Prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Sjukdomen drabbar främst äldre män över 50 år. Tecken på prostatacancer kan vara att du kissar ofta eller har svag urinstråle. Överlevnaden är 85-90 % om sjukdomen upptäcks tidigt men vid spridd prostatacancer är prognosen sämre.

Äldre man med en kopp kaffe
Hälften av alla män med prostatacancer är över 70 år. Få under 50 års ålder insjuknar.
Undersökning av prostatacancer
Prostatacancer kan upptäckas med bland annat PSA-prov, biopsi och magnetkamera. Spridd prostatacancer kan upptäckas med skelettskintigrafi.
Badrum
Vanliga tecken på prostatacancer är att du kissar ofta, svag urinstråle och trötthet.
Bakad lax och sparris
En kost bestående av mycket frukt, grönsaker, nötter och fet fisk kan minska risken för prostatacancer.


Med 10 000 nya fall per år så är prostatacancer den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Det är främst män över 50 år som får diagnosen. Att bli sjuk före 50-årsålder är ovanligt och kan tyda på ärftlig prostatacancer.

Vad är prostatacancer?

Cancer i prostatan kallas för prostatacancer. Cellerna inuti prostatakörteln börjar dela på sig okontrollerat och bildar en tumör. Till en början sker detta enbart inuti körteln. Detta skapar sällan några problem och går att behandla effektivt.  I senare stadier kan cancercellerna ta sig ut ur prostatakörteln och sprida sig genom lymfsystemet till andra delar av kroppen och bilda dottertumörer (metastaser). Spridd prostatacancer är svårare att behandla.

Det är lätt att förväxla godartad prostataförstoring med prostatacancer. Men de är två olika tillstånd som drabbar prostatan (läs mer nedan). 

Prostatacancer symtom 

Cancer i prostata utvecklas mycket långsamt. Det kan ta 10 till 15 år innan du märker av sjukdomen. Du kan ha ett eller flera av följande symtom:

  • Kissar ofta
  • Svag urinstråle
  • Blod i urinen
  • Ont i skelettet
  • Trötthet

Du kissar ofta

Ett av symtomen vid prostatacancer är att prostatakörteln blir förstorad och klämmer ihop urinröret. Det blir svårare att helt tömma urinblåsan. Därför känner du att du behöver kissa ofta. Det är vanligt att du vaknar mitt på natten för att kissa. 

Svag urinstråle

Eftersom den förstorade prostatakörteln klämmer ihop urinröret kan det vara svårt att kissa. Du behöver anstränga dig extra mycket för att sätta igång kissandet. Urinstrålen blir svag och ojämn. Det kan bli svårt att helt tömma urinblåsan och du måste oftare gå på toaletten.

Blod i urinen

Blod i urinen (hematuri) eller sädesvätskan kan vara ett tecken på prostatacancer. Kontakta alltid läkare för att utreda orsaken. Hematuri kan ha andra orsaker än cancer som till exempel urinvägsinfektion eller njursten.

Ont i skelettet

Om du känner smärta någonstans i skelettet utan att du har skadat dig så kan det vara ett tecken på spridd prostatacancer. Vanligtvis gör det ont i nedre delen av ryggen eller bäckenbenet eftersom det är dit cancern oftast sprider sig till. Denna typ av spridning kallas för skelettmetastaser. 

Trötthet

En extrem känsla av trötthet eller förlorad aptit är tecken på att cancer har spridit sig. Allmäntillståndet blir helt enkelt sämre och du kan minska i vikt. Trötthet vid cancer kallas för fatigue. Fatigue skiljer sig från vanlig trötthet. Vanlig trötthet uppkommer när du ansträngt dig eller inte sovit tillräckligt mycket. Energin kommer tillbaka när du har vilat. Vid fatigue känner du dig trött utan att ha ansträngt dig och går inte att vila bort.

Godartad prostataförstoring

Förstorad prostata är ett vanligt tillstånd bland äldre män över 60 år. Symtom vid godartad prostataförstoring är att man får svårt med urinering eftersom prostatan växer och trycker mot urinröret. Man känner sig ofta kissnödig och behöver kissar oftare. Det kan vara svårt att helt tömma blåsan och man behöver trycka på extra hårt för att tömma urinblåsan. Urinläckage och svag urinstråle är också vanligt. Det är lätt att förväxla tillståndet med prostatacancer. Godartad prostataförstoring ökar inte risken för prostatacancer.

Symtomen för förstorad prostata är viktiga att ta på allvar och du bör söka läkarvård om du upplever några symptom.

Du behöver endast behandling om symtomen orsakar besvär. Med tiden kan besvären minska även om storleken på prostatakörteln är densamma.

Det finns olika sätt att behandla en förstorad prostatakörtel. Du kan få läkemedel om du har svårt att få eller behålla ståndet. Har du svårt med urinering och inte hjälpts av läkemedel är operation ett alternativ. Kirurgen tar bort prostatavävnad för att minska storleken på prostatakörteln. Operationen tar cirka 60 minuter och du behöver sjukskriva dig mellan två till sex veckor. 

Undersökningar

Hur upptäcks prostatacancer? Läkare använder sig av följande undersökningar för att diagnostisera prostatacancer.

PSA-prov

Förhöjda värden av PSA i blodet kan vara ett tecken på prostatacancer. PSA står för prostata specifikt antigen och är ett protein som bildas naturligt i prostatan hos både friska och sjuka män. Proteinet finns främst i sädesvätskan men små mängder läcker ut i blodet. I takt med att män blir äldre och vid prostatasjukdomar ökar PSA-värdet i blodet. 

Ett PSA-prov är ett vanligt blodprov där man mäter halten av PSA i blodet. Ett högt PSA-värde kan tyda på prostatacancer, men kan också ha andra orsaker. Förhöjda värden kan bero på prostatit (inflammation i prostatan), en urinvägsinfektion eller en godartad prostataförstoring.

Ofta kombinerar man PSA-prov med andra undersökningsmetoder.

Vävnadsprov – biopsi

Vid ett högt PSA-värde tar läkaren ett vävnadsprov, så kallad prostatabiopsi. Vanligvist tas flera prover vid samma tillfälle. Proverna studeras under ett mikroskåp för att upptäcka eventuella cellförändringar. Om det är cancer går det att se hur elakartade cancercellerna är. 

Ultraljud

Läkaren för in en ultraljudsstav genom analöppningen som skickar ut ljudvågor. Ljudvågorna skapar en bild av din prostata. 

Magnetkamera

Med en magnetkamera får man fram en mer detaljerad bild av prostatakörteln. Det går att se förändringar. Det hjälper även läkaren att planera operation. 

Skelettskintigrafi

Har du prostatacancer kan läkaren undersöka om cancern har spridit sig till skelettet. Läkaren sprutar in ett svagt radioaktivt  i blodet. Skelettet tar upp det radioaktiva ämnet och kan påvisa metastaser, frakturer och infektioner i skelettet. En gammakamera tar sedan bilder på skelettet. Undersökningen är smärtfri och det radioaktiva ämnet försvinner snabbt ur kroppen. 

Behandling av prostatacancer

Hur behandlar man prostatacancer? Vilken behandling som är mest lämplig för dig beror på hur aggressiv cancer är och om den spridit sig. Du kan få en kombination av behandlingar, särskilt vid aggressiv prostatacancer. Risken för biverkningar vid prostatacancerbehandling såsom impotens och inkontinens minskar om du får behandling tidigt.

  • Operation
  • Cytostatika
  • Strålning
  • Hormonbehandling
  • Immunterapi

Operation

Vid operation tar kirurgen bort prostatan och sädesblåsorna. Operation är en effektiv behandlingsmetod om cancern inte spridit sig. Vid aggressiva former av prostatacancer kombinerar man behandlingen med cytostatika. Vanliga biverkningar är impotens och inkontinens.  Om man upptäcker cancern tidigt och sätter snabbt in behandling minskar risken för biverkningar. 

Cytostatika

Cytostatika, eller cellgifter, är läkemedel som hämmar snabbväxande celler att dela på sig. Då cancerceller växer snabbare än friska celler verkar cytostatika främst på cancerceller. Dock finns det även friska celler som växer snabbt, till exempel hudceller, som också påverkas av behandlingen. Behandling med cytostatika sker oftast i kombination med andra behandlingsformer. 

Då cytostatika även påverkar friska celler är behandlingen förenad med en del biverkningar. Det är vanligt att känna sig fysisk och psykisk trött. Håravfall, sänkta blodvärden och mag-tarmbesvär är vanliga besvär som uppstår i samband med en cytostatikabehandling. 

Strålning

Röntgenstrålar med hög energi riktas mot tumören i prostatan. Syftet är att skada cellernas DNA så att de inte kan dela på sig. Så småningom dör dem och tumören krymper. Strålbehandling kan sättas in innan operation för att krympa tumören eller efter annan behandling. 

Strålkällan kan antingen vara extern eller intern. Vid extern använder man sig av en apparat utanför kroppen som skickar strålar mot tumören. Vid internstrålning, även kallad brakyterapi, finns strålkällan inuti eller intill prostatakörteln. Fördelen med brakyterapi är att man minskar risken för att skada frisk vävnad.

Nästan en tredjedel av alla botade cancerpatienter blir friska tack vare strålbehandling.

Hormonbehandling

Vid spridd prostatacancer sätter man in hormonbehandling. Syftet är inte att bota sjukdomen, men att bromsa den och krympa tumören och metastaserna. Patienten får läkemedel som blockerar det manliga könshormonet testosteron.

Hormonbehandling tar lång tid; du behöver ta läkemedel i flera år, ibland hela livet.

Efter ett tag kan cancern bli immun mot hormonell behandling. Det kallas för kastrationsresistent cancer och uppstår efter ett till två år om den spridit sig till skelettet. Medianöverlevnaden vid kastrationsresistent skelettmetastaserad prostatacancer är mellan ett och två år.

Om cancern kommer tillbaka efter hormonbehandlingen behöver du komplettera med en cytostatikabehandling.

Immunterapi

Immunterapi för att behandla prostatacancer är relativt nytt. Vid immunterapi hjälper man kroppens eget försvarssystem att bekämpa cancern. Immunförsvaret är bra på att identifiera och bekämpa främmande celler och ämnen. Men eftersom cancerceller är kroppsegna celler är inte immunförsvaret inte lika bra på bekämpa dem. Vid immunterapi hjälper man kroppens försvarssystem på traven.

Det finns främst två typer av immunterapi: antikroppar och CAR T-celler. Antikroppar är stora molekyler som märker ut cancercellerna genom att binda till specifika strukturer på cellernas yta. Immunförsvaret känner igen markörerna och angriper cancern. 

CAR T-celler är modifierade T-celler. T-celler är en av flera typer av celler som utgör kroppens försvarssystem. Vid CAR T-behandling utvinner läkaren T-celler från patientens blod eller benmärg. Alternativt kommer de från en donator. T-cellernas DNA modifieras på ett laboratorium. Syftet är att de ska känna igen cancerceller. De modifierade T-cellerna placeras tillbaka i patienten och kan börja angripa cancercellerna.

Vem får prostatacancer?

Varje år får 10 000 män cancer i prostatan i Sverige. Följande faktorer ökar risken för prostatacancer:

  • Hög ålder
  • Livsstil och kost
  • Prostatit

Hög ålder

Vid prostatacancer spelar åldern roll. Det är nästan uteslutande äldre män över 50 år som får prostatacancer. Ungefär hälften av dem är över 70 år. Det är ovanligt att män under 50 år blir sjuka, och endast ett fåtal män under 40 år som blivit sjuka har rapporterats. 

Livsstil och kost

Det är inte helt klarlagt hur livsstil och kost ökar sjukdomsrisken. Flera studier visar dock på en koppling mellan övervikt och aggressiv prostatacancer. En kost rik på rött kött, fett och socker kan öka risken. Medan en kost rik på frukt och grönt kan minska risken. Rökning ökar risken för återfall och att dö i förtid av prostatacancer. En hälsosam livsstil och kosthållning är bra i allmänhet.

Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar att man följer denna kost för att minska risken för cancer:

  • Frukt, grönsaker, baljväxter och nötter.
  • Välj fullkornsprodukter, magra mejeriprodukter och matfetter baserade på vegetabiliska oljor.
  • Ät mer fet fisk som till exempel lax, makrill, sardiner och sill. De innehåller omega-3.
  • Ät mindre rött kött, charkprodukter, processat kött, socker, salt och alkohol.

Prostatit

Inflammation i prostakörtlen, prostatit, har visat sig öka risken för cancer. Dock är kopplingen inte helt klarlagd. Det krävs mer forskning för att säkerställa att prostatit är en riskfaktor.

Tillståndet drabbar omkring 10 procent av alla män. Det finns akut eller kronisk prostatit. Den kroniska varianten är mer vanligt och är till stor del ofarlig, även om den ger besvär under en längre period. 

Kronisk prostatit orsakas inte av bakterier eller virus och det är oklart vad inflammationen beror på. Till skillnad från den kroniska varianten så orsakar bakterier inflammationen vid akut prostatit. Man blir infekterad i samband med sexuell kontakt eller urinvägsinfektion. Symtomen för de båda varianterna liknar varandra – ont i ryggslutet, smärta som strålar ner i ljumskarna, pungen och penis och svårt att kissa är några exempel på vanliga symtom vid prostatit. 

De som får prostatit är i regel yngre än de som får prostatacancer.

Är prostatacancer ärftligt?

Prostatacancer kan vara ärftligt. Har någon eller några i din familj prostatacancer finns en stor risk att det handlar om ärftlig prostatacancer. Då löper du större risk att utveckla sjukdomen jämfört med om det inte fanns någon familjehistoria. Detsamma gäller om det finns en familjehistoria av bröstcancer eller mutationer i bröstcancergenerna BRCA1 eller BRCA2. 

Personer med Lynch syndrom löper även större risk för prostatacancer. Lynch syndrom är ärftlig tjocktarmscancer. Sjukdomen beror på medfödda mutationer i generna MSH2, MSH6, MLH1 och PMS2. Generna är viktiga för att reparera skador på DNA-molekylen. Om någon eller några av generna är muterade kan DNA-molekyler inte repareras lika effektivt. 

Prostatacancer som beror på ärftliga faktorer brukar utvecklas tidigare i livet, vanligen före 50-årsålder.

Prognos

Graf som visar prognos för prostatacancer

Källa: Cancerfonden

I Sverige får mer än 10 000 personer diagnosen prostatacancer och varje år dör ungefär 2500 män av sjukdomen. Hur prognosen ser ut för dig beror på hur aggressiv tumören är och om cancern har spridit sig eller inte.

Om du upptäcker sjukdomen tidigt finns det goda chanser att bli helt frist. Operation och strålbehandling botar de flesta.

Överlevnaden i prostatacancer är 90,7 och 85,7 procent efter fem respektive tio år.

Vid aggressiv prostatacancer är dödligheten högre. Även om cancern har spridit sig går det att hålla sjukdomen i schack i många tack vare bromsmediciner. 

För personer som har kastrationsresistent prostatacancer är medianöverlevnaden ungefär en till tre år.