✕ Stäng

Lungcancer

Lungcancer drabbar ungefär 4000 patienter varje år, vilket gör det till en vanlig cancerform. Lungcancer har dålig prognos om den inte upptäcks i ett tidigt stadium. Diagnosen minskar hos män medan den ökar hos kvinnor, vilket reflekterar deras rökvanor. Majoriteten av de som insjuknar är äldre än 70 år.

Sofia Henriksson, Doktor i medicinsk vetenskap
Granskad av Sofia Henriksson,
Senast uppdaterad 1 november 2019

Bakgrund

Lungornas huvuduppgift är att förse blodet med syre från inandningsluften och avlämna koldioxid vid utandning.

Höger lunga har tre lober, medan vänster lunga har två stycken. Luften som andas in kommer via luftstrupen ned i två luftrör som går ner i varsin lunga. Luftrören förgrenar sig mer och mer i lungvävnaden och avslutas med lungblåsor som kallas alveoler.

När en elakartad tumör utgår från lungorna så kallas det för lungcancer. De tre vanligaste typerna av lungcancer är i adenocarcinom, skivepitelcancer och småcellig lungcancer.

Adenocarcinom

Adenocarcinom, eller körtelcancer, växer från körtelceller i lungornas slemhinna. Det är den vanligaste formen av lungcancer.

Lungcancer

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer startar i luftrören från luftstrupen till lungorna. Det är den näst vanligaste formen av lungcancer. 

Småcellig lungcancer

Småcellig lungcancer är allvarlig då den växer snabbt och därmed sprider sig till andra organ. Omkring 15 procent av patienter som drabbas av lungcancer har småcellig lungcancer. 

Tidigare drabbades främst män av lungcancer, men numera insjuknar fler kvinnor än män. Den absolut största faktorn bakom lungcancer är rökning. Rökningen kan också bidra till utveckling av lungcancer av andra skäl. Troligtvis orsakar även asbest lungcancer i lungsäcken, som finns i isolering och byggmaterial. Asbest är sedan 1982 förbjudet i Sverige, men finns kvar i hus som har byggts före 1970. Även radon, en radioaktiv gas, och luftföroreningar ökar risken att insjukna i lungcancer. Radon förekommer i berggrunden och i en specifik form av betong som användes för att bygga bostäder fram till 1975.

Lungcancer kategoriseras in i fyra olika grupper.

  • Stadium I: cancern är lokaliserad till lungan
  • Stadium II och III: cancern har spridit sig till lymfkörtlarna
  • Stadium IV: cancern har metastaserat till andra organ

De flesta som insjuknar i lungcancer är äldre än 70 år.

Ålder på lungcancerpatienter enligt Socialstyrelsens och Cancerfondens rapport ”Cancer i siffror 2018”

Symptom

Vanligt förekommande symptom på lungcancer är ihållande hosta som kan innehålla blod, andfåddhet utan ansträngning, pipande eller väsande andning, smärtor i bröstkorgen, återkommande lunginflammationer, viktnedgång, förlust av aptit samt trötthet. Symptomen utvecklas ofta långsamt och det kan ta lång tid innan du förstår att du är sjuk. Ofta uppkommer symptom först när cancern har metastaserat till andra organ. Då kan lymfkörtlar på halsen eller kring nyckelbenet svullna upp samt leda till svårigheter med att svälja, heshet och andnöd. Sök alltid vård om du upplever symptom.

Prognos

Lungcancer har en dålig prognos, vilket ofta beror på att cancern har spridits redan vid diagnos och många har andra kroniska sjukdomar kopplade till rökning, såsom KOL eller hjärt- och kärlsjukdom, vilket försvårar behandlingsmöjligheterna. Bland män lever knappt 11 procent efter tio år, medan drygt 17 procent av kvinnorna lever efter tio år.

Överlevnad lungcancer enligt Socialstyrelsens och Cancerfondens rapport ”Cancer i siffror 2018”

Utredning

Läkaren utför ofta först en undersökning av din kropp. Efter det behövs flera olika typer av kontroller. En lungröntgen eller datortomografi kan påvisa om det finns cancer i lungorna och huruvida den har spridit sig. Sedan utförs en bronkoskopi, där ett flexibelt instrument som kan ta bilder förs ned i luftrören för att undersöka hur tumören ser ut samt för provtagning. Innan en bronkoskopi utförs får du avslappnande medel och lokalbedövning för att instrumentet ska kunna föras ned i luftstrupen utan att aktivera host- eller kräkreflexer.

Ibland krävs ett cellprov för att ge en tydlig diagnos. Då för läkaren in en nål genom bröstkorgen för att kunna ta celler från tumören. Nålen styrs via en röntgenbild som syns på en monitor. Undersökningen tar mellan fem till tio minuter. En mikroskopundersökning av cellerna ger diagnos och behandlingsplan därefter.

Om du har sjuknat in i lungcancer kan du behöva fler undersökningar för identifiera potentiell spridning. Då utförs ultraljud av levern, PET-undersökning eller en skelettskintigrafi som görs via mätningar av en liten mängd radioaktivt ämne som ges via en spruta. Den påvisar förändringar på skelettet och utvärderar då om lungcancern har spridit sig dit.     

Undersökningarna görs genom ett standardiserat vårdförlopp, där dina undersökningstider är inbokade för att skynda på utredningsprocessen. Det är då viktigt att vara tillgänglig för att inte missa någon vårdtid.

Behandling

Inför behandlingarna är det viktigt att sluta röka, eftersom det leder till snabbare återhämtning och bättre resultat efter strålning samt andra behandlingar. Risken för att bli sjuk igen minskar också om du slutar röka. Sök hjälp av vården om du upplever det svårt att sluta röka.

Operation

Lungcancer kan opereras om den upptäcks i ett tidigt skede. Om cancern är avgränsad till en lunglob så tas enbart den bort, vilket också kallas lobektomi. Då cancern är mer utbredd i lungan så opereras hela lungan bort. Det är viktigt att vara frisk i övrigt för att genomgå en operation, därför undersöks bland annat lung- och hjärtfunktion innan operationen sker.    

Efter operationen så får somliga åka hem redan efter en dag, medan andra kräver eftervård i ungefär en vecka. Läkning efter operation tar omkring sex veckor. I början kan du känna dig andfådd vid ansträngning, men det brukar vara övergående.   

Cytostatika

Om du har haft en stor tumör så kan det vara viktigt att behandlas med cytostatika efter operationen.  Det leder också till minskad risk för återfall.

Strålning och andra läkemedel

När tumören är för stor för att opereras kan du få cytostatika och därefter strålning, men ibland ges cytostatika, målriktade läkemedel eller immunterapi parallellt med strålningen. Strålbehandlingen får du oftast i sex-sju veckor och antalet beror på hur din lungcancer ser ut.

Spridning och återfall

Ifall lungcancern har spridit sig utanför lungorna, så behandlas du med cytostatika, målriktade läkemedel eller immunterapi. 

Vid återfall kan du opereras, strålas eller behandlas med läkemedel. Din läkare planlägger din behandling för att ge bästa resultat.

Om lungcancern inte går att bota, så kan du istället få palliativ vård som underlättar symptom och kan förlänga ditt liv.

Återbesök

När dina behandlingar är klara får du gå på återbesök. Den första tiden sker efterkontrollerna mer frekvent och senare så är uppehållen längre, men det beror på hur du mår. Du får då träffa en läkare som undersöker dig och dina lungorna via datortomografi eller lungröntgen. Då kan du även beskriva ditt mående.

Efter lungcancer

Efter operation eller strålbehandling blir andningen påverkad. Det är viktigt att röra dig så mycket som du orkar, vilket en sjukgymnast kan hjälpa dig med. Ibland krävs läkemedel för att förbättra andningen. Lungcancer leder ofta till oro och depression, vilket är viktigt att hantera via vården.