✕ Stäng

Testikelcancer

Testikelcancer växer utifrån testiklarna och drabbar främst män mellan 20 och 40 år. Strax över 300 patienter insjuknar varje år. Mer än 95 procent av alla män kan botas från testikelcancer.

Sofia Henriksson, Doktor i medicinsk vetenskap
Senast uppdaterad 4 november 2019

Bakgrund

Testiklar (vita) och bitestiklar (gula)

I pungen finns två äggformade testiklar, med en bitestikel fäst intill. Sädeskanalerna utgår från testiklarna och där bildas alla spermier. Bitestiklarna lagrar sedan spermierna inför en utlösning. Spermierna transporteras då från bitestiklarna ut i sädesledarna som går förbi ljumsken och bukhålan, genom prostatan och sedan ut i urinröret. Ett hormon tillverkat i hypofysen i hjärnan stimulerar produktion av testosteron från testiklarna, som i sig stimulerar spermieproduktion. 

Testikelcancer är en relativt ovanlig cancersjukdom, men insjuknandet har ökat de senaste åren. Varför testikelcancer ökar är oklart, men det har spekulerats om östrogenbalansen för fostret under graviditet kan bidra. Om en av testiklarna inte har vandrat ned i pungen ordentligt som barn, så ökar även risken att insjukna. Ärftlighet, missbildningar av könsorganet och infertilitet ger också en ökad risk. Det är därför viktigt att känna igenom din pung regelbundet, så att du har bättre koll på hur testiklarna normalt känns för att kunna upptäcka eventuella förändringar.   

Insjuknande och dödlighet i testikelcancer, från Socialstyrelsen och Cancerfondens rapport ”Cancer i siffror 2018”

Även om testikelcancern har metastaserat i kroppen, så blir de flesta friska. Strax över 300 personer får testikelcancer varje år och nästan 99 procent lever efter tio år. Äldre män drabbas sällan av testikelcancer, utan män mellan 20 och 40 år insjuknar oftast.

Testikelcancer delas in i två former: seminom och non-seminom. Båda cancerformerna utgår från samma typ av könscell som bildar spermier, men genom mikroskopi är det lätt att skilja dem åt. Seminom drabbar män i åldrarna 30-45 år och upptäcks ofta tidigt, innan cancern har metastaserat. Non-seminom drabbar män i åldrarna 20-40 år. Den här typen av cancer växer snabbt och bildar då metastaser i kroppen. Istället för att spridas till lymfkörtlarna som sitter i ljumskarna, så sprider sig testikelcancer via lymfbanor till lymfkörtlar i buken utmed ryggraden. Därmed uppstår metastaser i lymfkörtlarna kring ryggraden och kan fortsätta metastasera till lungor, lever, skelett eller hjärna.

Testikelcancer delas generellt sett in i fyra stadier beroende på spridningsgrad.

  • Stadium I: cancern är begränsad till testikeln
  • Stadium II: cancern har spridits till närliggande lymfkörtlar
  • Stadium III: cancern har metastaserat till lymfkörtlar mellan lungorna eller på halsen
  • Stadium IV: cancern har metastaserat till lungorna, lever, skelett eller hjärna

Symptom

De vanligaste symptomen på testikelcancer är en knöl i testikeln, förändrad storlek eller tyngre testikel samt smärta. Somliga får symptom först när cancern har metastaserat, såsom mag- eller ryggont.

Utredning

För att utreda potentiell testikelcancer så kommer läkaren att undersöka din pung. En ultraljudsundersökning krävs också ofta för att visualisera en möjlig testikelcancer. För att identifiera testikelcancer så erbjuds du ett standardiserat vårdförlopp, där undersökningstider är inbokade för att skynda på utredningen. Det är viktigt att då vara tillgänglig, för att inte missa några vårdtider.   

Om det visar sig att du har drabbats av testikelcancer så krävs en operation. Efter ett snitt i ljumsken, tas testikeln ut ur pungen. Sedan undersöks testikeln och om ingen cancer identifieras så lägg den tillbaka i pungen. Ifall testikeln har misstänkta cancerceller, så tar läkaren ut den. Då analyseras testikeln via mikroskop för att identifiera potentiell cancer och huruvida den har metastaserat. Om testikeln har opererats bort kan en protes i silikon sättas in som ersättning. Protesen kommer i tre olika storlekar.

Kirurgen brukar även kontrollera den andra testikeln också, genom att ta ett vävnadsprov som analyseras i mikroskop. Det är dock sällsynt att båda testiklarna är drabbade. Efter operationen kan de flesta lämna sjukhuset dagen efter och sedan vara sjukskriven i upp till två veckor.

Om du i framtiden vill ha barn, så är det viktigt att frysa in dina spermier innan behandlingen startar.

Både innan och efter att operationen har utförts så kommer ett blodprov tas för att utläsa huruvida tumörmarkörer finns. Tumörerna från en testikelcancer utsöndrar främst två markörer: AFP (alfafetoprotein) och beta-hCG (beta-humant koriongonadotropin). Provresultaten kan antingen bidra till diagnos eller utgå som ett startvärde vilket kan jämföras med nya blodprov under behandlingens gång. 

Om läkaren misstänker att du har testikelcancer, så undersöks bröstkorgen och magen med datortomografi för att upptäcka eventuella metastaser.

Behandling

Om du har insjuknat i testikelcancer så kommer alltid en operation utföras. Efter operationen krävs fler behandlingar som föreslås av en expertgrupp inom testikelcancer, som utgår från dina resultat från utredningen. 

Vid seminom som inte har metastaserat så krävs ofta bara en operation, med efterkontroller för att undersöka potentiella återfall. Om cancern är något större behövs även cytostatikabehandling för att undvika återfall. Cytostatikabehandlingen ges i form av dropp vid ett tillfälle. 

Ifall seminomet har metastaserat, så får du en kur med cytostatika. I fem dagar får du kontinuerlig behandling som upprepas var tredje vecka, tre-fyra gånger totalt. Tio dagar efter cytostatikakuren ges extra cytostatika via en spruta eller dropp. Vid somliga tillfällen ges strålning mot lymfkörtlarna kring ryggraden i magen. Behandlingen sker då alla vardagar i två-tre veckor.

Vid non-seminom som inte har metastaserat så kan cytostatikabehandling ibland krävas för att ta bort potentiella spridningar som inte gått att upptäcka. Då ges cytostatikabehandlingen via dropp fem dagar i rad. Tio dagar efter cytostatikakuren ges extra cytostatika via en spruta eller dropp. 

Ifall non-seminomet har metastaserat ges en kur med cytostatika. I fem dagar får du kontinuerlig behandling som upprepas var tredje vecka, tre-fyra gånger totalt. Tio dagar efter cytostatikakuren ges extra cytostatika via en spruta eller dropp. Om cancern finns kvar efter cytostatikan, så kan en operation utföras på nytt. Metastaser kan behandlas med strålning, även om det är ovanligt.

Om det visar sig att cancerceller även finns i den andra testikeln, så kommer den att strålbehandlas. Behandlingen sker i två veckor, nio gånger totalt.

Behandlingen ger många biverkningar, såsom trötthet, illamående eller ökad känslighet för infektioner. Prata alltid med vården om du upplever bieffekter. Du kan oftast lämna sjukhuset efter behandling, men sjukskrivning krävs ofta under hela behandlingen och en tid efteråt.

Efterkontroller

De första två åren efter avslutad behandling går du på återbesök tre-fyra gånger per år, då det är störst risk för återfall. Då undersöks du med blodprov och röntgen. Efter de två första åren, så behöver du inte gå på återbesök lika ofta. När fem-tio år har passerat så behövs oftast inga fler efterkontroller. 

Då du går på efterkontroller undersöks risken för återfall samt för att få hjälp med de biverkningar du upplever. Ifall du drabbas av ett återfall, så kan du oftast få behandling för att bli av med testikelcancern igen.

Efter behandling

De flesta patienter botas efter behandling, men ditt liv kommer på många sätt drabbas av diagnosen och behandlingarna.

Både cytostatika och strålning ger kvarvarande men. Hur behandlingarna påverkar din spermieproduktion är svårt att förutspå. Somliga återhämtar sig efter behandlingen, medan andra drabbas av minskad spermieproduktion. Spermierna kan även ledas bakåt vid utlösning efter behandling, men då kan du fortfarande vara fertil fast det krävs vårdstöd när du vill skaffa barn.

Det är viktigt att undvika graviditet ungefär sex månader efter du är färdigbehandlad. Använd då alltid skydd vid sex. Du får även frysa in dina spermier innan behandlingen påbörjas och dessa kan användas när du väl vill skaffa barn.

Efter cancerbehandlingar känner sig många trötta. Tröttheten kan bero på näringsbrist, depression eller att sjukdomen och behandlingen i sig påverkar dig. Informera alltid vården om du upplever trötthet. Det är också viktigt att närstående förstår att du är trött. Tröttheten kan motverkas med frisk luft och fysisk aktivitet i den mån det går. Vila i korta intervall, istället för en längre vila. 

Många upplever ett bra sexliv efter testikelcancer, men för somliga tar det längre tid. Vissa tappar sin sexlust då de är nedstämda eller om de drabbats av testosteronbrist. Då testosteron bildas i testiklarna, så kan behandlingarna ibland leda till testosteronbrist. Du kan då ta testosteronsprutor några gånger per år eller smörja in dig med en gel på huden varje dag. Om lymfkörtlar tagits bort kan du få torra utlösningar. Då hamnar utlösningen i urinblåsan istället, men påverkar inte känsel eller möjligheten att få en orgasm.     

Cytostatikabehandling kan även påverka din hörsel och du kan drabbas av tinnitus. Somliga får nedsatt känsel och upplever problem med kyla i händer och fötter. Dessa besvär brukar minska med tiden. Många känner en sorg över förlusten av en testikel. Det är även då viktigt att söka samtalsterapi via vården.

Det är vanligt att känna en stor påverkan på livet efter testikelcancer, men många upplever ändå en god livskvalitet.