Är cancer ärftligt & hur ärvs cancer?

Vissa cancerformer är ärftliga eller har en starkare ärftlig komponent än andra. Men det betyder inte att alla som har anlag kommer få cancer, enbart att risken är förhöjd. Det behövs ytterligare genförändringar för att en frisk cell omvandlas till en cancercell.

Mamma håller i sin son som kan ha ärvt en riskgen för cancer.


Cancer är en vanlig sjukdom. Ungefär var tredje person i Sverige kommer någon gång under sin livstid att drabbas av cancer. Att det finns många familjer med en eller flera familjemedlemmar som har en cancerdiagnos är därför inte så konstigt.

Hos en del familjer är vissa cancerformer mer vanligt förekommande än andra. Familjens levnadsvanor och beteende kan vara bidragande faktorer. Rökning till exempel ökar risken för lungcancer. Även övervikt, som är vanligt inom en del familjer, kan öka risken för vissa former av cancer.

Ibland orsakas cancern istället av en förändrad gen som gått i arv i flera generationer. Medlemmar på samma sida av släkten utvecklar då samma typ av cancer, generation efter generation. I dessa fall handlar det om ärftlig cancer.

Så ärvs cancer

Uppemot 10 % av alla cancerfall är ärftligt betingade. Men det är inte sjukdomen i sig som ärvs, det är den förändrade genen som går i arv.

Cancer orsakas av att gener i vårt DNA förändras och inte fungerar som de ska. Genförändringar, så kallade mutationer, påverkar deras egenskaper. En cell som samlar på sig många mutationer kan omvandlas från en frisk cell till en cancercell som delar på sig okontrollerat.

Att ärva en muterad gen betyder inte att du kommer att utveckla cancer, enbart att du har en förhöjd risk att få cancer. Förutom ägg- och spermieceller bär alla celler i vår kropp på dubbla kopior av alla gener. Du ärver en kopia från vardera föräldern när en spermiecell befruktar en äggcell.  Om du ärver en muterad genkopia från ena föräldern, så har du fortfarande en normal genkopia från den andra. Detta är sällan ett problem, men då du redan föds med en muterad genkopia så har du ett “försprång” och behöver inte samla på dig lika många mutationer för att utveckla cancer senare i livet.

Det är endast gener och genmutationer i ägg- och spermiecellerna (könsceller) som nedärvs; gener i övriga celler (somatiska celler) ärvs inte. Till skillnad från de somatiska cellerna som bär på två kopior av varje gen, bär könscellerna endast på en genkopia. Hälften av könscellerna bär på ena kopian medan andra halvan bär på den andra kopian. Det innebär att en förälder som bär på en muterad genkopia i könscellerna har 50 % risk att föra vidare den muterade genen till sitt barn. Skulle båda kopior vara muterade är risken 100 %.

Vad kan tyda på ärftlig cancer?

En familj med flera cancerdiagnoser behöver inte innebära att det handlar om ärftlig cancer. Inte heller om alla familjemedlemmar har samma typ av cancer. Då cancer är så pass vanligt är det inte osannolikt att flera inom samma familj drabbas av cancer, och om till exempel rökning är vanligt inom familjen är risken att drabbas av lungcancer förhöjd för alla familjemedlemmar som röker.

Det finns dock faktorer som kan tyda på att cancern är ärftligt betingad:

  • Flera nära släktingar i minst två generationer på samma sida av släkten har diagnostiserats med samma cancersjukdom, i synnerhet om det är en sällsynt cancer.
  • Någon eller några har diagnostiserats med cancer i en yngre ålder än vad som är normalt. Till exempel prostatacancer innan 50-årsålder.
  • En person drabbad av två eller flera cancersjukdomar. Till exempel en kvinna med bröst- och äggstockscancer.
  • Syskon med samma typ av barncancer. Till exempel sarkom.
  • Flera nära släktningar med kopplade (men inte samma) cancerformer, såsom bröst- och äggstockscancer.
  • Vissa typer av ovanliga tumördiagnoser, till exempel feokromocytom och medullär thyroideacancer.

Huruvida en cancer är ärftlig eller inte, och om det finns en ökad cancerrisk avgörs genom att kartlägga din släkt och med ett gentest.

Cancer och ärftlighet – vilka cancerformer är ärftliga?

Det finns flera cancerformer som kan vara ärftliga:

Bröstcancer och äggstockscancer kan vara ärftligt

Ärftlig bröstcancer och äggstockscancer kan orsakas av muterade gener som du ärvt från din mamma eller pappa. Det är främst mutationer i generna BRCA1 och BRCA2 som ligger bakom. Båda dessa gener är så kallade tumörsuppressorgener, vilket innebär att de förhindrar att cancer utvecklas. När generna är muterade förlorar de sin funktion och kan inte hindra cancerceller att växa i antal. 

Följande tecken kan tyda på att det rör sig om ärftlig bröstcancer eller äggstockscancer:

  • Sjukdomen bryter ut före 40 års ålder.
  • Sjukdomen bryter ut före 50 års ålder, samt att ytterligare en nära släkting har haft bröstcancer, äggstockscancer eller bukspottkörtelcancer, eller prostatacancer före 65 års ålder.
  • Sjukdomen bryter ut före 60 års ålder, samt att ytterligare två nära släktingar har haft bröstcancer, äggstockscancer, bukspottkörtelcancer eller prostatacancer.
  • Du är man och har bröstcancer.

Prostatacancer kan vara ärftligt

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Hälften av alla fall är män över 70 år. Det är sällsynt att sjukdomen bryter ut innan 50 års ålder. Cirka 5 % av all prostatacancer är ärfligt. Mutationer i någon eller några av generna BRCA1, BRCA2, HOXB13 och ATM ökar risken för att bli sjuk. 

Om följande påstående stämmer kan det röra sig om ärftlig prostatacancer:

  • Minst två nära släktingar och en ytterligare släkting har haft prostatacancer, varav en drabbades före 75 års ålder.

Ärftlig tjocktarmscancer, ändtarmscancer och livmodercancer

Cancer i tarmen kan vara ärftligt betingad. Det finns olika typer av ärftlig tjocktarmscancer och ändtarmscancer, och mutationer i flera gener som samverkar med varandra kan höja risken för att utveckla sjukdomen.

Tecken som kan tyda på ärftlig tjocktarmscancer, ändtarmscancer eller livmodercancer:

  • Sjukdomen bryter ut före 50 års ålder.
  • Minst två släktingar har haft cancer i tarmen, varav den ena före 60 års ålder.
  • En eller flera av följande sjukdomar finns i släkten: tjocktarmscancer, ändtarmscancer, livmodercancer, tunntarmscancer, magsäckscancer, urinvägscancer eller äggstockscancer.
  • Tarmen har många polyper. 

Bukspottkörtelcancer och ärftlighet

Bukspottkörtelcancer är en av de vanligaste cancerformerna och har oftast en dålig prognos. Ärftlighet kan ligga bakom cancer i bukspottkörteln. 

Tecken på ärftlig bukspottkörtelcancer:

  • Minst två personer i släkten har haft cancer i bukspottkörteln.
  • Minst två personer i släkten har haft inflammation och cancer i bukspottkörteln.