 och 4 är höggradiga gliom. De växer snabbt och måste behandlas på en gång. Glioblastom är ett annat namn för gliom grad 4.

Medulloblastom

Medulloblastom är en hjärntumör som främst drabbar barn och ungdomar, då deras nervceller fortfarande delar sig under utvecklingen av nervsystemet. Hos vuxna delar sig nervceller sällan och ger vanligtvis inte upphov till hjärntumörer. Hos barn och ungdomar utvecklas medulloblastom ofta i lillhjärnan. Till skillnad från andra tumörer i hjärnan, så kan denna snabbväxande tumör sprida celler via ryggmärgsvätskan.

Meningiom

Meningiom växer i hjärnhinnorna som omger hjärnan, även kallade meningerna, där celler förnyas vilket kan leda till tumörutveckling. Generellt sett är meningiom godartade, så de sprider sig inte utan tränger undan omgivande vävnad. Denna typ av tumör drabbar främst personer över 50 år.

Går hjärntumörer att bota?

Olika faktorer påverkar huruvida man kan bli frisk efter behandling. Främst handlar det om tumörtyp samt läget av cancern i hjärnan som påverkar om en operation går att utföra eller inte. Utöver operation, är det vanligt med strålningsbehandling samt cytostatika. Godartade tumörer går ofta att operera bort, om de inte är placerade på ett svårtillgängligt ställe. Då kan man även få strålbehandling och cytostatika för att minska storleken.

Symptom

Hjärntumör kan ge flera olika symptom. Eftersom olika delar av hjärnan styr olika funktioner så varierar symptomen beroende på var i hjärnan tumören sitter. 

Tecken på hjärntumör:

• Huvudvärk
• Epileptiska anfall
• Förlamning i kroppsdel
• Påverkar syn, hörsel och tal 
• Yrsel och illamående på grund av tryck i huvudet
• Psykiska besvär
• Försämrad reaktionsförmåga

Huvudvärk

Huvudvärk är bland de första symptomen på hjärntumör. Huvudvärken är ihållande under långa perioder och är av en karaktär som du inte känner igen sedan tidigare.

Värken är som starkast på morgonen när du har legat ner och minskar när du hamnar i upprätt läge. Dessutom blir huvudvärken värre när du hostar, krystar eller böjer fram huvudet.

Huvudvärk är dock ett väldigt vanligt besvär som oftare har andra orsaker än cancer. Där diagnoser som migrän och spänningshuvudvärk är vanligare. Har din huvudvärk inte gått över efter ett par veckor ska du söka läkarvård.

Epileptiska anfall

Olika typer av krampanfall såsom epilepsi kan vara ett symptom på hjärntumör. Krampanfallen kan vara allt från ryckningar i en kroppsdel, som bara du märker, upp till stora anfall där du blir medvetslös och får ryckningar i hela kroppen. Anfallen kan komma plötsligt, men de kan också komma smygandes där de hela tiden ökar i intensitet.

Förlamning i en kroppsdel

Ett av symptomen kan vara att styrkan i någon kroppsdel börjar försvinna och att du med tiden tappar hela kraften i denna kroppsdel. Förlamningen kan också sprida sig från kroppsdelen. Det kan också bli svårt att svälja.

Påverkan på syn, hörsel eller tal

Du kan få symptom i ögon. Synen blir sämre. Du kan börja skela, se dubbelt eller att synfältet blir smalare. Det kan exempelvis bli svårt att se åt sidorna.

Om hörselnerven påverkas om tumören kan du få sämre hörsel och susningar i öronen. Ofta då på ena sidan, där du har tumören.

Du kan få olika problem med att prata så som att du sluddrar, säger fel ord eller har svårt att forma ord.

Yrsel, illamående och kräkningar

Ett ökat tryck i hjärnan kan orsaka illamående och kräkningar. Det är också vanligt med yrselkänslor så som att det känns som att det gungar eller snurrar.

Yrsel, illamående och kräkningar är dock ett väldigt vanligt symptom på många olika besvär som för det mesta är helt ofarligt.

Psykiska besvär

Eftersom hjärnan är centrum för våra känslor och hur vi uppfattar saker är det inte ovanligt att en tumör i hjärnan kan orsaka olika psykiska besvär såsom depression och ångest. Dessutom kan en hjärntumör leda till en personlighetsförändring. 

Förändrad reaktionsförmåga

Ju större plats tumören tar i huvudet desto mer påverkar det hjärnans funktioner. Men tiden blir du slöare, tröttare och reagerar sämre på saker runt omkring dig.

Hur upptäcker man hjärntumör?

Om din läkare misstänker att det rör sig om en tumör får du gå igenom olika undersökningar och utredningar för att fastställa diagnos.

Neurologisk undersökning

Läkare undersöker din syn, hörsel, balans, koordinationsförmåga, styrka och reflexer. Har du problem med något eller några av dessa områden kan de ge en indikation på vilken del av hjärnan som är påverkad.

Magnetkamera eller datortomografi

Kan identifiera om det finns en tumör eller andra förändringar i hjärnan, samt var den befinner sig. Hjälper läkaren att utvärdera tumören och planera behandling.

Vävnadsprov

En vävnadsprov undersöks i mikroskop och kan ge information om tumören är godartad eller elakartad. Provet kan tas före eller i samband med operation. En kirurg borrar ett litet hål i skallen. Därefter tas ett eller flera prov med hjälp av en nål. Vuxna får lokalbedövning medan barn alltid sövs ner. 

Ryggmärgsvätska 

Ett ryggvätskeprov ger information om cancern har spridit sig genom vätskan som omger ryggmärgen. Läkaren för in ett tunt rör i nedre delen av ryggen och suger ut lite vätska. Läkaren skickar vätskan för analys. Du får lokalbedövning. 

Behandling

Hjärntumör behandlas i de flesta fall med operation. Ibland krävs det kompletterande behandling med strålning och/eller cytostatika. Dessutom kan du få medicin för att lindra vissa symptom.

Ta bort tumören med operation

Att operera bort hjärntumören är en av de viktigaste metoderna för att bli botat. Idag behandlas ungefär hälften av alla hjärntumörer med hjälp av endast operation.

När det behövs kompletterande behandling

Ibland kan det vara komplicerat att ta bort tumören endast med operation. Detta beror på var tumören sitter och vilken typ av tumör det är.

Om tumören sitter i en del av hjärnan där det inte går att operera bort hela utan att skada livsnödvändiga delar kan man komplettera behandlingen med strålbehandling eller cytostatika.

Denna kompletterande behandling behövs också vid mer aggressiva cancerformer.

Strålbehandling

När en cell utsätts för strålning så skadas den och dör. Därför vill man med strålbehandling att cancercellerna ska skadas så mycket som möjligt medan cellerna bredvid ska få så lite skada som möjligt.

Strålbehandling är därför effektivt mot cancer, men ökar också riskerna för komplikationer om andra celler skadas.

Därför finns det en gräns över hur mycket strålning du kan få. Idag försöker man också undvika strålbehandling till barn i den mån det går då deras hjärna fortfarande växer.

Cytostatika

Ibland behandlas hjärntumör även med cytostatika. Detta beror bland annat på patientens tillstånd och vilken typ av hjärntumör det är.

Har du den elakartade hjärntumören gliomen så ingår cytostatika alltid i rutinbehandlingen. Behandlingen kan också ges i kombination med strålbehandling.

Behandling av symptom vid hjärntumör

Illamående och huvudvärk kan bero på att hjärntumören har en svullnad i hjärnan. Detta kan behandlas med hjälp av kortison.

Epileptiska anfall kan förebyggas med epilepsimedicin.

Överlevnad i hjärntumör

Överlevnad i hjärntumör beror till stor del på vilken typ av hjärntumör du har drabbats av och var i hjärnan den sitter.

Godartad hjärntumör

Det finns två olika sorters hjärntumörer: godartad och elakartad. Av alla hjärntumörerna är ungefär hälften godartade.

Om en godartad tumör går att operera bort så blir du ofta helt återställd efter operationen. Om den är svår att operera bort kan man testa annan behandling så som strålbehandling.

Men en godartad tumör behöver inte opereras bort om den inte ställer till problem i hjärnan och ger obehagliga symptom.

Elakartad hjärntumör

Är tumören elakartad är det cancer som bildats i hjärnan eller som har spridit sig till hjärnan. Dessa typer av tumörer måste behandlas.

Går den att operera?

Om en elakartad cancertumör sitter på en sådan plats i hjärnan att den går att opereras bort så behandlas den med operation i samband med cytostatika och strålning.

Vissa tumörer kan då botas med hjälp av detta medan andra är mer aggressiva och växer sig fast in i vävnaden. Vid dessa typer av cancer är det vanligt att den kommer tillbaka efter en operation.

Går den inte att operera?

I de flesta fall sitter tumören också i en sådan del av hjärnan där det är svårt att operera utan att skada livsviktiga delar av hjärnan. Vid dessa tillfällen kan man bara operera bort en del eller inte operera alls.

Då får man istället behandling som håller tumören borta.

Vilken typ av tumör?

Vid mycket aggressiv cancertumör så lever väldigt få patienter efter fem år. Medan prognosen för mindre aggressiva cancertumörer är mycket bättre.