✕ Stäng

Levercancer

Levercancer utgörs av en eller flera cancertumörer i levern. Cancern går att bota, men måste då upptäckas tidigt. Vanligtvis upptäcks levercancer sent, vilket leder till behandlingar som stannar upp tillväxten av cancern och dämpar symptomen. De flesta som drabbas är äldre än 65 år och ungefär 700 personer insjuknar varje år.

Sofia Henriksson, Doktor i medicinsk vetenskap
Senast uppdaterad 1 november 2019

Levercancer

Levercancer har ofta sin grund i leverskador åsamkat av virus, som hepatit B eller C, långvarigt och högt alkoholintag, övervikt och diabetes. Det finns även ett gift som kallas aflatoxin som kan ge levercancer. Aflatoxin finns i somliga importerade livsmedel såsom fikon, ris, nötter och majs. I Sverige får vi dock inte i oss särskilt mycket aflatoxin. 

Den vanligaste typen av levercancer kallas för hepatocellulär cancer, eller HCC. Det är generellt sett ovanligt att drabbas av cancer som startar i levern, utan oftast sprider sig andra cancerformer till levern i form av metastaser.

Symptom

Levercancer ger sena symptom som ofta är diffusa. Vanliga symptom inkluderar trötthet och matthet, obehag och illamående, ont i högra delen av magen eller högra axeln, viktnedgång och dålig aptit. Gulsot kan även uppstå om inte levern klarar att rena blodet ordentligt. Gulsot ger mörkare urin, gul hud och gula ögonvitor samt intensiv klåda på huden.

Utredning

För att få en levercancerdiagnos krävs blodprov och ultraljudsundersökning. Blodprovet mäter förändrade halter av ämnen som produceras i levern, medan ultraljudet ger direkta bilder av levern. 

Om det visar sig att du har drabbats av levercancer så krävs en magnetkameraundersökning eller datortomografi. Vid somliga tillfällen krävs även ett vävnadsprov, som tas via en nål under lokalbedövning. Ibland krävs en titthålsoperation för att utvärdera levercancern vilket sker under lokalbedövning eller sövning. 

När levercancer misstänks så kommer utredningen följa ett standardiserat vårdförlopp. Detta görs för att optimera tiden kring undersökningarna och du blir då inbokad på flertalet undersökningar. Det är viktigt att vara tillgänglig under det standardiserat vårdförloppet, för att inte missa några undersökningstider.

Behandling för bot

Om levercancern har upptäckts tidigt så kan operation, transplantation eller värmebehandling användas. Behandlingsmetoden baseras på hur många tumörer du har i levern, lokalisation och storlek. Leverns funktion är också viktig, då det exempelvis blir svårare att behandla om du har skrumplever.    

Om cancern är avgränsad i levern kan en operation utföras. Under operationen är du sövd och levercancern tas bort samt delar av den friska omkringliggande vävnaden. Ibland uppstår blödningar efter operationen, som många gånger kan stoppas utan en ny operation. Även galla kan läcka, men den avleds genom ett dränage som består av en liten slang. Emellanåt hjälper inte detta och då behöver läkaren sätta in ett rör i gallvägarna. Detta sker genom att röret för genom munnen ner till gallvägarna. Efter operation kan du behöva stanna i max en vecka på sjukhuset.   

Om levern har nedsatt funktion så krävs en levertransplantation. Detta är ett stort ingrepp som kan leda till komplikationer. Dygnet efter transplantationen kan du behöva respiratorbehandling för att hjälpa med andningen. Kroppen kan också försöka stöta bort din transplanterade lever. Därför blir vårdtiden olika lång, med tio dagar till flera veckor på sjukhus.     

Värmebehandling kan ta bort små cancertumörer direkt i levern, vilket kallas lokal ablation. Detta kan göras samtidigt som du opereras, och då för små tumörer som inte kan tas bort via kirurgi. När du är sövd för läkaren in en nål till levertumören som skickar värme och därmed eliminerar cancerceller. Dagen efter värmebehandlingen får du åka hem. Ibland krävs smärtstillande tabletter.

När du ska ta cancerbehandling är det viktigt att försöka avstå från rökning och alkohol, försöka äta tillräckligt med mat vilket ibland kräver läkemedel och röra på dig så mycket som möjligt. 

Fertilitet och amning

Både sjukdomen i sig och behandling kan påverka din fertilitet negativt. Detta är viktigt att diskutera med din läkare, för att få möjlighet att frysa in spermier eller ägg. Det är bra att skydda sig mot graviditet under behandlingen. Om du vill amma när du behandlas bör du diskutera det med vårdpersonal.

Efterkontroller

Efterkontrollerna sker ungefär två gånger per år i ungefär tre till fem år efter behandling. Dessa görs för att observera hur du mår och identifiera eventuella återfall. Återfall kommer relativt ofta efter operation eller lokal ablation. I regel går det att behandla igen.

Behandling för att hämma levercancer

Behandling kan ges för att hämma sjukdomsförloppet vid levercancer. Vid levercancer kan strålning eller cellgifter ges direkt till cancertumörer i organet. Cytostatika används via kemoembolisering, där cellgift sprutas in direkt i tumörområdet. Behandlingen kan ske under lokalbedövning eller så kan du bli sövd. De flesta behöver bara stanna på sjukhuset i en dag efter behandlingen. Vid spridd cancer finns det läkemedel kallat sorafenib som tas i tablettform.

Det finns även behandlingar vid smärta, kliande hud efter gulsot eller vätskeansamling i magen. Smärtlindring går att få i tablettform, som plåster eller via dropp. Ibland ges även strålning för att lätta på smärtan. Kliande hud kan avhjälpas med kalla duschar, alsolsprit, fet kräm eller läkemedel. Vätska som ansamlas i magen kan tas bort med vätskedrivande medel eller via tappning med en nål. Levercancerpatienter kan även drabbas av förändrad personlighet. Då levern inte kan rena blodet så kan skadliga ämnen bildas i kroppen, vilket påverkar hjärnans funktion. Förvirring, minnesförlust, koncentrationssvårigheter eller annorlunda beteende kan uppstå. Det kallas då för leverencefalopati, som kan förhindras och behandlas med antibiotika och andra läkemedel. När du insjuknat i obotlig levercancer kan du få palliativ vård som lindrar fysiska problem.

Vid tidig diagnos och behandling så lever 40-75 procent av patienterna efter fem år. Dessvärre är en sen diagnos det vanligaste och är i princip alltid dödlig.

Siffror från Socialstyrelsen och Cancerfondens rapport ”Cancer i siffror 2018”