Detta bör du veta om cancer och fertilitet

Minskad eller helt utebliven fertilitet är en biverkning som kan drabba personer som genomgått en cancerbehandling. Operation, strålning och cytostatika – de tre vanligaste typerna av cancerbehandling – påverkar alla fertiliteten. Här går vi igenom hur fertiliteten hos kvinnor, män och barn påverkas efter cancerbehandling.  

Behandlingar  

Operation

Operationer kan påverka fertiliteten beroende på tumörens läge. Om tumören exempelvis är placerad på reproduktionsorgan såsom äggstockar, äggledare, livmodern och testiklar så kan operation leda till infertilitet. Även ingrepp i magen kan leda till infertilitet, exempelvis om ett ärr bildas som leder till sammanväxt av en äggledare. 

Generellt sett, om cancern upptäcks i ett tidigt stadium i kvinnans fortplantningsorgan så är det lättare att undvika infertilitet efter en operation. När en man får testikelcancer så opereras den sjuka testikeln bort. Då kan den kvarvarande testikel ha lägre spermieproduktion, så det är viktigt att frysa ner spermier innan operationen sker. 

Strålning

Strålningsbehandlingen som riktas direkt mot könsdelar som testiklar eller äggstockar kan påverka fertiliteten. Detsamma gäller om strålbehandlingen riktas mot hypofysen i hjärnan, då hypofysen står för hormonproduktion som påverkar både äggstockarna och testiklarna.  Det finns dock läkemedel som kan ersätta hormonproduktionen efter strålbehandling. Strålning som riktas direkt mot livmodern kan göra så att det är svårt att bli gravid.    

Cytostatika

Cytostatika är en omfattande grupp av läkemedel som inte bara påverkar cancerceller, utan även normala celler såsom de som ska ge upphov till ägg och spermier. Cytostatika minskar fertiliteten både hos kvinnor och män vid höga doser. Äggstockarnas hälsa efter cytostatikabehandling är åldersbetingat, en äldre person påverkas mer än en yngre person. 

Vad man kan göra för att öka sina chanser

Skydda ägg och äggstockar

Cancerdrabbade kvinnor erbjuds olika alternativ för att bevara fertiliteten. Dels kan äggstockarna flyttas högre upp i magen om områden kring äggstockarna ska bestrålas. Om cancerbehandlingen måste påbörjas snabbt kan en del eller hela äggstocken tas ut och frysas ned. Sedan sätts äggstocken tillbaka i kroppen för att försöka initiera en graviditet. 

Efter en hormonstimulerande behandling så kan även ägg tas ut för att frysas och sparas för framtida provrörsbefruktning. Vid hormonberoende bröstcancer så får man anti-östrogen som tillägg, då är risken ytterst liten att cancertumören växer vid hormonstimuleringen. 

Om du är gravid i ett tidigt skede eller blir gravid när du har cancer så måste graviditeten avbrytas. Det är därför alltid viktigt att använda preventivmedel under behandlingen och en tid efter. Rådgör med din läkare kring vilket preventivmedel du bör använda.

Skydda spermier och testiklar

Cancerdrabbade män erbjuds att frysa in spermier innan cancerbehandlingen. Spermierna tinas senare upp för att användas i en framtida provrörsbefruktning. Om sädesvätskan är tom på spermier kan du istället lämna ett vävnadsprov från testikeln där man vid vissa tillfällen kan utvinna spermier före nedfrysning.

Ska du få generell strålbehandling får du ett blyskydd som läggs över testiklarna. Om strålningen ges nära testiklarna kan man skärma av strålningen. 

Barn som får cancer

Idag finns inga väletablerade metoder för att skydda barn från infertilitet efter cancerbehandling. För pojkar som inte nått puberteten finns ingen möjlighet att frysa ned spermier, då de bara har omogna stamceller i testiklarna som senare ska utvecklas till spermieproducerande könsceller vid puberteten. Det är ännu inte känt hur dessa stamceller utvecklas till spermier. Idag kan man frysa ner testikelvävnad från pojkar, men eftersom vi inte vet hur dessa kan användas framöver så krävs mer forskning. 

För flickor så kan delar av eller en hel äggstock frysas in. Om personen i fråga vill bli gravid, så tinas äggstocken och sätts in igen, med förhoppningen att äggen ska utvecklas så att en graviditet kan inträffa. 

Prata alltid med barnets läkare kring metoder som används för att försöka bevara barnets fertilitet, då detta kan vara ett svårt beslut att fatta. 

Efter cancerbehandling

Efter en cancerbehandling kan det vara svårt att veta om man fortfarande är fertil. Ibland tar det längre tid att få biverkningar, medan andra blir gravida trots att läkaren bedömt det som svåruppnåeligt. 

Om du som kvinna har kvar dina äggstockar, så kan det ta flera månader innan mensen kommer tillbaka efter behandlingen om den då försvann. Även om du inte har mens kan du bli gravid, eller tvärtom, du kan ha mens men ändå tappat förmågan att bli gravid. Det är viktigt att gå till en gynekolog om du vill ha en bedömning av din fertilitet. Då undersöker gynekologen dina äggstockar med ultraljud och tar ett blodprov där hormonvärden bedöms för att se om du fortfarande har ägg kvar.

Om du som man har testiklar kvar så bör du göra ett test av dina spermier efter cancerbehandlingen för att bedöma mängden och rörligheten. I en sådan undersökning tas även ett blodprov för att mäta halten av testosteron, som krävs för tillräcklig spermieproduktion. Om nivåerna är för låga kan du behandlas med testosteron. Produktion av spermier kan även återhämta sig på egen hand efter en tid, ibland kan det dröja flera år.   

Om patienten har fryst ned ägg eller spermier innan cancerbehandlingen så är chansen för graviditet cirka 30 procent. 

Fertilitet efter barncancer

Ett barn som haft cancer får gå på många undersökningar under uppväxten. Om fertiliteten är låg eller om puberteten är försenad kan hormonbehandling påbörjas. Oregelbunden mens kan tyda på att en kvinna håller på att tappa fertiliteten efter sin barncancer. Pojkar som har kvar sina testiklar brukar komma i puberteten i normal tid, men spermierna kan vara skadade av behandlingen och ett prov kan avgöra om de finns kvar. 

Graviditet och barn

Om du blir gravid efter en cancerbehandling så ska det inte påverka barnet. Om din cancersjukdom däremot är ärftlig, så finns det en risk för barnet att även drabbas.  

Bröstcancer kan vara beroende av de hormoner som ökar vid graviditet eller amning, men de ökar inte risken för återfall. 

Om du inte längre är fertil så kan du få tillgång till donerade ägg eller spermier. Du kan även ansöka om att adoptera barn, men din sjukdomshistoria kommer att vara en del av bakgrundskontrollen.