✕ Stäng

Vad är lymfom?

Lymfom kallas även för lymfkörtelcancer och samlar cancersjukdomar som drabbar kroppens lymfsystem. Alla ålderskategorier kan drabbas av lymfom, men merparten är äldre än 65 år. Uppskattningsvis får mer än 2000 personer lymfom varje år i Sverige och klassas därför som en av de vanligaste cancerformerna.

Sofia Henriksson, Doktor i medicinsk vetenskap
Granskad av Sofia Henriksson,
Senast uppdaterad 14 oktober 2019

Lymfom drabbar celler som kallas lymfocyter vilka skyddar kroppen från bland annat bakterier. Det finns olika typer av lymfocyter:

  • B-lymfocyter som producerar antikroppar och skyddar mot bakterier
  • T-lymfocyter som angriper celler som är infekterade eller cancerdrabbade 

Det finns flera olika typer av lymfom som ofta grupperas i:

  • Hodgkins lymfom
  • Högmalignt lymfom (snabbt växande)
  • Lågmalignt lymfom (långsamt växande) 

Tidigare betecknades lymfomen som antingen Hodgkins eller non-Hodgkins, där non-Hodgkins utgjorde cirka 90% av fallen. Då behandling och prognos skiljer sig mycket åt inom non-Hodgkins lymfom så kallas de nu istället för lågmalignt eller högmalignt lymfom. Högmaligna lymfom inkluderar exempelvis diffust storcelligt B-cellslymfom och Burkitts lymfom, medan lågmaligna lymfom innefattar kronisk lymfatisk leukemi (KLL).

Lymfknutor finns i ljumskarna, halsen, bröstet, magen och under armarna. Organ som är inblandade i lymfsystemet är tonsillerna, brässen, mjälten och benmärg.

Lymfsystemet

Det vanligaste symptomen på lymfom är svullna lymfkörtlar, trötthet, feber, klåda, nattsvettningar och viktnedgång. Svullna lymfkörtlar behöver inte synas, men kan kännas där de är lokaliserade och ge smärta exempelvis i bröstkorgen eller magen. Hosta och andfåddhet är också tecken på lymfom om en svullen lymfkörtel sitter nära luftvägarna. 

För att utreda huruvida en patient lider av lymfom undersöks patientens mage, lungor och lymfkörtlar. För att analysera huruvida svullna lymfkörtlar innehåller cancerceller tas ett prov med en tunn nål. Om cancerceller hittas behövs ett vävnadsprov tas med en grövre nål. Om lymfkörteln sitter lättåtkomligt så kan hela körteln opereras bort. Klassificeringen av lymfom bestämmer vilka ytterligare undersökningar som krävs, exempelvis blodprov, benmärgsprov eller datortomografi (DT).

Om du misstänks ha lymfom erbjuds du ett standardiserat vårdförlopp där undersökningstider finns avsatta till de undersökningar som bör göras under så kort tid som möjligt. Då är det viktigt att vara tillgänglig. 

Prognosen beror på vilket slags lymfom du drabbats av samt din allmänna hälsa. Högmaligna lymfom måste behandlas direkt vid diagnos för möjlighet att bota. De lågmaligna lymfomen är svåra att behandla, men går att leva med länge. Nedan visas en bild från Cancerfonden och Socialstyrelsen där överlevnaden har ökat markant från 1980 till 2015.

Behandling av lymfom består främst av cytostatika, strålning, monoklonala antikroppar, B-cellsreceptorhämmare (beroende på diagnos) samt stamcellstransplantationer.