✕ Stäng

Bukspottkörtelns funktion

Bukspottkörteln sitter bakom magsäcken och producerar många ämnen med viktiga funktioner. Hormonet insulin, som kontrollerar blodsockernivåer, tillverkas i bukspottkörteln och det gör även många enzymer som hjälper till att smälta maten i tarmsystemet.

Ingrid Lund, Medicinsk Journalist
Senast uppdaterad 7 oktober 2019

Var sitter bukspottkörteln?

bukspottkörtel

Bukspottkörteln sitter bakom magsäckens nedre del. I bilden syns den färgad i gult.

Bukspottkörteln, eller pankreas, är ett 15-25 centimeter långt organ som sitter bakom magsäcken.

Genom bukspottkörteln går en kanal som tömmer ut i tolvfingertarmen, den bit av tarmen som kommer direkt efter magsäcken. Kanalen går ihop med liknande gångar från levern och gallblåsan och alla går in i tolvfingertarmen.

Vad gör bukspottskörteln?

Bukspottskörteln producerar ett sekret som kallas för bukspott eller pankreassaft. Viktiga enzymer och hormoner produceras i pankreas. 

Matsmältningsenzymer

Bukspottet innehåller enzymer såsom proteas, trypsinogen, amylas och lipas, som bryter ned näringsämnen såsom proteiner, kolhydrater och fett. Tillsammans med galla utsöndras pankreassaften i tolvfingertarmen för att bryta ned föda. Både bukspottskörteln och gallblåsan utsöndrar bikarbonat som neutraliserar den sura magsaften. Det här är den så kallade exokrina delen av bukspottkörteln.

Blodsockerhormoner

I bukspottkörteln finns flera olika typer av celler som producerar olika hormoner. Bland annat alfa-celler som tillverkar glukagon och beta-celler som tillverkar insulin.

Glukagon och insulin kontrollerar blodsockernivån. Glukagon höjer blodsockret och insulin sänker blodsockret. Bukspottkörteln producerar även andra hormoner som hjälper till att reglera blodsockret, samt hormonet ghrelin som stimulerar aptit. Hormonerna som görs i bukspottkörteln släpps inte ut i tolvfingertarmen utan går ut direkt i blodet och påverkar hela kroppen. Det här är den endokrina delen av bukspottkörteln.

Sjukdomar i bukspottkörteln

Pankreatit

Det finns två typer av bukspottskörtelinflammationer, kallade pankreatit, akut och kronisk. En stor konsumtion av alkohol under en längre tid resulterar ofta i pankreatit. Det är därför viktigt att sluta dricka alkohol då du har fått diagnosen, oberoende av bakomliggande skäl till sjukdom. Vid akut inflammation kan även gallsten ligga bakom. Symptom vid akut pankreatit är intensiv smärta högt upp i mitten av magen eller mellan skulderbladen på ryggen, låg feber samt illamående med kräkningar. 

Symptom på kronisk pankreatit är smärta högt upp i mitten av magen eller mellan skulderbladen på ryggen, ökande smärta efter mat eller alkoholintag, viktnedgång, diarré som kan bli grå samt förhöjda blodsockervärden som kan utvecklas till diabetes typ 2.

Om du upplever ovannämnda symptom är det viktigt att söka vård. 

Diabetes

De två huvudsakliga typerna av diabetes är typ 1 och typ 2 diabetes. Insulin utsöndras när nivåerna av glukos höjs i blodet och är ansvarigt för att celler ska kunna ta upp socker, medan glukagon har motsatt funktion. 

Diabetes typ 1 är en så kallad autoimmun sjukdom vilket betyder att kroppens immunsystem attackerar kroppsegna celler. I detta fall är det de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln som angrips. Vid typ 1-diabetes slutar därför bukspottkörteln producera insulin och socker ansamlas då i blodet. Diabetes typ 1 kan behandlas genom att ta insulinsprutor, som måste användas livet ut.

Symptomen för diabetes typ 1 är ökad törst, patienten kissar oftare i större mängder, trötthet, kraftlöshet, illamående, magsmärtor, lukt av aceton ur munnen, synproblematik, snabb viktnedgång samt svampinfektioner i mun eller underliv. Då kroppen står utan insulin en längre tid ökar sockervärdet i blodet, vilket i slutänden leder till svårigheter att andas, förvirring eller medvetslöshet. Då har patienten drabbas av ketoacidos, syraförgiftning, vilket kräver akut vård då det är livshotande. Oftast söker patienten vård för sina symptom tidigare. Diabetes typ 1 utvecklas ofta hos barn eller ungdomar och kan vara ärftligt.    

Diabetes typ 2 är den vanligaste typen av diabetes och uppkommer ofta i vuxen ålder och leder till höga sockernivåer i blodet. Vid typ 2-diabetes är det inte bara insulinproducerande celler i bukspottkörteln som påverkas. Celler i andra delar av kroppen blir mindre känsliga för hormonet samtidigt som hormonproduktionen minskar.

Symptom vid typ 2-diabetes är trötthet, kraftlöshet, ökad törst, patienten kissar oftare i större mängder, dimmig och försämrad syn samt klåda i underlivet. Då diabetes typ 2 inte ger så tydliga symptom tar det ofta lång tid att identifiera sjukdomen. Diabetes typ 2 behandlas med blodsockersänkande medicinering samt insulin. Nyttig mat samt träning hjälper ofta vid typ 2-diabetes, då minskar behovet av läkemedel som sänker blodsockret. Diabetes typ 2 är ärftligt.

En sista form av diabetes är graviditetsdiabetes. Graviditetsdiabetes upptäcks ofta på barnmorskemottagningen. Den gravida kvinnan upplever trötthet, ökad törst och kissar mer ofta och i större volymer. Ofta räcker det med att äta nyttigare mat och öka kroppsrörligheten. Ibland krävs läkemedlen metformin och insulin. Metformin ökar cellernas känslighet för insulin. Metformin går över till barnet, men har inga skadande effekter. Insulin passerar inte över till barnet. Efter förlossningen går blodsockervärdet ofta ner igen.

Bukspottkörtelcancer

Tumörer som bildas i bukspottkörteln kallas bukspottkörtelcancer eller pankreascancer. Denna cancerform ger ofta få eller inga symtom i början och är därför svår att upptäcka förrän cancer redan hunnit sprida sig.

Det går att behandla bukspottkörtelcancer med operation om cancern inte har spridit sig.

Läs mer om symtom, undersökning, behandling och prognos vid bukspottkörtelcancer här.